Studien jämför deltagarnas status tre år innan respektive tre år efter behörighet. Allmän kurs är en del av folkhögskolans verksamhet och folkbildningsuppdrag. Folkhögskolan har också omfattande verksamhet i form av särskilda kurser med inriktningar inom exempelvis musik, bild, form, scenisk konst och olika yrkesutbildningar. Denna studie avgränsar sig dock till deltagare på allmän kurs och utgår därmed specifikt från ett av folkbildningens fyra syften: att utjämna utbildningsklyftorna. Staten har definierat fyra syften med folkbildning: stärka och utveckla demokratin; möjliggöra för människor att påverka sin livssituation; utjämna utbildningsklyftorna; samt öka delaktigheten i kulturlivet (SFS 2015: 218).

Studiens resultat

Allmän kurs på folkhögskola fångar en målgrupp som står långt ifrån arbetsmarknaden. Folkhögskolan är en egen utbildningsform som för många individer erbjuder ett alternativ till det övriga utbildningssystemet.

Att läsa in gymnasiet på en folkhögskola är positivt för deltagarnas framtida studie- och arbetsmarknadsdeltagande. Tre år efter folkhögskola är fler i arbete än före folkhögskolestudierna, färre är i en situation av att varken arbeta eller studera och färre får sin försörjning från stöd som ekonomiskt bistånd eller a-kassa.

Hälften av deltagarna fortsätter att studera vidare efter en grundläggande behörighet. Vanligaste är en högskoleutbildning dit drygt 30 procent av populationen söker sig året efter folkhögskola.