Välbesökt programpunkt om ett angeläget ämne

Uppemot 50 personer ur yrkesgrupper som skol- och folkbibliotekarier, gymnasiebibliotekarier, verksamhetsutvecklare, redaktörer, projektledare, bibliotekschefer och specialpedagoger diskuterade frågor om unga, delaktighet, kultur och bibliotek. Många bibliotek och även andra aktörer klurar på hur de kan nå ut till unga och öka deras medvetenhet om vilket utbud som finns och hur de kan medverka till att skapa verksamhet som de själva vill ha. Vi vill därför dela med oss av de tips och tankar som kom upp under samtalen – kanske kan de fungera som stöd och vägledning för fler!

Workshopen inleddes med att Anette Eggert, författare, och Maria Jämthagen, bibliotekarie, berättade om projektet Mat och bokprat på Genarps bibliotek. Stina Ljungkvist, bibliotekarie på Klippans bibliotek, delade med sig av erfarenheterna från projektet Möjligheternas bibliotek (Du kan läsa mer om projekten via länkarna under rubriken Relaterat). Efter detta följde gruppsamtal kring olika diskussionsfrågor. Programmet avslutades med att deltagarna fick prova på sådant som ingått i de båda projekten för unga – skrivövningar, VR och digital konst. Vid de båda sistnämnda aktiviteterna medverkade även Anton Malmqvist från Klippans bibliotek.

Viktiga aspekter kopplade till delaktighet

En fråga som deltagarna fick ta ställning till var ”Hur länge ska man försöka nå målgruppen unga, får man ge upp?” Om detta sades exempelvis: ”Håll ut, våga testa flera gånger, ta vara på ungdomarnas eget intresse och bygg vidare på det. Man får inte ge upp! Var glad och se glad ut! Fake it til you make it!”

Det pratades även om betydelsen av tillgänglighet och öppettider och här lyftes en iakttagelse om att det finns en tendens till att meröppet används för att spara in pengar på personal. Detta går då ut över dem som inte har fyllt 18 år och därmed inte har tillgång till det obemannade biblioteket.

En annan fråga som det funderades över var själva begreppet ”delaktighet” – bland annat om det kan vara utmanande för en del unga, då det kan kännas som att det ställer höga krav på dem. Kring detta tipsade en verksamhet om att ”Processen är det viktiga! Vi har till exempel möblerat om tillsammans med elever. Ge unga tydliga ramar och låta dem bestämma/välja inom dessa ramar.”

Tips på fler samtal om ungas delaktighet

Att delaktighet kräver tydlighet, konstaterar även Lunds stadsbibliotek i sitt arbete med unga genom arbetsformen med KulturCrew. Även detta kan du läsa om via länkarna. Den 27 maj kan du möta bibliotekskollegor från Lund och höra mer om hur de gjort, då Region Skåne och KulturCrew Skåne bjuder in till en inspirationsträff om hur biblioteken kan stärka sitt delaktighetsfokus med unga. Länk till information och anmälan hittas under rubriken Relaterat.

Deltagarnas tips på hur verksamheterna kan nå unga

• Nå fler unga via andra unga. Ungdomar lyssnar helst på andra i sin egen ålder. Bäst effekt när eleverna på vår skola börjar tipsa varandra om aktiviteterna i skolbiblioteket: t.ex. när äldre elever står utanför biblioteket och berättar för de yngre om hur mycket de gillar bibliotekets bokcirkel.
• Läsambassadörerna i Malmö – där använde man sig av andra unga.
• Ungdomar som berättar för ungdomar.
• Samarbeta med lokalsamhället, att föra en dialog direkt när de besöker bibblan.
• Har en aktiv vänförening med en medlem som går sista året på gymnasiet.
• Jobba mer tematiskt och tex med Terra-Pi, klimatångestprojekt – avgränsa, våga aktivt avgränsa för att få igång en grupp.
• Kan vara användbart att gå via andra vuxna: t.ex. via Studie- och yrkesvägledare (SYV), kurator, lärare, personal på fritidsgård, fritidsklubb.
• Använda sig av elevföreningar och elevråd.
• Elevinflytande/unga-inflytande: T.ex. vid poetbesök för alla elever i år 2 på gymnasiet – då agerar två elever samtalsledare och intervjuar gästerna. De unga sätter själva agendan och bestämmer upplägget för poetbesöket.
• Bokambassadörer på skolan: Två elever lottas ut varje läsår och styr över innehåll och utformning av skolans bokambassadörers bokhylla. Bokambassadörerna skickar även ut formulär så att alla skolans elever får möjlighet att lämna förslag inför bokinköp.
• Samverkan mellan folkbibliotek och skolbibliotek. För att sprida information och slussa över elever.
• Samverka/samarbeta med andra, t.ex. kulturföreningar, fritidsgårdar.
• Ge tillgång till information även om andra aktiviteter samt öppettider.
• Shared reading på fritidsgårdarna. Först var jag bara ute på fritidsgårdarna i ett halvår för att hänga med ungdomarna och prata om allt möjligt, dansa Tik Tok. Bygga relation – sen bjöd in till Shared reading och då hade vi redan en relation och de var villiga att testa.
• Långsiktigheten viktig, inte bara projekt.
• Relationerna. Bygga personliga kontakter.
• Ha lite kontakter/ambassadörer som bjuder med kompisar och sprider inbjudningar/erbjudande.
• Book Tok-hylla.
• Jobba med inköpsförslag.
• Ha en plats som är unga-vänlig; pluggplatser, platser för spel, som ett extra hem om man har trångt hemma.
• Sänk trösklarna – läsning är en hobby, de får läsa vad de vill. Ibland upplever vi att föräldrar vill att de unga ska låna andra böcker än de själva vill ”det du läser är fel”. Läsning ska inte vara en prestation.
• Erbjud mat och fika.
• Testa många olika aktiviteter opretentiöst, utan så mycket planering. Detta för att testa av vad som lockar/är intressant.
• Få dem att känna sig utvalda!
• Att man får en bok kan vara ett bra sätt.
• Back stage-pass; tillträde till vuxenrum.
• De unga kommer mer frivilligt till skolbibliotek än till folkbibliotek – men kan vara klurigt att hinna jobba med delaktighet tillsammans med dem.