Vid ytterligare tio reningsverk finns risk för att halterna överskrider säkra nivåer. Detta visar en omfattande studie som har gjorts av Länsstyrelsen Skåne tillsammans med Region Skåne och Högskolan Kristianstad.

I studien har 35 ämnen undersökts. Fyra läkemedel är extra viktiga eftersom de påverkar miljökvalitetsnormen för vatten och där har HaV, Havs- och vattenmyndigheten, tagit fram bedömningsgrunder. Analyserna visar att bedömningsgrunderna överskrids för två av ämnena: diklofenak (smärtlindring) vid samtliga platser och 17-beta-östradiol (hormonpreparat) vid tre av sju platser. Båda ämnena har miljöpåverkan på fisk och andra vattenorganismer.

Modellen som Länsstyrelsen Skåne arbetat fram utgår från databasanalyser för att identifiera sjöar och vattendrag, särskilt sårbara för utsläpp av läkemedel och andra miljögifter från reningsverk. Enkelt uttryckt är risken störst där flödet i mottagande vattendrag är lågt, samtidigt som flödet från reningsverket är högt.

– Här i Skåne kan studien ligga till grund för beslut om var avancerad rening är mest angelägen och var man bör gå vidare med ytterligare provtagningar, säger Pardis Pirzadeh, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne, som är den som har utformat modellen.

– Resultaten från studien pekar på att problemet med läkemedelssubstanser nedströms reningsverk troligen är större än vi tidigare har trott. Dessutom visar studien att påverkan är större under torrperioder. Problemen kommer sannolikt att förvärras i ett förändrat klimat när temperaturerna ökar, säger Susann Milenkovski, miljöstrateg på Region Skåne, som tog initiativ till studien som en fortsättning på den handlingsplan för läkemedel och miljö som togs fram 2019.

Ola Svahn, forskare i miljöanalytisk kemi vid Högskolan Kristianstad, säger att studien kan vara till stor nytta för den framtida inriktningen på arbetet med avancerad avloppsrening.

– Jag hoppas att den modell som har tagits fram i studien också får ett nationellt genomslag. Fram till nu har det saknats verktyg för att göra en prioritering av vilka mottagande vattendrag som är mest sårbara. Nu finns ett sådant redskap och jag hoppas att andra länsstyrelser i Sverige tar hjälp av Länsstyrelsen Skånes modell, säger Ola Svahn.