Farlig litteratur – ett samtal om demokrati och yttrandefrihet på regional skolturné  

Ulrika Ahlberg och Jens Zingmark, Dawit Isaak-biblioteket på Malmö stadsarkiv

Anders Mildner, Ulrika Ahlberg och Jens Zingmark. 

Dawit Isaak-biblioteket är ett yttrandefrihetsbibliotek på Malmö Stadsarkiv. På vårt bibliotek samlar vi böcker, film, journalistik mm som av någon anledning varit förbjuden, censurerad eller bannlyst någonstans, någon gång. Ambitionen med verksamheten är att väcka tankar, känslor och nyfikenhet, och att öka medvetenheten kring yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter hos unga.

Vår projekt ”Farlig kultur” bestod i att utveckla metoder för klassvisningar (vilket inkluderade metoder för kontaktskapande och nätverksbyggande) som användes regionalt, men i förlängningen också kan användas i kommunen och nationellt. Vi arbetade i två spår, ett där vi åkte ut och besökte skolor i Skåne, och ett spår där vi tog fram digitalt nedladdningsbart material i form av lärarhandledningar, filmer och övningar. Nu efter projektet kommer vi att fortsätta att jobba vidare med och utveckla det nedladdningsbara lektionsunderlaget, handledningar och klassuppsättningar till bokcirklar. Uppsökande verksamhet kommer vi endast kunna erbjuda i mån av tid.

Kontakt

jens.zingmark@malmo.se
ulrika.ahlberg@malmo.se

Så stärker vi bibliotekens roll i den demokratiska infrastrukturen

Ivar Fersters, Biblioteken i Malmö

Anders Mildner, Ulrika Ahlberg, Jens Zingmark och Ivar Fersters.

Vari består bibliotekets demokratiska uppdrag?
Handlar det om att förmedla likvärdig tillgång till kunskap och kultur?
Om att lära ut källkritik och värdegrund?

Eller är det fysiska rummet som ska vara demokratiskt?

Vad händer när vi öppnar biblioteksrummet för andra aktörer, i demokratins namn?

Ivar från Bellevuegårds- och Tygelsjöbiblioteket utforskar och stöttar initiativ för att fördjupa och stärka bibliotekets roll i den demokratiska infrastrukturen, med särskilt fokus på det lokala.

Kontakt

ivar.fersters@malmo.se

Vi som blev över – en film om fjärrlån. Att använda filmmediet som arbetsmetod

Sebastian Harrison, Kävlinge Bibliotek

Anders Mildner och Sebastian Harrison.

Vi har gjort en film om det fantastiska ämnet fjärrlån utifrån ett mindre biblioteks perspektiv. Fjärrlåneproblematiken behövde belysas, tyckte vi, och bestämde oss för att göra en film. Eftersom vi är amatörer sökte vi pengar från Region Skånes experimentspår. Vi har intervjuat personer från lokal, regional och nationell nivå. Vi har lärt oss en massa om hur kul och svårt det är att filma, intervjua och klippa material. Men också att fjärrlånefrågan är om möjligt ännu mer komplex än vi först trodde. Vi hoppas att filmen ska kunna bidra till att problematiken diskuteras vidare och förhoppningsvis når en lösning!

Vi som blev över – en film om fjärrlån (Youtube.com)

Kontakt

Sebastian.Harrison@kavlinge.se
Frida.Lindqvist@kavlinge.se

Alla vill skriva en roman – är biblioteket en bortglömd plats för skrivande?

Malin Reimerthi, Lomma bibliotek och Sofie Berthet, skrivpedagog

Sofie Berthet och Malin Reimerthi.

Malin Reimerthi från Lomma bibliotek berättade om hur de ordnade en skrivkurs på biblioteken i Lomma och Bjärred. Det började med att Malin och hennes kollega Annika kände att de ville att bibliotekets besökare skulle få en chans att inte bara konsumera kulturupplevelser utan även vara medskapande. Det finns många som drömmer om att skriva och därför valde man att ha en skrivkurs. För att hålla i den tog man in skrivpedagogerna Sofie Berthet och Kerstin Önnebo. Det fanns även en tanke kring att låta människor i olika åldrar mötas och därför vände sig kursen både till unga vuxna från 15 år och till vuxna. Deltagarna täckte in ett stort åldersspann och var alla mycket nöjda med dagen och för att de fick chansen att vara kreativa i grupp. Kursen var så lyckad att vi höll en till på Lomma bibliotek under våren 2023. 

Skrivpedagogen Sofie Berthet delade också sina spaningar om vilka trender som kommer att bli de största i skrivandet under året: 

Vilka är de största trenderna i skrivandet 2023? (presentation, Powerpoint)

Kontakt

Malin.Reimerthi@lomma.se
sofie.berthet@outlook.com

Skrivardagar för lättläst – ett sätt att komma in i samhället

Magnus Hederström, Burlövs bibliotek

Anders Mildner, Sofie Berthet, Malin Reimerthi och Magnus Hederström.

Projektet gick ut på att utvidga vårt arbete med litteratur- och läsfrämjande till att inte bara innefatta läsning, utan även skrivande och ge folk möjlighet att tillägna sig språket på nya sätt. Detta gjordes genom anlitandet av skrivpedagoger (Sofie Berthet och Johan Carle) för att hålla 10 skrivarworkshops specifikt riktade mot personer som är nya i det svenska språket samt 5 skrivarworkshops specifikt riktade mot unga personer i kommunen under 2022.

Syftet med projektet var och blev allt mer så efter hand, en fråga om att undersöka hur vi på biblioteket skulle kunna införliva ”skrivande verksamhet” i vår ordinarie verksamhet. Vi såg snart att intresset för skrivande var stort och öppnade under hösten workshoparna för de som är nya i det svenska språket och välkomnade alla skrivintresserade med gott resultat.

Deltagarna i skrivarworkshoparna kom att efterfråga fler tillfällen att träffas och skriva. Detta ledde till att vi öppnade ett ”Rum för kreativt skrivande” under året. Biblioteket avsatte två timmar i veckan i ett av studierummen och skapade enklare skrivövningar som delades ut. Mot förmodan träffades skrivintresserade där och skrev tillsammans. Under 2023 arbetar Biblioteken i Burlöv vidare med detta koncept, till att börja med under etablerings- och utforskandefasen i projektform men med målet att 2024 införliva verksamheten i ordinarie verksamhet. Visionen är att skapa ett lokalt nätverk av och för skrivintresserade personer.

Kontakt: 

Magnus.hederstrom@burlov.se

Vikten av att nå de små barnen – rytmik för de allra minsta

Ingrid Karlsson Espersson, Skurups bibliotek

Ingrid Karlsson Espersson.

Babyrytmiken ingår i ett projekt, Bokstart, som ska pågå under två år och som vänder sig till de allra minsta barnen. Syftet med projektet är att främja språkutvecklingen för barn i åldrarna 0-1 år. Tillsammans med Barnhälsovården i Skurup och Rydsgård bjuder bibliotekspersonalen under 2022 – 2023 in föräldragrupper med barn i åldern 0-1 år för att berätta om biblioteket, visa de olika avdelningarna och tipsa om böcker, sånger, rim och ramsor. Vid de träffarna delar vi ut Bokstartskassar som innehåller två pekböcker, De små barnens bok, och informationsmaterial från Bokstart.

Babyrytmiken vänder sig till barn i samma ålder som Bokstart gör. Rytmikpedagogen Lina Hofvander Hovstadius håller i föreställningarna som är 20-30 minuter, för 10 barn med föräldrar. Föreställningarna har blivit väldigt populära, man märker att både barn och föräldrar blir glada av den här rytmikstunden.

Kontakt

kerstin.mikkelsen@skurup.se

Känslorna snurrar – om läslust och teatersamtal

Amanda Nanor, Helsingborgs bibliotek

Anders Mildner och Amanda Nanor.

Bakgrunden till projektet var att ge de små barnen, och deras vuxna, en möjlighet att fortsätta samtalet och leken kring boken efter besöket på biblioteket. Genom att kombinera föreställningen ”Vem är arg?”, baserad på Stina Wirséns bilderbok, med en workshop gav vi barnen en möjlighet att fortsätta samtalet på deras nivå.

Pysselpåsar delades ut till alla barn, som de antingen kunde ta med sig hem eller pyssla på plats. Innehållet bestod av en aktivitetsbok baserad på Wirséns karaktärer, kritor, diskussionsmaterial, boklista med böcker på temat känslor samt instruktioner för att göra sin egen känslosnurra.

Även Wirsens böcker fanns på plats för att låna med sig hem och barnen var snabba med att känna igen karaktärerna, prata om föreställningen och berätta för de vuxna och varandra om böckerna, vilket var precis de samtal som vi ville skulle fortsätta mellan barnen och deras vuxna.

Kontakt:

amanda.nanor@helsingborg.se

Mera digitalt på barnbibblan!

Edit Djurberg, Bjuvs bibliotek

Edit Djurberg.

I samband med att Bjuvs bibliotek flyttade till nya lokaler gjorde vi barnbibliotekarier en inventering av det digitala material som barnavdelningen har till sitt förfogande. Det vi kom fram till var att vi hade köpt in en del digitalt material under åren, bland annat Micro:bit som vi hade liggandes i källaren. Vi ville arbeta mer hållbart. Biblioteket vi flyttade till är mycket mindre med en väldigt begränsad yta för att utföra aktiviteter med barn, vilket ihop med pandemin gav oss idén att utveckla hur vi arbetar digitalt och skapa förutsättningar för ett sorts ”digitalt makerspace”. Vi planerade att ha tre workshops med bibliotekarier samt en workshop med barn som också skulle användas som utvärdering. Vi ville också göra ett studiebesök. Med Micro:bitsen i åtanke var vårt främsta fokus att det vi gjorde i projektet skulle användas i programverksamheten även när projektet var slutfört.

De tre workshopen vi valde var:

• Digitala bokprat / digitalt läsfrämjande med hjälp av en green screen.
• Micro:bit. Programmering men också få inspiration om olika sätt att använda dem.
• Programmering i programmet Twine. Vi ville spelifiera skrivande.

Vi anordnade en aktivitet för barnen i området där vi provade att skapa med hjälp av Micro:bit. Vi blev också inspirerade till att plocka in de digitala verktygen i lovprogrammet samt i den dagliga verksamheten för att tillfälligt ersätta en analog verksamhet.

Parallellt med projektet gick två av oss en kurs på Lunds universitet i MIK och Demokrati. Detta gav oss möjlighet att teoretisera delar av vårt projekt och sy ihop projektets olika delar med utbildningens olika uppgifter. Utifrån utbildningen uppgifter gjorde vi en inventering av bibliotekets digitala bestånd och utforskade olika sätt att lyfta fram det i det fysiska biblioteksrummet.

Vi gjorde en ”TikTok-hylla” där vi skrev ut och laminerade populära bokomslag tillsammans med QR-koder som länkade till reservationssidan på webben. Det är ett roligt sätt att skylta tycker vi och ett sätt att visa att det går att reservera de böcker som inte finns att plocka i hyllan just nu. Det är också ett sätt för oss på biblioteket att visa unga personer att vi är intresserade av deras sociala plattformar och att deras intressen kan speglas hos oss, även om de inte identifierar sig som läsare.

Kontakt: 

Edit.Djurberg@bjuv.se

Hälsohörnan: Hälsofrämjande arbete på biblioteket

Catrin af Malmborg och Linda Hagberg, Hässleholms bibliotek

Catrin af Malmborg och Linda Hagberg.

Vår tanke var att göra böcker och tidskrifter om hälsa, mat och träning mer tillgängliga på en plats i biblioteket kallad Hälsohörnan. Böckerna var tidigare på olika avdelningar med långt avstånd emellan och det var svårt att få ett samlat grepp på vad som fanns i vårt bestånd. Vi ville samla all information på ett ställe, så att allmänheten lätt kunde bli inspirerad att informera sig om en sundare livsstil.  Under projekttiden har vi anordnat en antal föreläsningar med lokala aktörer inom området hälsa och som vi tänker fortsätta samarbeta med. Föreläsningarna har handlat om stress och återhämtning, vandring på Skåneleden, trädgård för alla sinnen, Shared Reading och lätt fysisk träning. En lördag hade vi en minimässa med yogaworkshops. Fri entré till alla aktiviteter och föreläsningar så att kostnaden inte ska vara ett hinder för att delta. Vi vill utveckla vårt arbete med hälsa och hållbarhet. I anslutning till vår hälsohörna fortsätter vi nu arbetet med natur och miljö i vår nya miljöhörna.

Välkommen in och bli inspirerad i bibliotekets Hälsohörna (film på Facebook. Filmning: Thomas Lindahl. Klippning: Jens Carlsson)

Kontakt

catrin.afmalmborg@hassleholm.se
linda.hagberg@hassleholm.se

Sjukhusbiblioteken Region Skåne: Kvalitetsgranskade lästipslistor

Paula Trogen, sjukhusbiblioteket Helsingborg

Anders Mildner och Paula Trogen.

Patientutbildningscentrum på Helsingborgs lasarett startade sin verksamhet i början av 2000-talet samtidigt som det blev allt vanligare att söka information på internet. Men denna information är inte alltid av god kvalitet eller har ett gott syfte vilket är grundläggande när det handlar om hälsa och sjukdom.

För att ge patienter, närstående och andra målgrupper tillgång till tillförlitlig information som följer svensk sjukvårdspraxis startade vi ett nytt koncept som bygger på delad kunskap och erfarenhet. Vi utvecklade samarbetet mellan sjukhusbiblioteket, Patientutbildningscentrum, vårdpersonal och personer med egen erfarenhet av sjukdom. Genom att komplettera vårdpersonalens medicinska kompetens med patienter/närståendes sjukdomserfarenhet utarbetade vi kvalitetsgranskade lästipslistor som är tillförlitliga och bygger på målgruppens behov.

Lästipslistorna innehåller både facklitteratur, skönlitteratur, biografier och länkar. Oavsett vilken bibliotekstyp i är lästipslistorna till hjälp vid frågor från biblioteksbesökare. Då folkbiblioteken når ut brett och till många målgrupper är lästipslistorna minst lika användbara för folkbibliotekarier som för sjukhusbibliotekarier.

För att ta fram kvalitetssäkrad information hjälps vi åt att hitta material, både tryckt och digitalt, som granskas och det som godkänns läggs till i listan. Innehållet i listorna uppdateras regelbundet.

Listorna är ett komplement till vården och används i många olika sammanhang. I dagsläget är arbetet med listorna regiongemensamt med siktet inställt på att bredda utbudet genom nationellt samarbete.

Diskussioner pågår hur listorna bäst kan tillgängliggöras och tillsvidare finns listorna för utskrift på:

www.patientutbildning.se/villduvetamer

Kontakt:

Finns intresse eller frågor kontakta något av regionens sjukhusbibliotek, kontaktinformation finns på

Sjukhusbiblioteken - Vårdgivare Skåne (skane.se)

Biblioteket som stöd i en tillfriskningsprocess – Shared Reading för hjärntrötta

Annika Christerson, Lomma bibliotek, och Kerstin Edvardsson, logoped

Anders Mildner, Annika Christerson och Kerstin Edvardsson. 

Annika Christerson, bibliotekarie från Bjärreds bibliotek och Kerstin Edvardsson, logoped, berättade om sitt projekt ”Shared Reading för hjärntrötta”.

Under utbildningen till läsledare i Shared Reading fick då båda insikt i att metoden i England ofta används i samarbete med hälso- och sjukvård: i arbete med personer som lider av kronisk smärta, psykisk ohälsa, eller liknande. Tanken uppstod då att erbjuda en cirkel för ”hjärntrötta” – pga utmattning, skador eller sjukdomar som påverkar hjärnan. ´

Ett viktigt inslag i detta var att cirkeln skulle äga rum på biblioteket. Där finns det öppna, demokratiska rummet där alla är välkomna på lika villkor. Detta är extra viktigt när man vänder sig till människor som kanske ofta annars behandlas som patienter/sjuka.

Annikas roll var igångsättare, projektledaren som sökte pengar, ansvarade för det praktiska kring lokaler och även bidrog med litteraturkännedom och kompetens kring Shared Reading. Annika ansvarade för utformning av informationsmaterial och för informationen på bibliotekets hemsida och anslagstavlor; Kerstin ansvarade för kontakter med institutioner inom kommunen som vårdcentraler och läkarhus, men även regionens olika rehabiliteringscentra.

Kerstin, med erfarenhet och kunskap inom rehabilitering av personer med olika språkliga och kognitiva svårigheter, hade rollen som läsledare. Utifrån sin kunskap om hur hjärnan kan fungera, hur den inte ”lyder”, efter rent fysiska skador men också efter utmattning och depressioner, har hon modifierat lästräffarna med tanke på texters längd, tempo och behov av pauser och ”time-out” under läsningens gång.

Kontakt

annika.christerson@lomma.se
kedvardsson8@gmail.com

Lomma bibliotek: Världens bästa bibliotek - en enkätundersökning

Susann Ek, bibliotekschef Lomma bibliotek, och Malva Sinclair, utredare

Anders Mildner, Susann Ek och Malva Sinclair.

Förutsättningslösa samtal mellan en sociolog och en bibliotekschef sådde fröna till detta projekt. Samtalens kärna: Hur ska framtidens bibliotek se ut? Vad tycker besökarna om bibliotekets funktion som en social, kulturell, kreativ mötesplats? Var går gränsen för vad som inte anses höra hemma på ett bibliotek?

Med stöd från Region Skånes experimentspår anställdes Malva Sinclair för att undersöka detta närmre genom en enkätundersökning. Enkäten marknadsfördes brett med syfte att nå ut också till de som sällan eller aldrig besöker biblioteket.

Undersökningens resultat, bestående av både empiriskt material och diskussion av andra forskningsresultat, uppmärksammar vikten av att anpassa biblioteksrummet efter den stora variation av användarstilar, behov och intressen som förväntas rymmas på en och samma plats. Ett bibliotek med olika avdelningar möjliggör en mer trivsam biblioteksupplevelse för fler - utan att det sker på bekostnad av andra besökares trivsel eller biblioteksrummet som helhet.

Här kan du läsa rapporten:

Mitt drömbibliotek - En enkätundersökning för folkbiblioteken i Lomma kommun

Kontakt: 

Malva.Sinclair@burlov.se
Susann.Ek@lomma.se

Du & Biblioteket = Hjärta

Gunilla Andersson och Shahnaz Ismail, Perstorps bibliotek

 Shahnaz Ismail och Gunilla Andersson.

På SUD visade vi en film och intervjuades om vårt projekt Du & Biblioteket = <3.

Projektet riktade sig till de som inte kommer till biblioteket, t ex hemmasittande äldre, eller utlandsfödda som inte känner sig trygga i att komma till biblioteket, eller inte vet vad man kan göra där.

Vi har försökt att skapa kontakt med dessa grupper, och avseende de utlandsfödda har vi haft stor hjälp i att Shahnaz kan språket och kulturen.

Vi har gjort egna affischer om vad biblioteket kan erbjuda (på svenska, engelska och arabiska) som vi satt upp runt om i byn och foldrar att dela ut till äldre och nya i Sverige.

Vi har erbjudit aktiviteter som t ex bokcirklar, pysselträffar, föreläsningar och Boka en bibliotekarie. Boka en bibliotekarie har varit mycket uppskattat och många har fått hjälp med digitala tjänster och har uttryckt att det känns mer tryggt att komma till biblioteket och att de känner sig välkomna. Många som deltagit i våra bokcirklar har fortsatt låna lättlästa böcker och även spridit det vidare till andra.

Avseende de äldre har vi varit på Träffpunkt 65+, på äldreboende och på pop-up med vår bibliotekscykel Hjulia utanför ett seniorboende. Vi har också märkt att Boken Kommer sprider sig.

Transkription av filmen som visades under presentationen

Kontakt

gunilla.andersson2@perstorp.se
shahnaz.ismail@perstorp.se

Bibblan och jag 2.0 – framtidens socialt hållbara bibliotek i Höganäs kommun

Rebecka Hansen och Emmy Wahlgren, Höganäs bibliotek

Emmy Wahlgren och Rebecka Hansen .

Hösten 2024 står ett nytt bibliotek färdigt i Höganäs. Syftet med projektet Bibblan och jag 2.0 är att lägga grunden för det nya biblioteket, med social hållbarhet som utgångspunkt och ett reellt inflytande från bibliotekets prioriterade målgrupper. Projektet är också ett exempel på universell utformning – om vi utgår från målgrupper med de mest ”extrema” behoven kommer vi också lyckas inkludera fler däremellan och skapa ett träffsäkert utbud och utformning som funkar för fler. Barnkonventionen, funktionsrättskonventionen och social hållbarhet, med utgångspunkt i de globala målen, är ramen för arbetet. 

Bibblan och jag 2.0 vilar på två ben: dels på dialoger med bibliotekets prioriterade målgrupper, dels på att utvidga bibliotekspersonalens verktygslåda av metoder och modeller för delaktighet och inflytande.

För att rama in dialogen med bibliotekets prioriterade grupper har vi lagt fokus på två punkter: 

• Bibliotekets miljöer och infrastruktur för information och kommunikation.
• Bibliotekets innehåll – utbud, service & stöd.

I delar av projektet har vi anlitat demokratirörelsen Youth 2030 Movement. De har hjälpt oss i arbetet med att kompetensutveckla personalen. De har också genomfört idéverkstäder tillsammans med ungdomar. Vidare har projektet genomfört dialoger på språkcaféet samt på inflytandecafé där personer med funktionsvariationer brukar mötas.

Kontakt

Terese Blandford, bibliotekschef, Höganäs bibliotek
Terese.blandford@hoganas.se

Emmy Wahlgren, ungdomsbibliotekarie, Höganäs bibliotek
Emmy.wahlgren@hoganas.se

Rebecka Hansen, ungdomssamordnare, Höganäs kommun
Rebecka.hansen@hoganas.se

Anna Pihlqvist, tillgänglighetssamordnare, Höganäs kommun
Anna.pihlqvist@hoganas.se

Tydligt, tillgängligt och tryggt bibliotek för alla

Kate Visonj och Lisa Jansson, Simrishamns bibliotek

Anders Mildner, Kate Visonj och Lisa Jansson.

En av de vanligaste orsakerna till kognitiva problem på bibliotek är rörig och otydlig information.

Det här projektet tydliggör VAD man kan göra på ett bibliotek, VAR man gör det och HUR man gör det.

Förmedlingen sker med skyltning på ett kognitivt tillgängligt sätt, ett sätt som arbetats fram tillsammans med målgruppen och expertis på området.

Primärt är syftet att uppnå ett bibliotek som är tydligt, tillgängligt och tryggt för alla. Sekundärt är projektet tänkt att lägga grunden för ett fortsatt delaktighetsarbete med målgruppen.

Kontakt

kate.visonj@simrishamn.se
lisa.jansson@simrishamn.se

Hej Dewey!

Emma Gustafsson och Hanna Svärdh Nilsson, Svedala bibliotek

Emma Gustafsson och Hanna Svärdh Nilsson.

Hösten 2021 flyttade biblioteket i Svedala till nya lokaler. I samband med det bestämde vi oss för att gå över till Dewey för facklitteratur.

Våren 2021 gjorde vi en förstudie och tog kontakt med andra folkbibliotek som gått över till DDK. All personal fick en grundläggande DDK-utbildning av KB. Vi tog också kontakt med Axiell och Btj för att se över förutsättningarna för katalogarbetet. Vår tanke var från början att göra allt katalogarbete manuellt, alltså lägga in klassning i de poster som saknade det och hyllplacering. Men efter kontakt med Btj landade vi i stället i att låta Btj automatgenerera detta i våra poster. Det sparade oss väldigt mycket tid, även om en del fick ändras i efterhand. Tiden använde vi i stället till att märka upp all facklitteratur med nya ryggetiketter, organisera i rummet och arbeta med skyltningen. Vi gav också en illustratör i uppdrag att ta fram illustrationer för varje huvudområde för att förtydliga i rummet.

Exempel på illustrationer för de olika områdena.

Kontakt

Emma.Gustafsson@svedala.se
Hanna.SvardhNilsson@svedala.se

Dagen inleddes med en föreläsning av biblioteks- och medborgarservicechef Christian Lauersen från Roskilde bibliotek. Utifrån studien "Folkebibliotekets betydelse för medborgare i Danmark" berättade han om metoder för att öka förståelsen av folkbibliotekens betydelse för dess användare, med fokus på att betydelsen kan mätas mer djupgående än med besöks- och utlåningssiffror. 

Rapport om studien: Folkebibliotekets betydelse för medborgare i Danmark (pdf)

Kontaktperson:

Christian Lauersen, bibliotekschef på Roskilde bibliotek, christianlauersen@roskilde.dk.

Helsingborgs bibliotek fick stöd på 270 000 kr från Region Skåne för att arbeta med projektet ”Hållbara arbetsplatsen” som handlar om att utforska hur de kan skapa en hållbar biblioteksorganisation i en föränderlig tid. Catharina Isberg, bibliotekschef, Lotta Olsson, avdelningschef och Karin Ekelund, arbetsmiljöombud vid Helsingborgs bibliotek gästade SUD för att berätta om projektet. Projektet är en fortsättning på ett tidigare projekt, ”Den hälsosamma arbetsplatsen”, som pågick 2014-2016, och är också ett svar på behov som uppstått hos bibliotekspersonalen under de nya uppgifter som biblioteken har fått de senaste åren i samband med förändringar såsom den digitala omställningen, pandemin och kompensationen för nedlagd samhällsservice. Processen sker i samarbete med Institutionen för psykologi vid Lunds universitet som står för både workshops och följeforskning som kommer att mynna ut i ett antal artiklar. Projektet kombinerar kompetensutveckling och interaktion med all bibliotekspersonal, med det övergripande målet att skapa en resilient, motståndskraftig och hållbar arbetsplats. 

Artikel om projektet i Biblioteksbladet: Forskare: Viktigt att prata om pandemistressen (biblioteksbladet.se)

Kontaktpersoner:

• Catharina Isberg, bibliotekschef, catharina.isberg@helsingborg.se
• Lotta Olsson, avdelningschef, eva-charlotte.ohlsson@helsingborg.se
• Karin Ekelund, arbetsmiljöombud, karin.ekelund@helsingborg.se

Anouk Hagenvoort från biblioteket DOK Delft i Nederländerna gästade SUD för att berätta om ett flerårigt projekt med att göra om barnavdelningen på biblioteket för och med barn. Genom att inrätta arbetsgrupper med barn skapade de nya avdelningar med helt nya indelningar för böcker som barnen valde ut. Indelningen blev nu olika färgkodade tema-rutter där varje tema har en egen bild för att förklara innehållet. I presentationen kan ni se bilder från DOK Delft, som i sig är ett kreativt center med mycket aktivitet och kultur, samt från projektet.

Presentation av projektet med bilder (pdf)

Kontaktperson:

Anouk Hagenvoort, bibliotekarie vid DOK Delft, a.hagenvoort@dok.info

Elisabet Hanell från Husiebiblioteket i Malmö berättade om projektet ”Sagostunder på export”. Biblioteket fick beviljades Experimentspår på 35 000 kr för att etablera ny samverkan med en förskolas språkombud för att kunna fortbilda och inspirera förskolepersonalen och ge dem verktyg att väcka barnens läsglädje och öka deras läsförståelse. Husiebibliotekets barn- och ungabibliotekarie genomförde en pilotstudie på en nybyggd storförskola, Granbackens förskola. Genom återSKAPAs Läs- och Skapaväskor fick samtliga 5-åringar tillsammans med förskolepersonalen ta del av upplevelsebaserade högläsningsstunder med tillhörande skaparverkstad efteråt.

Artikel om ÅterSKAPA: återSKAPA – lärande, kreativitet och miljö

Kontaktperson:

Elisabet Hanell, bibliotekarie på Husiebiblioteket, elisabet.hanell@malmo.se

Åstorps bibliotek beviljades Experimentspår för att inleda ett samarbete med kommunens förskolor inom Bokstart. Sara Fridolf från Åstorps bibliotek berättade om Bokstarts-projektet, vars utgångspunkt är att kombinera Bokstart och kommunens kulturgarant för att skapa ett heltäckande koncept för förskoleeleverna, med fokus mot läsfrämjande insatser. Under projektåret delade biblioteket ut böcker: bokpaket till förskolorna med åldersanpassat innehåll. De barn som fyllde 3 år under 2020 fick en bok hemskickad till sig. Boken var kopplad till en teaterföreställning som är baserad på boken – en föreställning som kommunens kulturgaranti i sin tur erbjud förskolorna att se.

Kontaktperson:

Sara Fridolf, bibliotekarie på Åstorps bibliotek, sara.fridolf@astorp.se

Biblioteken i Örkelljunga beviljades 30 000 kronor i stöd till en förstudie för att kartlägga behoven i kommunen inför att biblioteksverksamheten skulle byggas ut med en liten skåpbil. Bibliotekarien Karin Lemholt visade en kortfilm som biblioteket spelat in om biblioteksbilen, och berättade om projektet. Medel för skåpbilen har kommunen fått genom den statliga satsningen Stärkta bibliotek och ambitionen är att göra det möjligt för biblioteken att möta kommuninvånarna med ett anpassat innehåll. Förstudiens syfte var att genom bland annat en enkätundersökning identifiera målgrupper, uppdatera samarbetspartners, skräddarsy turtider för bilen samt förbereda implementeringen av projektet i övrig verksamhet, som ett led i ett större Stärkta biblioteks-projekt.

Se filmen: kortfilm om biblioteksbilen

Kontaktperson:

Karin Lemholt, bibliotekarie vid Örkelljunga bibliotek, karin.lemholt@orkelljunga.se

Karin Westeman från Lunds stadsbibliotek och Yaman Alloush från föreningen EOS Cares i Lund, berättade på SUD om projektet ”IT-kurser för nyanlända” för vilket Folkbiblioteken i Lund beviljats Experimentspår. Samarbetet med EOS Cares kom till när bibliotekarier besökte dem för pop-up bibliotek. När biblioteket senare startade ett Digitalt Lärcentrum identifierade de nyanlända som en grupp med stort behov av digital kunskap. Att navigera i alla digitala tjänster är svårt och många människor behöver hjälp med att lära sig hantera en dator. Genom EOS Cares kunde då biblioteken anordna regelbundna IT-kurser för nyanlända på språken arabiska och dari under 2020 och 2021, med 10 kurstillfällen för varje språk. Projektet har nu implementerats i den ordinarie verksamheten där EOS Cares fortsätter att hålla i kurserna på biblioteket och själva står för arvodet. I samband med kurserna informerar också bibliotekspersonalen om bibliotekets digitala tjänster. 

Kontaktperson:

Karin Westeman, bibliotekarie på Lunds stadsbibliotek, karin.westeman@lund.se
EOS Cares (eoscares.se)

Representanter från skånska folkbibliotek, Region Skånes kulturförvaltning och Kungliga biblioteket möttes på SUD i ett samtal om mediesamverkan i vår tid. Samtalet var ursprungligen tänkt att handla om hur biblioteken i Skåne samarbetar kring medier med avstamp i två stora samverkansprojekt: ”Medieplan Nordost” och ”Mediesamverkan Sydväst”, men i och med kriget i Ukraina ändrades fokus istället till hur biblioteken kan samverka kring medier med utgångspunkt i det pågående och annalkande stora flyktingmottagandet. Bland annat lyftes vikten av att hjälpas åt med material på ukrainska, att använda det digitala medieutbudet när fysiska böcker saknas och att biblioteken bör förhålla sig till att det kommer många barn, som då blir en dubbelt prioriterad målgrupp. Genom att erinra sig erfarenheterna från flyktingkrisen 2015 kan biblioteken stå bättre rustade nu att möta behoven.   

Med anledning av kriget i Ukraina samlar Digiteket artiklar och kurser som på olika sätt kan vara till hjälp i bibliotekens arbete.

Artiklar och kurser om Ukraina på Digiteket (digiteket.se)                 

Kristianstad bibliotek, Medieplan Nordost  

Kristianstad bibliotek beviljades 120 000 kronor för att under 2021 ta fram en gemensam medieplan för biblioteken inom SNOKA-samarbetet. Syftet med projektet var att undersöka möjligheterna för biblioteken i delregionen att, utifrån ett hållbarhetsperspektiv, i högre grad bli självförsörjande när det gäller medier. En del av arbetet var att ta fram en gemensam fjärrlånepolicy. Medieplanen ska ge personalen bättre möjligheter att möta invånarnas behov och bidra till en likvärdig tillgång till information och litteratur.

Lomma bibliotek, Mediesamverkan Sydväst  

Lomma bibliotek beviljades 150 000 kronor för att under våren 2021 tillsammans med biblioteken i Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge utreda samarbetsformer som kan leda till en modell för en ny typ av mediesamarbete. Utredningen ska utgöra beslutsunderlag för kommande mediesamarbete för de deltagande kommunerna. Mediesamarbetet ska leda till en bättre och mer likvärdig service för invånarna i de deltagande kommunerna. Tillgången till medier ska öka och fjärrlånen minska. Att samtliga ingående bibliotek anslutit till den nationella bibliotekskatalogen, Libris, efter projektets avslut förväntas underlätta mediesamarbetet. 

Kontaktpersoner:

• Camilla Nordfeldt Yafi, utvecklingssamordnare för media på Kristianstads stadsbibliotek (representant för projektet Medieplan Nordost), camilla.nordfeldt.yafi@kristianstad.se
• Mia Stigevi, bibliotekarie Osby bibliotek (representant för projektet Medieplan Nordost), mia.stigevi@osby.se
• Sanna Fries, bibliotekschef i Kävlinge (representant för projektet Mediesamverkan Sydväst), sanna.fries@kavlinge.se
• Per Andersson, bibliotekschef i Eslöv ((representant för projektet Mediesamverkan Sydväst), per.andersson@eslov.se
• Annelien van der Tang- Eliasson, utvecklare på Region Skånes kulturförvaltning, Annelien.VanDerTang-Eliasson@skane.se
• Oskar Laurin, enhetschef enheten för bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket, oskar.laurin@kb.se

Mässa

Under konferensen hölls en mässa där flera av våra nationella digitala biblioteksresurser fanns representerade.

• Bibblan svarar
• Bibblix
• Bläddra
• Digiteket
• Legimus
• Litteraturbanken
• Världens bibliotek

Workshop

Dessutom hölls en workshop tillsammans med Digiteket med plats för samtal, reflektion och kollegialt idéutbyte med utgångspunkt i frågan: Hur möter vi som bibliotek behoven i samband med Ukrainakriget?

De idéer och befintliga satsningar som samlades in finns tillgängliga på en öppen digital anslagstavla. Bibliotek som vill initiera projekt eller lärandeinsatser för att möta behoven i samband med Ukrainakriget kan söka stöd från Region Skåne.

Digital anslagstavla från workshopen (miro.com)

Stöd att söka inom biblioteksutveckling från Region Skåne

Under mässan delades en metodbok ut om barns delaktighet som tagits fram inom Biblioteken i Malmö. Stadsbiblioteket i Malmö beviljades 100 000 kronor av Region Skåne för att formge och trycka metodboken. I boken finns samlat erfarenheter, goda exempel och konkreta metoder från alla biblioteken i Malmö om hur delaktighet för de minsta barnen kan göras till en del av det vardagliga arbetet och hur biblioteken därmed kan följa barnkonventionens krav på barns inflytande och delaktighet. Utvecklingsarbetet kring de minsta barnens delaktighet i biblioteksverksamheten har skett inom ramen för ett Stärkta biblioteks-projekt som avslutades i maj 2020.

Läs metodboken digitalt

Delaktighet för barn 0-8 år på biblioteken i Malmö – inspiration, metoder och erfarenheter (pdf)

Kontaktperson:

Niclas Paulsson, med i styrgruppen för projektet
Delaktighetsutveckling för barn 0-8 år, niclas.paulsson@skane.se

Ann-Kristin Olsson-Flodin och My Sörensson, bibliotekarier vid Helsingborgs bibliotek, berättade om sitt projekt med Shared reading på distans. Ett Experimentspårs-projekt där de testade att hålla i bokcirklar med metoden Shared reading digitalt, till följd av pandemin. Det digitala formatet möjliggjorde deltagare även utanför kommunerna inom Familjen Helsingborg, och gruppen som uppstod träffades kontinuerligt och upplevde stort utbyte av träffarna. Det digitala formatet fungerade bra, men behövde bland annat vara kortare än om de hade haft fysiska träffar, och det ställde andra krav på texterna. De upptäckte att till exempel att poesi var ett format som lämpade sig i bra i det digitala sammanhanget, då det rymdes på skärmen så att alla kunde läsa.

Om Shared reading: Shared Reading, delad läsning, gemensam läsning (skane.se)

Kontaktpersoner:

Ann-Kristin Olsson-Flodin, bibliotekarie på Helsingborgs bibliotek, ann-kristin.olssonflodin@helsingborg.se
My Sörensson, bibliotekarie på Helsingborgs bibliotek, my.sorensson@helsingborg.se

Lisa Berger, bibliotekarie på Malmö stadsbibliotek, berättade om projektet ”Bilderböcker för alla”, för vilket de beviljades 30 500 kronor för att undersöka vad som händer när utvalda barnböcker flyttas till vuxenavdelningen och om bilderböcker kan väcka läslust hos vuxna. Under projektet analyserade bilderboksutgivningen och böcker som är intressanta för en bredare publik än barn 0-8 år identifierades. Arbetet och urvalet gjordes gemensamt av personal som tillhör både barn och vuxenavdelningen. Även föräldrar och barn som besöker barnavdelningen uppmuntrades att ge förslag på titlar. Inom ramarna för projektet fördjupade sig även personalen kring genreöverskridande läsning genom omvärldsbevakning, litteraturstudier och studiebesök. Under projektet gjorde de observationer, en enkätundersökning, samt intervjuer med besökare för att ta reda på hur de upplever och använder sig av böckerna efter omplaceringen. De upptäckte att besökarna uppskattar bilderböckernas bildkonst, samt tycker att bilderboken är friare, öppnare för tolkningar – det är som en liten kravlös paus om man inte orkar läsa så mycket text – de erbjuder perspektiv som man inte kommer åt annars.

Lista över bilderböcker som de skyltat med i projektet (pdf)

Kontaktperson:

Lisa Berger, bibliotekarie på Malmö Stadsbibliotek, lisa.berger@malmo.se

Malmö stadsbibliotek: Författarscen debutant  

Malmö stadsbibliotek kunde med hjälp av Experimentspår från Region Skåne starta en litterär scen för debutanter under 2020: Debutantscen. Därefter fick de Region Skånes biblioteksutvecklingsstöd på 216 000 kronor för att vidareutveckla projektet under 2021. Maria Maunsbach, författare och krönikör, och Marthina Elmqvist, moderator och tidigare litterär agent, gästade SUD för att berätta om konceptet som de själva kom med idén till. Författarscen Debutant som är tänkt att vara ett forum för unga debutförfattare att nå och kommunicera med sina läsare. Antalet debuterande författare ökar ständigt, medan det samtidigt råder brist på fysiska platser för läsare, författare och förlag att mötas. Syftet med Debutantscen är att skapa en intressant plats för debutanter och deras förlag, och genom ett fördjupat samarbete med skrivutbildningarna i Skåne även vara en intressant plats för aspirerande författare. 

Kontaktpersoner:

Maria Maunsbach, författare och krönikör, mariamaunsbach@gmail.com
Marthina Elmqvist, moderator och tidigare litterär agent, marthina.elmqvist@gmail.com

Skrivyta Syd         

Lena Sundgren Brorsson, utvecklare litteratur och serier på kulturförvaltningen, deltog också i samtalet för att prata om vikten av olika litterära scener där bibliotek ingår och om att det behövs fler sammanhang för personer som vill utveckla sitt skrivande. Lena håller i projektet Skrivyta Syd, som är en del av Regionsamverkan Sydsveriges samarbete med fokus på litteraturutveckling. Projektet drivs av de sex regionerna Kalmar, Jönköping, Blekinge, Kronoberg, Halland och Skåne. Projektet medfinansieras av Statens kulturråd. Skrivyta Syd är ett 1-årigt konstnärligt utvecklingsprogram för skönlitterära författare. Under ett år får sex författare, en deltagare per region, möjlighet att utveckla sitt konstnärliga skrivande genom att delta i litterära residens, branschträffar, träffa manuscoach och delta i samtal med andra författare.

Konstnärligt utvecklingsprogram för skönlitterära författare (skane.se)

Kontaktperson:

Lena Sundgren Brorsson, utvecklare litteratur och serier på Region Skånes kulturförvaltning, Lena.Sundgren-Brorsson@skane.se

Sabina Dethorey, från biblioteken i Malmös sektion Strategi och utveckling, och Hyrije Matarova som är chef på Tillsammans i förening, berättade om projektet ”Läsambassadörerna trots restriktioner”. Biblioteken i Malmö beviljades 35 000 kronor till ett delprojekt inom pilotprojektet ”Läsambassadörerna”. Projektet var ett samarbete mellan Biblioteken i Malmö, studieförbundet Sensus och Tillsammans i förening. Inom projektet ”Läsambassadörerna” utbildades 60 Ung i sommar-praktikanter för att kunna arbeta läsfrämjande på nya sätt för att nå barn och unga i Malmö och inspirera till läsning. Trots pandemins restriktioner kunde de genomföra mycket läsfrämjande arbete, bland annat genom högläsning ute i stadens parker.

Kontaktpersoner:

Sabina Dethorey, biblioteken i Malmös sektion Strategi och utveckling, sabina.dethorey@malmo.se
Hyrije Matarova, chef på Tillsammans i förening, hyrije.matarova@abf.se