Rapporter och evidens
-
Pep-rapport 2022
Den 27 april släpptes Pep-rapporten 2022, en heltäckande undersökning av barn och ungas hälsovanor.
Årets undersökning visar att endast 4 % av barn och unga är fysiskt aktiva enligt rekommendationerna och äter enligt kostråden. Resultaten visar på ett tydligt samband mellan stillasittande och psykisk ohälsa.
-
Pep-rapport 2023
Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa men så ser det inte ut i Sverige idag. Endast 3 procent av Sveriges barn och unga lever hälsosamt enligt gällande rekommendationer.Pep-rapporten 2023: Bara 3 procent av Sveriges barn och unga lever hälsosamt
Fysiska miljöer
-
Fysiska miljöer för fysisk aktivitet - Trender, utmaningar och möjligheter
Ta del av underlag och presentation av Karin Book, lektor och fil dr på Institutionen idrottsvetenskap, Malmö Universitet.
-
Miljö och vardagsrörelse för hälsa
Våra rörelsemönster i vardagen är i betydande grad beroende av stadsplanering. En medvetenhet om att den fysiska miljön påverkar folkhälsan är en av grundförutsättningarna för en hälsosam planering. Ta del av Boverkets och SKR:s webbinarium om miljö och vardagsrörelse för hälsa.
-
Planera den fysiska miljön
Att det är viktigt för hälsan med fysisk aktivitet är välkänt för de flesta. Vi har stora möjlighet att underlätta och skapa förutsättningar för detta genom att planera den fysiska miljön på rätt sätt. Det kan vara så enkelt som att underlätta för människor i alla åldrar att åka med kollektivtrafik. Men ännu bättre är det förstås om man tar cykel hela vägen. Då får man inte bara hälsovinsten av fysisk aktivitet, utan även frisk luft genom mindre avgaser och tystare miljöer och att vi kan nå klimatmålen. Men även att bevara och utveckla grönområden i staden eller tätorten är en bra åtgärd. Det är inte bara trevligt och ger en vacker miljö, utan det ökar också den fysiska aktiviteten. Dessutom är vistelse i gröna miljöer positivt för hälsan ur flera aspekter. För barn och ungas del är det viktigt både med bra och trygga cykel- och gångvägar till skolan och fritidsaktiviteter. Det är även viktigt att planera för och skapa bra och tillräckligt stora skol- och förskolegårdar.
Nedan kan du läsa mer om de här möjligheterna, med hänvisning till artiklar och rapporter.
Föreningen Svensk kollektivtrafik har gett WSP i uppdrag att beräkna hur kollektivtrafiken kan påverka kommuner och regioner. De har bland annat kommit fram till att kollektivtrafiken bidrar till människors vardagliga motion genom att de går och cyklar till hållplatser och stationer. De som har gjort en kollektivtrafikresa rör sig i genomsnitt 1,3 kilometer per dag till fots i anslutning till kollektivtrafiken. Beräkningarna visar att kollektivtrafiken minskar vårdkostnaderna till följd av promenaderna och cykelturerna till och från hållplatser och stationer med 250 miljoner kronor per år.
Kollektivtrafik ger miljonbesparingar för sjukvården (tt.se)
-
Skolgårdar
En viktig faktor för barn och ungas möjlighet till fysisk aktivitet är tillgången till skolgårdar med tillräckligt stora ytor. Boverket tog redan 2015 fram riktlinjer för utformning och storlek på friytor för skolgårdar, men utvecklingen har sedan dess gått åt fel håll och ytan på skolgårdarna har minskat. Det skriver Boverket i en debattartikel.
-
Aktiva transporter
Trafikanalys har gjort en fördjupning av de transportpolitiska målen – hälsa och livsmiljö, där även sambanden med den fysisk aktivitet har studerats.
-
Regional utvecklings arbete med cykelfrågor
På sidan Cykelvägar finns en sammanställning av det arbete som sker inom cykelutvecklingsområdet i Skåne. På sidan finns också en länk vidare till underlagsrapporter.
Ungefär hälften av alla som arbetspendlar skulle kunna ta sig till jobbet med cykel på mindre än en halvtimme. Läs mer om det i rapporten Hur många kan cykla till jobbet i Skåne?
- Grönstrukturens betydelse för att öka den fysiska aktiveten
-
Barns förutsättningar för fysisk aktivitet – Examensarbete Idrottsvetenskap, Malmö Universitet
Examensarbete av Fredrik Fredriksson och Moa Schörling, idrottsvetare specialiserade på fysisk aktivitet och hälsa.
"Syftet med vårt examensarbete var att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Vi undersökte olika parametrar inom kategorierna fysiologi, psykologi, miljö och sociala villkor. Barnen som specificeras i denna studien var barn och unga 11-16 år. Arbetet var en kvalitativ metod med tre olika perspektiv; barnperspektivet, barnens perspektiv och barnrättsperspektivet. Studien visade att det finns en diskrepans mellan vad barnen anser att de behöver och vad vuxna anser att barnen behöver. Barnen i studien efterfrågar fler platser att vara på, där det inkluderar en trygg miljö med vuxennärvaro utanför skoltid. Slutsatsen för denna studie var att vuxna styr över barnens fysiskt aktiva fritid, inte barnen själva."