IM har huvudkontor i Lund och verksamhet i 14 olika länder runtom i världen, med totalt ca 100 medarbetare. Organisationen har som en del av sitt hållbarhetsarbete mål om att minska klimatpåverkan, och ledningen tyckte att klimatväxling blev ett bra sätt att stimulera mer hållbara möten och resor.

– Vi har ett behov av att resa som vi inte kan komma ifrån, men vi vill hålla nere vårt avtryck, säger Karin Karlsson, tematisk rådgivare som tog initiativ till att införa klimatväxlingen på IM.

Exakt hur stora utsläppen från tjänsteresorna var tidigare har IM inte riktigt vetat, då resor med olika färdmedel inte kunnat urskiljas och följas upp i ekonomisystemet. Samtidigt som ledningen beslutade om att införa klimatväxling bestämde de också om att införa några fler poster i ekonomisystemet som gör att det blir lättare att kunna följa upp kostnader och utsläpp för tjänsteresor med olika färdslag, som till exempel flyg.

– Detta underlättar vår uppföljning, och vi kan nu redovisa siffror över resornas kostnader och utsläpp som en del av vår uppföljning varje tertial, säger Anna-Lena Serrano, ekonom på IM.

IM har utformat sin klimatväxlingsmodell med en klimatavgift på tjänsteresor med flyg. De lägger på en klimatavgift som är 20 procent av biljettpriset på kontinentala flygresor (dvs flygresor som sker inom en kontinent), och för interkontinentala flygresor blir klimatavgiften 30 procent av biljettpriset. Pengarna som kommer in i klimatavgifter används till åtgärder som gynnar hållbara alternativ inom organisationen respektive hos aktörer som IM samarbetar med.

– Det handlar inte om att ta en avgift och lägga pengarna på hög, utan om att få till en beteendeförändring. För oss blir klimatväxlingen också ett sätt att bygga en struktur för långsiktig förändring, som inte är beroende av enskilda personer, säger Karin.

Hon och kollegorna som tagit fram klimatväxlingsmodellen har fått positiv respons från både chefer och kollegor i hela organisationen.

– Våra kollegor i andra länder är på vissa sätt mer snabbfotade i förändringarna. Flera av dem upplever klimatförändringarna rent konkret i sin vardag, så det finns en stor vilja att göra något. Klimatväxlingen är en del i ett större klimatarbete som vi har dragit igång.

Att ta fram och införa klimatväxlingen har överlag gått smidigt.

– Det var mycket bra tajming för oss att införa klimatväxlingen nu. Vi hade beslut sedan tidigare att minska vår klimatpåverkan och pandemin har gett oss goda erfarenheter och förutsättningar för att ha digitala möten. Nu finns en god vilja att hålla kvar dessa vanor, säger Karin Karlsson.

Utmaningarna har främst handlat om att inför framtagandet av modellen inte ha statistik och veta hur nuläget såg ut.

– Eftersom vi inte hade någon exakt baseline blev det svårt att sätta mål. Men vi ville inte vänta ett år extra på att få fram statistiken, utan vill handla och få till en förändring så fort vi kan! Sedan får statistiken komma under tiden.

Foto: Malin Kihlström