Det flerkärniga Skåne

Skåne utmärker sig genom att ha både en storstad, flera större städer och en ortstruktur med många självständiga orter på liten yta. Det innebär att det i Skåne finns en unik närhet mellan stad och landsbygd.

Den skånska landsbygden består av en variation av olika typer av bygder med skilda karaktärer, från slättbygdens öppna jordbrukslandskap till mellanbygdens småbrutna landskap och skogsbygdens sammanhängande skogsområden. Med kust på tre sidor är avståndet till hav och strand aldrig långt.

Den flerkärniga strukturen med en hög tätortstäthet, korta avstånd och ett landskap som stark identitetsbärare är en stor styrka för Skåne. Mångfalden av olika miljöer och orter sammanbundna av infrastruktur och kollektivtrafik ger Skånes invånare tillgång till ett brett utbud av arbetstillfällen, boendemiljöer, utbildningsmöjligheter, naturupplevelser och fritidsaktiviteter inom nära avstånd.

För att bibehålla och vidareutveckla flerkärnighetens styrkor lyfter regionplanen utmaningar för den fysiska planeringen och ska tydliggöra varför särskilda frågor ska lyftas. Utvecklingsinriktningen grundar sig sedan i så kallade planeringsstrategier som vad som behöver göras för att bemöta utmaningarna.

  • Det finns en rad utmaningar och målkonflikter som bedöms ha betydelse för den fysiska planeringen i Skåne. Regionplanen föreslår inriktningar och övergripande avvägningar mellan olika intressen och förhållningssätt som ska användas som vägledning i den efterföljande planeringen. Följande utmaningar utgör förutsättningar för den regionala fysiska planeringen och utgångspunkt för utvecklingsinriktningen:

    1) … att motverka skillnader och samtidigt verka för goda livsmiljöer för alla

    2) … att skapa en välmående miljö oh samtidigt möjliggöra för hållbar tillväxt

    3) … att säkerställa en ökad tillgänglighet i regionen och samtidigt ställa om till ett hållbart, innovativt transportsystem

    4) … att skapa förutsättningar för växande städer och samtidigt utveckla den flerkärniga ortstrukturen

    5) … att stärka Skånes globala konkurrenskraft och samtidigt satsa på ökad integration med omvärlden

    6) … att skapa förutsättningar för både bebyggelseutveckling och en hållbar markanvändning

    7) … att motverka klimatförändringar samtidigt som Skåne utvecklas

    8) … att säkerställa ett motståndskraftigt Skåne och utveckla ett attraktivt Skåne

    • I Skåne finns en variation av tillväxtmotorer, regionala kärnor, orter och byar. Med ökad förståelse för det ömsesidiga beroendet kan alla delar stärkas utifrån sina kvaliteter. Mellankommunal samverkan är central i den fysiska planeringen.

      • Skåne ska bygga vidare på befintlig ortstruktur med tydligt sammanhållen bebyggelse inom orterna
      • Det behövs en kraftsamling för att stärka Skånes större städer som tillväxtmotorer och öka hela regionens konkurrenskraft, nationellt och internationellt
      • Strategiska noder måste kunna erbjuda grundläggande service för att bli mötesplatser för närområdet
      • Arbetsplatser, bostäder och handel måste främst utvecklas i kollektivtrafiknära lägen
      • Landsbygden måste lyftas som en självständig och central drivkraft
    • Stärkt tillgänglighet till Skånes arbetsplatser, stadsmiljöer, kultur och natur samt väl utbyggd transportinfrastruktur och bättre digital uppkoppling är nödvändigt för att binda samman Skåne och stärka regionens utveckling och invånarnas välfärd.

      • Landsbygden behöver utvecklade mobilitetstjänster och hållbara alternativ till bilen
      • Det behövs satsningar på regionala transportstråk för personresor, godstransporter, kollektivtrafik och cykel, fler spår, nya stationer, godsnoder och kollektivtrafikkoncept
      • Det är viktigt att fortsätta verka för att åtgärda flaskhalsar i den skånska transportinfrastrukturen
      • Satsningar på kollektivtrafik och cykel ska bidra till ökad jämställdhet och hållbart resande
      • Omställningen till ett klimatneutralt och energisnålt transportsystem måste innefatta såväl högre nyttjande av sjöfart, järnväg och fossilfria fordon
      • Teknisk infrastruktur som bredband måste fungera väl, då IT-tjänster och stärkt digitalisering av välfärden är avgörande
    • Kvaliteten på närmiljö och tillgång till rekreation och naturen har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Alla nya miljöer behöver skapas utifrån människans behov och vara socialt hållbara för att främja hälsa, integration, jämlikhet, trygghet och tolerans.

      • Det offentliga rummet behöver utvecklas för att skapa dynamiska mötesplatser där sociala relationer kan utvecklas
      • Det ska vara enkelt att nå naturen genom hållbart och kollektivt resande
      • En god bostadssituation för alla är en central faktor för den enskilda individen och en förutsättning för en positiv samhällsutveckling
    • Mark- och vattenanvändningsfrågorna berör många aktörer och ekonomiska värden ställs mot andra värden. Det är därför viktigt med en grundläggande samsyn på Skånes tillväxt.

      • En balanserad och effektiv mark- och vattenanvändning med sammanhållen bebyggelse och en helhetssyn avseende trafik-, bebyggelse- och grönstruktur är nödvändig för Skånes attraktionskraft och hållbara utveckling
      • Det är viktigt att noggrant överväga och analysera effekterna av exploatering av jordbruksmark
    • God planering skapar förutsättningar för välfungerande ekosystem med en rik biologisk mångfald där skog, hav, kust, sjöar, vattendrag och landskap mår bra. Mark, vatten och luft ska vara så rena att människor, djur, växter och kulturvärden inte tar skada.

      • Havet som omger Skåne ska vara i ekologisk balans och förses med vatten från friska vattendrag och levande sjöar
      • Grönstrukturen ska leverera en mångfald av ekosystemtjänster och garantera bevarandet av arter med positiva ekonomiska, ekologiska och sociala effekter för samhället
      • Att säkerställa grönstruktur av tillräcklig kvalitet och kvantitet är avgörande för människors hälsa och livskvalitet och en långsiktigt hållbar utveckling i Skåne
      • Klimat- och miljöfrågorna sträcker sig över administrativa gränser vilket ställer krav på samverkan i planering av vatten, regionala stråk av grönstruktur, biologisk mångfald, rekreations- och friluftsliv, besöksnäring och energiförsörjning
    • För att stärka Skånes konkurrenskraft, nationellt och internationellt, är det viktigt att dra nytta av regionens fördelaktiga geografiska läge. Samarbeten inom Greater Copenhagen och Regionsamverkan Sydsverige har blivit allt viktigare och det är angeläget att fortsätta utveckla dem. Samtidigt är det nödvändigt att säkerställa god krisberedskap, robusthet och skydd av samhällsviktig verksamhet.

      • Skåne behöver verka för minskade gränshinder, undanröja flaskhalsar, öka resiliensen och skapa redundans i förbindelser över Öresund för tillförlitlig gods- och persontrafik till och från det kontinentala Europa
      • Det är centralt att fortsatt arbeta för nya fasta förbindelser mellan Helsingborg och Helsingör samt Öresundsmetro mellan Malmö och Köpenhamn
      • Utbyggnaden av en ny stambana är en av de viktigaste framtidssatsningarna
  • Utmaningarna utgör förutsättningarna för den fysiska planeringen och ska tydliggöra varför särskilda frågor ska lyftas. Planeringsstrategierna visar på utvecklingsinriktningen och visar tillsammans med planeringsprinciperna vad som behöver göras för att bemöta utmaningarna. Planeringsprinciperna är korta och precisa för att peka på hur arbetet sedan ska genomföras i samverkan i genomförandet och uppföljningen. Planeringsprinciperna är kopplade till en genomförandekategori och Agenda 2030-delmål.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta gärna vilken information som är fel eller saknas genom att skicka en synpunkt till webbredaktionen.

Tänk på att webbredaktionen inte kan svara på eventuella frågor som du ställer här.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.