Tidigare års pristagare

• 2024 Awa Moctar Gueye, Senegal för filmen Dusk

  En skräckfilm i förhöjd realism som fångar tittaren från första stund. Barnets värld är i absolut centrum - kamerans grodperspektiv förstärker känslan av att vara en i gänget.

  Men ett starkt ljud- och bildspråk byggs en förtätad stämning och vi skräms upp i takt med vår huvudperson – en tystlåten hjältinna som äger scenerna. Vi är på hennes sida från första rutan.

• 2023 Wouter Keijzer, Nederländerna för filmen Outside

  En intelligent och lekfull film om passagen mellan barndomen och tonårstiden. Filmen övertygar genom trovärdigt skådespeleri och en träffsäker gestaltning av vardagens utmaningar och längtan efter något mer.

  Juryn imponeras av en genomtänkt komposition av musik, miljö och ett modigt kameraspråk. Med tre färgstarka karaktärer, humor och värme anspelar filmskaparna på klassiska berättelser om vänskap i en film rik på nutida referenser.

• 2022 Tajo Hurrle för filmen I am Leo

  En kortfilm om förväntningar, förändringar och modet att vara sig själv. Resultatet blir en välgjord och effektiv berättelse om ett angeläget ämne – som skildras både konsekvent och överraskande.

  Filmen har ett nyanserat och trovärdigt barnperspektiv med en fantastisk ung skådespelare i huvudrollen.

• 2021 Iris Baglanea för filmen Goads

  En film om livets existentiella frågor utifrån två systrars barndom på landsbygden där faderns regler och livssyn är flickornas verklighet och språngbräda, för lek, mod och uppror.

  Vackra scenarier förstärker föräldrarnas världsbild där allt föds – och dör. Det är ett finstämt berättande med lekens nonsensspråk och logik som verktyg och motvikt till livets allvar.

• 2020 Emelie Mannering för filmen Jarvik

  Undantagstillstånd och vardag som förenas i uppväxtskildring med direkt tonträff. Berättelsen har en hög komplexitet som möjliggörs genom ett mångbottnat manus, hög fysisk närvaro och nerv i foto och skådespeleri. Vi berörs starkt av en film med hög konstnärlig nivå och mognad.

• 2019 Giulia Gandini, Italien för filmen My time

  En intensiv bildningsresa som väcker stora reaktioner hos sin publik. Filmen belyser ett angeläget och tidlöst ämne och skildrar en dramatisk vardagssituation gestaltad utifrån ungas perspektiv. En imponerande rolltolkning och regi skapar en kortfilm i ordets sanna bemärkelse.

• 2018 Julia Thelin, Sverige för filmen Brottas

  Här är brottarmattan både spelplats och metafor. Med ett skickligt grepp skildrar filmen två unga tjejers vänskap och relation i en komplex brytningstid.

  Känslolivet är närvarande i varje sekund och den formmässiga dynamiken är så träffsäker att "Brottas" är en självklar vinnare av Region Skånes kortfilmspris.

• 2017 Farnoosh Samadi och Ali Asgari, Italien/Frankrike för filmen The Silence

  En berättelse som synliggör ett aktuellt och angeläget dilemma i dagens samhälle. Filmen är konsekvent lojal med barnets perspektiv i såväl tematik som konstnärliga val. Kamerans position och filmens ljudbild förstärker flickans utsatthet i relation till sin mamma och en vuxenvärld som brister i ansvar. Den unga flickan briljerar med sin närvaro i varje bild och lämnar ingen oberörd.

  Det är väl avvägda och gripande 15 minuter där tystnaden talar.

• 2016 Olga och Tatjana Poliektova, Ryssland, för filmen My grandfather was at cherry tree

  En stor liten film med många lager där publiken förs längre och längre in en kärleksfull värld berättad av ett barn. 

  En livsbejakande sorgebearbetning där alla karaktärer; människor, djur och träd, tillåts att vara sårbara.

  Med ett konstnärligt och unikt bildspråk skapar dessa två systrar ett fullfjädrat mästerverk.

• 2015 Ninja Thyberg, Sverige, för Catwalk

  En konceptuellt och konsekvent berättad film som undviker de klassiska klyschorna och problematiserar utan att förenkla. Med finstämt spel och med små medel lyckas regissören få oss ambivalenta i en värld där all skuld tas från individerna.

  Ur ett barns perspektiv, utan genvägar och pekpinnar fångar Ninja Thyberg unga tjejers identitetsskapande och öppnar upp för vidare tankar och inbjuder in till ett angeläget samtal.  

• 2014 Anja Lind, Sverige, för filmen Agnes

  Ur ett barns perspektiv skildras mötet, och kanske framförallt konflikten, med den stundom obegripliga vuxenvärlden. Genom en verklighetstrogen och gripande syskonrelation får betraktaren följa en lågmäld konflikt, som trots sin nedtonade karaktär ger en glimt av omvälvande inre dramatik.

  Med finkänslig regi, effektivt foto och tonsäkert skådespeleri, i synnerhet från huvudrollsinnehavaren, framförs berättelsen i ett stillsamt tempo som med stor övertygelse lyckas ge en levande gestaltning av en liten flickas värld. En både rörande och rolig film som ger prov på det svåra i det enkla ur barnets perspektiv.

• 2013 Kira Richards Hansen, Danmark för Damn Girl

  En film som utan att moralisera tar upp komplexa frågeställningar kring vuxenblivande, identitet och kön. En skickligt regisserad berättelse med driv och explosivitet.

  Med spännande miljöer och modigt foto får Damn Girl ett konsekvent och genomtänkt bildspråk som skapar framåtrörelse och tar tillvara kortfilmens möjligheter och begränsningar.

• 2012 Emma Burch, England, för Being Bradford Dillman

  En fullständigt enig jury har valt denna film för att den med sin precisa berättelse, sitt rika bildspråk och skickliga genomförande utmanar och engagerar.

  Filmen är en socialrealistisk animation med magiska inslag som drar in oss i en gripande historia om en flicka och hennes mamma.

  Deras fantasier både synliggör föräldrars ohyggliga makt över sina barn och blir en väg till flickans utforskande av kön och identitet.

• 2011 Ingvild Søderlind, Norge, för Jenny

  Trots en hotfull och pessimistisk inledning upplöses filmen i hoppfullhet.

  En film som med små medel och fin känsla för detaljer leker med våra fördomar och förväntningar.  Tonårstillvaron skildras med perfekt tonträff - nära, hudlöst och lågmält. 

• 2010 Pil Maria Gunnarsson, Sverige, för The mouse

  Ett lågmält drama om den korta vägen mellan förälskelse och svartsjuka. Regissören förmår att tillsammans med de unga skådespelarna gestalta komplexiteten i ett ungt och ömtåligt hjärta. För en inkännande beskrivning av kärlekens kval går juryns pris till the Mouse. 

• 2009 Amanda Kernell, Sverige, för Semestersystern

  Nyfikenhet driver betraktaren framåt genom varje scen. Filmen förmedlar en känslomässig komplexitet i en ung pojkes relationer såsom syskonskap, vänskap och en spirande sexualitet. Juryn tror på Amandas filmiska talang och uppskattar hennes starka, personliga men samtidigt subtila uttryck.

• 2008 Simon van Dusseldorp, Holland, för Doggie

  Doggie är en modig och okonventionellt berättad film, som både överraskar och värmer. 

  Den skildrar en pappas möte med barnet i barnets egen fantasivärld. Ömsint, humoristisk och originell.

• 2007 Pernilla Hindsefelt, Danmark, för Schack

  Det är en stor styrka att berätta ordlöst. Schack lyckas med det alla pantominanimationer vill, nämligen att få publiken medskapande. En liten pärla som får sin klara lyskraft genom det finslipade raffinerade uttrycket i musik, bilder och inte minst i bildrytm. Rolig, tänkvärd och underbart lätt.

  Juryn uppskattar särskilt den specialkomponerade musiken med klassiska instrument som accentuerar bildflödet.

  Hedersomnämnande: Torill Kove, Norge för "Den danske diktaren".

  Juryns motivering:

  En originell, fängslande och inte minst humoristisk historia. Existentiella frågeställningar formas med ett enkelt och lätt handlag. Animationen, den grafiska designen och berättaren har närvaro, värme och humor uti varje enskild filmruta. Filmen utgörs av ett otal kreativa uppslag som alla vävs ihop till en intrikat helhet. Mycket professionell. Minst lika mycket en film för vuxna som för barn.

  Filmen utgörs av ett otal kreativa uppslag som alla vävs ihop till en intrikat helhet. Mycket professionell. Minst lika mycket en film för vuxna som för barn.

• 2006 Ashvin Kuhmar, Indien, för Little terrorist

  Verkligheten för en aktuell konflikt mellan nationer och religioner tolkas med extraordinär skönhet. Filmen ställer många frågor, utan att moralisera och ingjuter hopp . Allt skildras av fina skådespelare och superb filmkonst.