Ta del av Kulturförvaltningens grundutbildning
Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist och numera handläggare på Sveriges kommuner och regioner (SKR) för barnrättsfrågor, anlitades och eftersom många av förvaltningens medarbetare inte kunde medverka, spelades utbildningen in i hopp om att fler skulle kunna ta del av den.
För att göra det till en hanterbar utbildning delades den upp i tre filmer. Varje del presenteras med en text. Det är lämpligt att skriva ut tillhörande övningsdokument (Diamant) och utbildningshäfte i förväg. Det är också bra att genomföra utbildningen i grupp då den innehåller flera övnings- och reflektionspass.
Filmernas främsta syfte har alltså varit för internt bruk men önskemål har framförts om att låta fler ta del av utbildningen. Ju fler som förstår vikten och innebörden av att arbeta med ett barnrättsperspektiv, desto bättre.
Material
Filmer
-
Grundutbildning i barnkonventionen, del 1
Maria Tsakiris, enhetschef på Region Skånes kulturförvaltning inleder och berättar hur förvaltningen rustar sig utifrån barnkonventionen som lag. Utbildaren Marie Lundin Karphammar, handläggare för barnrättsfrågor på SKR, går bland annat igenom bakgrunden till barnkonventionen och vad skillnaden blir när barnkonventionen blir lag.
I del 1 ingår en förväntansreflektion och ett övningsmoment som går ut på att identifiera de artiklar som är viktigast, utifrån ditt perspektiv. Rangordna dem i dokumentet Diamant. Ge övningen cirka 20 minuter.
Del 1 (26 minuter)
-
Grundutbildning i barnkonventionen, del 2
Genomgång av barnkonventionens fyra grundprinciper och konventionens barnsyn. Beslut för barnets bästa – hur ska man resonera och agera och vad är kompensatoriska åtgärder? Att arbeta barnrättssäkert, vad innebär det?
Barnkonventionen ska ses som en helhet men artiklarna kan delas upp i grupper: grundprinciperna, implementeringsartiklar, politiska och medborgliga artiklar, sociala, kulturella och ekonomiska artiklar samt skyddsartiklar. Viss utveckling av artikel 31 (som är kulturområdets artikel, en så kallad målsättningsartikel).
FN:s 24 kommentarer är inte juridiskt bindande men är ett stöd för barnrättsarbete och speciellt nr 17 – som rör deltagandet i det kulturella och konstnärliga livet.
Barnkonventionens grundprinciper och hur de är transkriberade in i svensk lagstiftning – via tillhörande utbildningshäfte – samt de nio vägledande principerna som togs 2010. Vad blir skillnaden nu när barnkonventionen blir lag?
Maria Tsakiris presenterar de styrdokument som Region Skånes kulturförvaltning arbetar utifrån.
Vad innebär en barnkonsekvensanalys på övergripande nivå?
Del 2 avslutas med en film av Skånes Kommuner om vuxenperspektiv – och en efterföljande diskussion om vad ett barnperspektiv egentligen innebär. Diskutera 5-10 minuter.
Del 2, 49 minuter
-
Grundutbildning i barnkonventionen, del 3
Genomgång av: barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Vad innebär en prövning av barnets bästa/en barnkonsekvensanalys - och när ska detta ska göras?
Den statliga Vägledningsmodellen är ett stödmaterial för beslutsfattare och jurister samt exempel på hur man implementerat barnkonventionen i kommuner, här i Simrishamns kommun. Genomgång av behovet av strukturer för att arbeta barnrättssäkert och olika typer av barnkonsekvensanalyser och utvärderingar som kommunen har gjort.
Konsekvensanalysen av sommarkulturskolan i Simrishamn och en film om skolan visas.
Betydelsen av transparent arbete när man arbetar med barnrätt.
Avslutningsvis: diskutera vilka frågor och områden som skulle kunna vara aktuella för en barnkonsekvensanalys hos dig/er och hur ska barns åsikter hämtas in? För medarbetare på Kulturförvaltningen: vilka är våra strategiska samarbetspartners och målgrupper i detta, för att arbeta barnrättssäkert? Hur gör vi bäst nytta?
Del 3, 38 minuter