Förhoppningen är att skapa ringar på vattnet och lära av varandra, så att hjulet inte måste uppfinnas på nytt där kunskap redan finns.
Genom att ta del av varandras erfarenheter, samtala och nätverka kan också nya idéer och samarbeten ta form. Detta som en del i att tillsammans möta samtidens utmaningar, utvecklas och skapa ett handlingskraftigt och kreativt biblioteks-Skåne.

Stora utvecklingsdagen 2024

Den 20 mars 2024 arrangerades Stora utvecklingsdagen, SUD, för sjunde året i rad. Förutom ny plats välkomnades också en bredare publik. "Länge leve läsglädjen!" var 2024 års tema och belyste att läsandet är för alla – genom hela livet. Cirka 400 personer deltog under dagen.

Programmet för SUD 2024 

8.30 Registrering och kaffe med smörgås

8.45 Kören Vira sjunger, Konsertsalen
Kören Vira under ledning av Victoria Söderberg bjuder på ett folkmusikinspirerat program som både ger energi och tid för reflektion, ett skönt sätt att börja morgonen på. 

9.05 Välkomna till SUD 2024, Länge leve läsglädjen!

Välkomna!
Anders Mildner, moderator

En inblick i den läsande hjärnan
Betty Tärning, forskare i kognitionsvetenskap, The Educational Technology Group, Lunds universitet. 
Är det samma sak att lyssna på en bok som att läsa den? Att lyssna på en bok kan vara enkelt och njutbart men lär vi oss lika mycket när vi lyssnar, och är det samma processer som när vi läser? Vad är det egentligen som händer i vår hjärna när vi läser och varför hjälper läsning oss att stärka saker som vår förmåga att lösa problem och hantera framtidsperspektiv. Är det egentligen någon skillnad att läsa på skärm eller läsa på papper och varför är det överhuvudtaget svårt att lära sig läsa?

Att fostra läsare: styrning av frivillig läsning i Sverige
Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Uppsala universitet
Linnéa Lindsköld, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan i Borås
Idag finns det höga förväntningar på vad läsning ska göra med människor. Vi ska bli mer demokratiska, empatiska, integrerade och bättre på jobb och skola. Varför har läsning fått denna roll i samhället idag? I föredraget ger vi en historisk översikt över hur staten de senaste åttio åren har velat styra vår frivilliga läsning, det vill säga den läsning som sker utanför arbete och skola. Hur ska den önskvärda läsaren vara, och vilka politiska verktyg finns tillgängliga för att påverka läsning?
Föreläsningen bygger på resultaten av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Tillsammans med Anna Lundh, Bibliotekshögskolan i Borås, har vi undersökt rötterna till samtidens förståelse av läsning och hur läsning har styrts politiskt från efterkrigstiden till idag.

Aktuellt från Digiteket
Digiteket är en plattform för digital fortbildning och inspiration inom digital kompetens, medie- och informationskunnighet (MIK) samt läs- och litteraturfrämjande. Redaktionen berättar vad som är på gång just nu - och hur du kan bidra till innehållet på Digiteket.

10.30-11.00 Kaffe och mässa

Mingla runt och prata med våra 25 utställare.

11.00-12.00 Workshops och föreläsningar i åtta valbara spår 

Bilderboken genom kropp och sinne! (Svedala, Ystad, Bromölla, Memory Wax)
Litteraturstaden Lund – att samverka och utveckla (Lund)
Hälsohylla på badet – ett hälso- och läsfrämjande projekt (Burlöv)
Sinnligt rum och musik – två verksamhetsexempel på temat tillgänglighet (Oxie, Sjöbo)
Så kan du arrangera en litteraturfestival! (Trelleborg, Kristianstad)
Att arbeta strukturerat med kollegiala lärandeformer (Digiteket)
Lekfullt läsfrämjande! (Lund, Bjuv)
Samarbete och skapande med Konst och Bok! (Staffanstorp)

12.00-13.00 Lunch på egen hand

13.00-14.30 Workshops och föreläsningar i åtta valbara spår

Bokcirklar med lättläst (Kävlinge, Lund, Jenny Friman, Kulturcentrum Skåne)
Storytelling som pedagogiskt verktyg: Hur kan vi använda storytelling för att skapa ett tillitsfullt, motiverande och meningsskapande rum för lärande? (Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet)
Novellklubben+konst – prova på! (Lindängenbiblioteket, Malmö konsthall)
Lustfylld samverkan mellan bibliotek och civilsamhälle (Digiteket)
Logopedväskan – ett samarbete mellan logopedi, bibliotek och BVC (Helsingborg)
Unga & delaktighet – men hur når vi dem? (Genarp, Klippan, Anette Eggert)
Att arbeta läsfrämjande med Talboken kommer och läsombud inom vård och omsorg (Lund, MTM)
Upplev föreställningen JAG TÄNKER PÅ DIG med Johanssons Pelargoner och Dans

14.30-15.00 Fika och mässa

Mingla runt och prata med våra 25 utställare.

15.00-16.00 Scenprogram i Konsertsalen 

Välkommen till Skåne, Berättarministeriet!
Amanda Bååth, regionansvarig.
Stiftelsen Berättarministeriet verkar för att minska segregationens negativa konsekvenser på barns skolgång, genom skolprogram som lockar eleverna att erövra det skrivna ordet, bland annat med hjälp av storytelling. Nu startar de verksamhet i Skåne.

Kan Shared reading öka elevers läsengagemang?
Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap vid Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet.
I denna presentation introduceras den gruppbaserade läspraktiken Shared reading. Vi får också ta del av färska resultat från ett forskningsprojekt som undersöker om Shared reading kan användas för att utveckla ungas läsengagemang.

Avslutning

Mässan
I mässan kan ni träffa representanter från Kulturrådet Bokstart, Bjuv läser (Bjuv), Digiteket, MTM, Legimus, Världens bibliotek, Bibblix, Världens läsare, Översättarcentrum, Allmänna barnhuset, Författarcentrum Syd, Folkets hörna, Berättarministeriet, Litteralund, Centrum för dramatik, Teater Sagohuset, Möjligheternas bibliotek (Klippan), Föreningen Shared Reading Skåne, Allas barnbarn, Seriefrämjandet, KulturCrew, MUCF, Scenkonstbiennalen Bibu, Bästa biennalen+Ystads bibliotek,  IBBY Sverige och barnkulturhuset Funnys äventyr.

Målgrupp för SUD 2024 var alla som är eller vill bli läsfrämjare, exempelvis inom bibliotek, skola, förskola, fritid, vård, barnhälsovård, omsorg, kultur- och föreningsliv.

Stora utvecklingsdagen 2023

År 2023 blev det sjätte året i rad som Region Skåne bjöd in till Stora utvecklingsdagen för bibliotek. Temat för Stora utvecklingsdagen 2023 var samtal. Förutom att få ta del av de skånska bibliotekens inspirerande projekt på scen, fick deltagarna i olika workshops bland annat prova på Shared Reading, sokratiska samtal, övningar i kollegialt lärande, intervjuteknik, samt samtal om klimatkänslor, generationsmöten och att använda kropp, rum och material som språkliga ytor.

Moderator för dagen, kulturjournalisten Anders Mildner, inledde med en dragning om ny forskning vad gäller läget för världens demokratier, som också går att läsa i V-Dem institutets demokratirapport från 2023.

Sveriges läsambassadör Nioosha Shams avslutade dagen med att berätta om sitt arbete med ungdomar med fokus på skrivande, samtal, flerspråkighet och ungas delaktighet.

Sammantaget blev det en dag om bibliotek som plats för skrivande, som plats för samtal och som levande mötesplats där demokrati händer.

Nedan sammanfattas scenprogrammet för SUD 2023, med summeringar av alla bibliotekens projekt som presenterades. Tveka inte att höra av er till kontaktpersonerna för projekten om ni är nyfikna på att prova något liknande själva eller vill veta mer!

Programpunkter på SUD 2023

  • Farlig litteratur – ett samtal om demokrati och yttrandefrihet på regional skolturné  

    Ulrika Ahlberg och Jens Zingmark, Dawit Isaak-biblioteket på Malmö stadsarkiv

    Ulrika och Jens.jpg

    Anders Mildner, Ulrika Ahlberg och Jens Zingmark. 

    Dawit Isaak-biblioteket är ett yttrandefrihetsbibliotek på Malmö Stadsarkiv. På vårt bibliotek samlar vi böcker, film, journalistik mm som av någon anledning varit förbjuden, censurerad eller bannlyst någonstans, någon gång. Ambitionen med verksamheten är att väcka tankar, känslor och nyfikenhet, och att öka medvetenheten kring yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter hos unga.

    Vår projekt ”Farlig kultur” bestod i att utveckla metoder för klassvisningar (vilket inkluderade metoder för kontaktskapande och nätverksbyggande) som användes regionalt, men i förlängningen också kan användas i kommunen och nationellt. Vi arbetade i två spår, ett där vi åkte ut och besökte skolor i Skåne, och ett spår där vi tog fram digitalt nedladdningsbart material i form av lärarhandledningar, filmer och övningar. Nu efter projektet kommer vi att fortsätta att jobba vidare med och utveckla det nedladdningsbara lektionsunderlaget, handledningar och klassuppsättningar till bokcirklar. Uppsökande verksamhet kommer vi endast kunna erbjuda i mån av tid.

    Kontakt

    jens.zingmark@malmo.se
    ulrika.ahlberg@malmo.se

  • Så stärker vi bibliotekens roll i den demokratiska infrastrukturen

    Ivar Fersters, Biblioteken i Malmö

    Anders Mildner, Ulrika Ahlberg, Jens Zingmark och Ivar Fersters på en scen.

    Anders Mildner, Ulrika Ahlberg, Jens Zingmark och Ivar Fersters.

    Vari består bibliotekets demokratiska uppdrag?
    Handlar det om att förmedla likvärdig tillgång till kunskap och kultur?
    Om att lära ut källkritik och värdegrund?

    Eller är det fysiska rummet som ska vara demokratiskt?

    Vad händer när vi öppnar biblioteksrummet för andra aktörer, i demokratins namn?

    Ivar från Bellevuegårds- och Tygelsjöbiblioteket utforskar och stöttar initiativ för att fördjupa och stärka bibliotekets roll i den demokratiska infrastrukturen, med särskilt fokus på det lokala.

    Kontakt

    ivar.fersters@malmo.se

     

  • Vi som blev över – en film om fjärrlån. Att använda filmmediet som arbetsmetod

    Sebastian Harrison, Kävlinge Bibliotek

    Anders Mildner och Sebastian Harrison på en scen.

    Anders Mildner och Sebastian Harrison.

    Vi har gjort en film om det fantastiska ämnet fjärrlån utifrån ett mindre biblioteks perspektiv. Fjärrlåneproblematiken behövde belysas, tyckte vi, och bestämde oss för att göra en film. Eftersom vi är amatörer sökte vi pengar från Region Skånes experimentspår. Vi har intervjuat personer från lokal, regional och nationell nivå. Vi har lärt oss en massa om hur kul och svårt det är att filma, intervjua och klippa material. Men också att fjärrlånefrågan är om möjligt ännu mer komplex än vi först trodde. Vi hoppas att filmen ska kunna bidra till att problematiken diskuteras vidare och förhoppningsvis når en lösning!

    Vi som blev över – en film om fjärrlån (Youtube.com)

    Kontakt

    Sebastian.Harrison@kavlinge.se
    Frida.Lindqvist@kavlinge.se

  • Alla vill skriva en roman – är biblioteket en bortglömd plats för skrivande?

    Malin Reimerthi, Lomma bibliotek och Sofie Berthet, skrivpedagog

    Sofie Berthet och Malin Reimerthi på en scen.

    Sofie Berthet och Malin Reimerthi.

    Malin Reimerthi från Lomma bibliotek berättade om hur de ordnade en skrivkurs på biblioteken i Lomma och Bjärred. Det började med att Malin och hennes kollega Annika kände att de ville att bibliotekets besökare skulle få en chans att inte bara konsumera kulturupplevelser utan även vara medskapande. Det finns många som drömmer om att skriva och därför valde man att ha en skrivkurs. För att hålla i den tog man in skrivpedagogerna Sofie Berthet och Kerstin Önnebo. Det fanns även en tanke kring att låta människor i olika åldrar mötas och därför vände sig kursen både till unga vuxna från 15 år och till vuxna. Deltagarna täckte in ett stort åldersspann och var alla mycket nöjda med dagen och för att de fick chansen att vara kreativa i grupp. Kursen var så lyckad att vi höll en till på Lomma bibliotek under våren 2023. 

    Skrivpedagogen Sofie Berthet delade också sina spaningar om vilka trender som kommer att bli de största i skrivandet under året: 

    Vilka är de största trenderna i skrivandet 2023? (presentation, Powerpoint)

    Kontakt

    Malin.Reimerthi@lomma.se
    sofie.berthet@outlook.com

  • Skrivardagar för lättläst – ett sätt att komma in i samhället

    Magnus Hederström, Burlövs bibliotek

    Anders Mildner, Sofie Berthet, Malin Reimerthi och Magnus Hederström på en scen.

    Anders Mildner, Sofie Berthet, Malin Reimerthi och Magnus Hederström.

    Projektet gick ut på att utvidga vårt arbete med litteratur- och läsfrämjande till att inte bara innefatta läsning, utan även skrivande och ge folk möjlighet att tillägna sig språket på nya sätt. Detta gjordes genom anlitandet av skrivpedagoger (Sofie Berthet och Johan Carle) för att hålla 10 skrivarworkshops specifikt riktade mot personer som är nya i det svenska språket samt 5 skrivarworkshops specifikt riktade mot unga personer i kommunen under 2022.

    Syftet med projektet var och blev allt mer så efter hand, en fråga om att undersöka hur vi på biblioteket skulle kunna införliva ”skrivande verksamhet” i vår ordinarie verksamhet. Vi såg snart att intresset för skrivande var stort och öppnade under hösten workshoparna för de som är nya i det svenska språket och välkomnade alla skrivintresserade med gott resultat.

    Deltagarna i skrivarworkshoparna kom att efterfråga fler tillfällen att träffas och skriva. Detta ledde till att vi öppnade ett ”Rum för kreativt skrivande” under året. Biblioteket avsatte två timmar i veckan i ett av studierummen och skapade enklare skrivövningar som delades ut. Mot förmodan träffades skrivintresserade där och skrev tillsammans. Under 2023 arbetar Biblioteken i Burlöv vidare med detta koncept, till att börja med under etablerings- och utforskandefasen i projektform men med målet att 2024 införliva verksamheten i ordinarie verksamhet. Visionen är att skapa ett lokalt nätverk av och för skrivintresserade personer.

    Kontakt: 

    Magnus.hederstrom@burlov.se

  • Vikten av att nå de små barnen – rytmik för de allra minsta

    Ingrid Karlsson Espersson, Skurups bibliotek

    Ingrid Karlsson Espersson på en scen.

    Ingrid Karlsson Espersson.

    Babyrytmiken ingår i ett projekt, Bokstart, som ska pågå under två år och som vänder sig till de allra minsta barnen. Syftet med projektet är att främja språkutvecklingen för barn i åldrarna 0-1 år. Tillsammans med Barnhälsovården i Skurup och Rydsgård bjuder bibliotekspersonalen under 2022 – 2023 in föräldragrupper med barn i åldern 0-1 år för att berätta om biblioteket, visa de olika avdelningarna och tipsa om böcker, sånger, rim och ramsor. Vid de träffarna delar vi ut Bokstartskassar som innehåller två pekböcker, De små barnens bok, och informationsmaterial från Bokstart.

    Babyrytmiken vänder sig till barn i samma ålder som Bokstart gör. Rytmikpedagogen Lina Hofvander Hovstadius håller i föreställningarna som är 20-30 minuter, för 10 barn med föräldrar. Föreställningarna har blivit väldigt populära, man märker att både barn och föräldrar blir glada av den här rytmikstunden.

    Kontakt

    kerstin.mikkelsen@skurup.se

  • Känslorna snurrar – om läslust och teatersamtal

    Amanda Nanor, Helsingborgs bibliotek

    Anders Mildner och Amanda Nanor på en scen.

    Anders Mildner och Amanda Nanor.

    Bakgrunden till projektet var att ge de små barnen, och deras vuxna, en möjlighet att fortsätta samtalet och leken kring boken efter besöket på biblioteket. Genom att kombinera föreställningen ”Vem är arg?”, baserad på Stina Wirséns bilderbok, med en workshop gav vi barnen en möjlighet att fortsätta samtalet på deras nivå.

    Pysselpåsar delades ut till alla barn, som de antingen kunde ta med sig hem eller pyssla på plats. Innehållet bestod av en aktivitetsbok baserad på Wirséns karaktärer, kritor, diskussionsmaterial, boklista med böcker på temat känslor samt instruktioner för att göra sin egen känslosnurra.

    Även Wirsens böcker fanns på plats för att låna med sig hem och barnen var snabba med att känna igen karaktärerna, prata om föreställningen och berätta för de vuxna och varandra om böckerna, vilket var precis de samtal som vi ville skulle fortsätta mellan barnen och deras vuxna.

    Kontakt:

    amanda.nanor@helsingborg.se

  • Mera digitalt på barnbibblan!

    Edit Djurberg, Bjuvs bibliotek

    Edit Djurberg på en scen.

    Edit Djurberg.

    I samband med att Bjuvs bibliotek flyttade till nya lokaler gjorde vi barnbibliotekarier en inventering av det digitala material som barnavdelningen har till sitt förfogande. Det vi kom fram till var att vi hade köpt in en del digitalt material under åren, bland annat Micro:bit som vi hade liggandes i källaren. Vi ville arbeta mer hållbart. Biblioteket vi flyttade till är mycket mindre med en väldigt begränsad yta för att utföra aktiviteter med barn, vilket ihop med pandemin gav oss idén att utveckla hur vi arbetar digitalt och skapa förutsättningar för ett sorts ”digitalt makerspace”. Vi planerade att ha tre workshops med bibliotekarier samt en workshop med barn som också skulle användas som utvärdering. Vi ville också göra ett studiebesök. Med Micro:bitsen i åtanke var vårt främsta fokus att det vi gjorde i projektet skulle användas i programverksamheten även när projektet var slutfört.

    De tre workshopen vi valde var:

    • Digitala bokprat / digitalt läsfrämjande med hjälp av en green screen.
    • Micro:bit. Programmering men också få inspiration om olika sätt att använda dem.
    • Programmering i programmet Twine. Vi ville spelifiera skrivande.

    Vi anordnade en aktivitet för barnen i området där vi provade att skapa med hjälp av Micro:bit. Vi blev också inspirerade till att plocka in de digitala verktygen i lovprogrammet samt i den dagliga verksamheten för att tillfälligt ersätta en analog verksamhet.

    Parallellt med projektet gick två av oss en kurs på Lunds universitet i MIK och Demokrati. Detta gav oss möjlighet att teoretisera delar av vårt projekt och sy ihop projektets olika delar med utbildningens olika uppgifter. Utifrån utbildningen uppgifter gjorde vi en inventering av bibliotekets digitala bestånd och utforskade olika sätt att lyfta fram det i det fysiska biblioteksrummet.

    Vi gjorde en ”TikTok-hylla” där vi skrev ut och laminerade populära bokomslag tillsammans med QR-koder som länkade till reservationssidan på webben. Det är ett roligt sätt att skylta tycker vi och ett sätt att visa att det går att reservera de böcker som inte finns att plocka i hyllan just nu. Det är också ett sätt för oss på biblioteket att visa unga personer att vi är intresserade av deras sociala plattformar och att deras intressen kan speglas hos oss, även om de inte identifierar sig som läsare.

    Kontakt: 

    Edit.Djurberg@bjuv.se

  • Hälsohörnan: Hälsofrämjande arbete på biblioteket

    Catrin af Malmborg och Linda Hagberg, Hässleholms bibliotek

    Catrin af Malmborg och Linda Hagberg på en scen.

    Catrin af Malmborg och Linda Hagberg.

    Vår tanke var att göra böcker och tidskrifter om hälsa, mat och träning mer tillgängliga på en plats i biblioteket kallad Hälsohörnan. Böckerna var tidigare på olika avdelningar med långt avstånd emellan och det var svårt att få ett samlat grepp på vad som fanns i vårt bestånd. Vi ville samla all information på ett ställe, så att allmänheten lätt kunde bli inspirerad att informera sig om en sundare livsstil.  Under projekttiden har vi anordnat en antal föreläsningar med lokala aktörer inom området hälsa och som vi tänker fortsätta samarbeta med. Föreläsningarna har handlat om stress och återhämtning, vandring på Skåneleden, trädgård för alla sinnen, Shared Reading och lätt fysisk träning. En lördag hade vi en minimässa med yogaworkshops. Fri entré till alla aktiviteter och föreläsningar så att kostnaden inte ska vara ett hinder för att delta. Vi vill utveckla vårt arbete med hälsa och hållbarhet. I anslutning till vår hälsohörna fortsätter vi nu arbetet med natur och miljö i vår nya miljöhörna.

    Välkommen in och bli inspirerad i bibliotekets Hälsohörna (film på Facebook. Filmning: Thomas Lindahl. Klippning: Jens Carlsson)

    Kontakt

    catrin.afmalmborg@hassleholm.se
    linda.hagberg@hassleholm.se

  • Sjukhusbiblioteken Region Skåne: Kvalitetsgranskade lästipslistor

    Paula Trogen, sjukhusbiblioteket Helsingborg

    Anders Mildner och Paula Trogen på en scen.

    Anders Mildner och Paula Trogen.

    Patientutbildningscentrum på Helsingborgs lasarett startade sin verksamhet i början av 2000-talet samtidigt som det blev allt vanligare att söka information på internet. Men denna information är inte alltid av god kvalitet eller har ett gott syfte vilket är grundläggande när det handlar om hälsa och sjukdom.

    För att ge patienter, närstående och andra målgrupper tillgång till tillförlitlig information som följer svensk sjukvårdspraxis startade vi ett nytt koncept som bygger på delad kunskap och erfarenhet. Vi utvecklade samarbetet mellan sjukhusbiblioteket, Patientutbildningscentrum, vårdpersonal och personer med egen erfarenhet av sjukdom. Genom att komplettera vårdpersonalens medicinska kompetens med patienter/närståendes sjukdomserfarenhet utarbetade vi kvalitetsgranskade lästipslistor som är tillförlitliga och bygger på målgruppens behov.

    Lästipslistorna innehåller både facklitteratur, skönlitteratur, biografier och länkar. Oavsett vilken bibliotekstyp i är lästipslistorna till hjälp vid frågor från biblioteksbesökare. Då folkbiblioteken når ut brett och till många målgrupper är lästipslistorna minst lika användbara för folkbibliotekarier som för sjukhusbibliotekarier.

    För att ta fram kvalitetssäkrad information hjälps vi åt att hitta material, både tryckt och digitalt, som granskas och det som godkänns läggs till i listan. Innehållet i listorna uppdateras regelbundet.

    Listorna är ett komplement till vården och används i många olika sammanhang. I dagsläget är arbetet med listorna regiongemensamt med siktet inställt på att bredda utbudet genom nationellt samarbete.

    Diskussioner pågår hur listorna bäst kan tillgängliggöras och tillsvidare finns listorna för utskrift på:

    www.patientutbildning.se/villduvetamer

    Kontakt:

    Finns intresse eller frågor kontakta något av regionens sjukhusbibliotek, kontaktinformation finns på

    Sjukhusbiblioteken - Vårdgivare Skåne (skane.se)

  • Biblioteket som stöd i en tillfriskningsprocess – Shared Reading för hjärntrötta

    Annika Christerson, Lomma bibliotek, och Kerstin Edvardsson, logoped

    Anders Mildner, Annika Christerson och Kerstin Edvardsson på en scen. 

    Anders Mildner, Annika Christerson och Kerstin Edvardsson. 

    Annika Christerson, bibliotekarie från Bjärreds bibliotek och Kerstin Edvardsson, logoped, berättade om sitt projekt ”Shared Reading för hjärntrötta”.

    Under utbildningen till läsledare i Shared Reading fick då båda insikt i att metoden i England ofta används i samarbete med hälso- och sjukvård: i arbete med personer som lider av kronisk smärta, psykisk ohälsa, eller liknande. Tanken uppstod då att erbjuda en cirkel för ”hjärntrötta” – pga utmattning, skador eller sjukdomar som påverkar hjärnan. ´

    Ett viktigt inslag i detta var att cirkeln skulle äga rum på biblioteket. Där finns det öppna, demokratiska rummet där alla är välkomna på lika villkor. Detta är extra viktigt när man vänder sig till människor som kanske ofta annars behandlas som patienter/sjuka.

    Annikas roll var igångsättare, projektledaren som sökte pengar, ansvarade för det praktiska kring lokaler och även bidrog med litteraturkännedom och kompetens kring Shared Reading. Annika ansvarade för utformning av informationsmaterial och för informationen på bibliotekets hemsida och anslagstavlor; Kerstin ansvarade för kontakter med institutioner inom kommunen som vårdcentraler och läkarhus, men även regionens olika rehabiliteringscentra.

    Kerstin, med erfarenhet och kunskap inom rehabilitering av personer med olika språkliga och kognitiva svårigheter, hade rollen som läsledare. Utifrån sin kunskap om hur hjärnan kan fungera, hur den inte ”lyder”, efter rent fysiska skador men också efter utmattning och depressioner, har hon modifierat lästräffarna med tanke på texters längd, tempo och behov av pauser och ”time-out” under läsningens gång.

    Kontakt

    annika.christerson@lomma.se
    kedvardsson8@gmail.com

  • Lomma bibliotek: Världens bästa bibliotek - en enkätundersökning

    Susann Ek, bibliotekschef Lomma bibliotek, och Malva Sinclair, utredare

    Anders Mildner, Susann Ek och Malva Sinclair på en scen.

    Anders Mildner, Susann Ek och Malva Sinclair.

    Förutsättningslösa samtal mellan en sociolog och en bibliotekschef sådde fröna till detta projekt. Samtalens kärna: Hur ska framtidens bibliotek se ut? Vad tycker besökarna om bibliotekets funktion som en social, kulturell, kreativ mötesplats? Var går gränsen för vad som inte anses höra hemma på ett bibliotek?

    Med stöd från Region Skånes experimentspår anställdes Malva Sinclair för att undersöka detta närmre genom en enkätundersökning. Enkäten marknadsfördes brett med syfte att nå ut också till de som sällan eller aldrig besöker biblioteket.

    Undersökningens resultat, bestående av både empiriskt material och diskussion av andra forskningsresultat, uppmärksammar vikten av att anpassa biblioteksrummet efter den stora variation av användarstilar, behov och intressen som förväntas rymmas på en och samma plats. Ett bibliotek med olika avdelningar möjliggör en mer trivsam biblioteksupplevelse för fler - utan att det sker på bekostnad av andra besökares trivsel eller biblioteksrummet som helhet.

    Här kan du läsa rapporten:

    Mitt drömbibliotek - En enkätundersökning för folkbiblioteken i Lomma kommun

    Kontakt: 

    Malva.Sinclair@burlov.se
    Susann.Ek@lomma.se

  • Du & Biblioteket = Hjärta

    Gunilla Andersson och Shahnaz Ismail, Perstorps bibliotek

    Gunilla och Shahnaz.jpg

     Shahnaz Ismail och Gunilla Andersson.

    På SUD visade vi en film och intervjuades om vårt projekt Du & Biblioteket = <3.

    Projektet riktade sig till de som inte kommer till biblioteket, t ex hemmasittande äldre, eller utlandsfödda som inte känner sig trygga i att komma till biblioteket, eller inte vet vad man kan göra där.

    Vi har försökt att skapa kontakt med dessa grupper, och avseende de utlandsfödda har vi haft stor hjälp i att Shahnaz kan språket och kulturen.

    Vi har gjort egna affischer om vad biblioteket kan erbjuda (på svenska, engelska och arabiska) som vi satt upp runt om i byn och foldrar att dela ut till äldre och nya i Sverige.

    Vi har erbjudit aktiviteter som t ex bokcirklar, pysselträffar, föreläsningar och Boka en bibliotekarie. Boka en bibliotekarie har varit mycket uppskattat och många har fått hjälp med digitala tjänster och har uttryckt att det känns mer tryggt att komma till biblioteket och att de känner sig välkomna. Många som deltagit i våra bokcirklar har fortsatt låna lättlästa böcker och även spridit det vidare till andra.

    Avseende de äldre har vi varit på Träffpunkt 65+, på äldreboende och på pop-up med vår bibliotekscykel Hjulia utanför ett seniorboende. Vi har också märkt att Boken Kommer sprider sig.

    Transkription av filmen som visades under presentationen

    Kontakt

    gunilla.andersson2@perstorp.se
    shahnaz.ismail@perstorp.se

  • Bibblan och jag 2.0 – framtidens socialt hållbara bibliotek i Höganäs kommun

    Rebecka Hansen och Emmy Wahlgren, Höganäs bibliotek

    Emmy Wahlgren och Rebecka Hansen på scenen.

    Emmy Wahlgren och Rebecka Hansen .

    Hösten 2024 står ett nytt bibliotek färdigt i Höganäs. Syftet med projektet Bibblan och jag 2.0 är att lägga grunden för det nya biblioteket, med social hållbarhet som utgångspunkt och ett reellt inflytande från bibliotekets prioriterade målgrupper. Projektet är också ett exempel på universell utformning – om vi utgår från målgrupper med de mest ”extrema” behoven kommer vi också lyckas inkludera fler däremellan och skapa ett träffsäkert utbud och utformning som funkar för fler. Barnkonventionen, funktionsrättskonventionen och social hållbarhet, med utgångspunkt i de globala målen, är ramen för arbetet. 

    Bibblan och jag 2.0 vilar på två ben: dels på dialoger med bibliotekets prioriterade målgrupper, dels på att utvidga bibliotekspersonalens verktygslåda av metoder och modeller för delaktighet och inflytande.

    För att rama in dialogen med bibliotekets prioriterade grupper har vi lagt fokus på två punkter: 

    • Bibliotekets miljöer och infrastruktur för information och kommunikation.
    • Bibliotekets innehåll – utbud, service & stöd.

    I delar av projektet har vi anlitat demokratirörelsen Youth 2030 Movement. De har hjälpt oss i arbetet med att kompetensutveckla personalen. De har också genomfört idéverkstäder tillsammans med ungdomar. Vidare har projektet genomfört dialoger på språkcaféet samt på inflytandecafé där personer med funktionsvariationer brukar mötas.

    Kontakt

    Terese Blandford, bibliotekschef, Höganäs bibliotek
    Terese.blandford@hoganas.se

    Emmy Wahlgren, ungdomsbibliotekarie, Höganäs bibliotek
    Emmy.wahlgren@hoganas.se

    Rebecka Hansen, ungdomssamordnare, Höganäs kommun
    Rebecka.hansen@hoganas.se

    Anna Pihlqvist, tillgänglighetssamordnare, Höganäs kommun
    Anna.pihlqvist@hoganas.se

  • Tydligt, tillgängligt och tryggt bibliotek för alla

    Kate Visonj och Lisa Jansson, Simrishamns bibliotek

    Anders Mildner, Kate Visonj och Lisa Jansson på scenen.

    Anders Mildner, Kate Visonj och Lisa Jansson.

    En av de vanligaste orsakerna till kognitiva problem på bibliotek är rörig och otydlig information.

    Det här projektet tydliggör VAD man kan göra på ett bibliotek, VAR man gör det och HUR man gör det.

    Förmedlingen sker med skyltning på ett kognitivt tillgängligt sätt, ett sätt som arbetats fram tillsammans med målgruppen och expertis på området.

    Primärt är syftet att uppnå ett bibliotek som är tydligt, tillgängligt och tryggt för alla. Sekundärt är projektet tänkt att lägga grunden för ett fortsatt delaktighetsarbete med målgruppen.

    Kontakt

    kate.visonj@simrishamn.se
    lisa.jansson@simrishamn.se

  • Hej Dewey!

    Emma Gustafsson och Hanna Svärdh Nilsson, Svedala bibliotek

    Emma Gustafsson och Hanna Svärdh Nilsson på scenen.

    Emma Gustafsson och Hanna Svärdh Nilsson.

    Hösten 2021 flyttade biblioteket i Svedala till nya lokaler. I samband med det bestämde vi oss för att gå över till Dewey för facklitteratur.

    Våren 2021 gjorde vi en förstudie och tog kontakt med andra folkbibliotek som gått över till DDK. All personal fick en grundläggande DDK-utbildning av KB. Vi tog också kontakt med Axiell och Btj för att se över förutsättningarna för katalogarbetet. Vår tanke var från början att göra allt katalogarbete manuellt, alltså lägga in klassning i de poster som saknade det och hyllplacering. Men efter kontakt med Btj landade vi i stället i att låta Btj automatgenerera detta i våra poster. Det sparade oss väldigt mycket tid, även om en del fick ändras i efterhand. Tiden använde vi i stället till att märka upp all facklitteratur med nya ryggetiketter, organisera i rummet och arbeta med skyltningen. Vi gav också en illustratör i uppdrag att ta fram illustrationer för varje huvudområde för att förtydliga i rummet.

    Exempel på illustrationer för de olika områdena.

    Kontakt

    Emma.Gustafsson@svedala.se
    Hanna.SvardhNilsson@svedala.se



Senast uppdaterad : 2024-02-09