Konsekvenser av hemarbete kan vara ändrade trafikmönster eller efterfrågan på bostadsmarknaden och kontorslokaler. Denna studie, som gör en skattning av hur många som har möjlighet att utföra sitt arbete från hemmet, syftar till att ge en pusselbit till denna diskussion.

Att arbeta på distans har för många varit ett av de mest påtagliga uttrycken för livet under coronapandemin. Det har gett nytt liv till en debatt om hur arbetslivet bör organiseras. Allt fler röster höjs för att göra distansarbete till det nya normala. Anställda har lärt sig att använda verktyg som Zoom, Teams och Skype samtidigt som arbetsgivare har insett att verksamheter har fortsatt att prestera, trots tomma kontor.

Redan före coronapandemin var dessa förändringar pågående. Digitalisering, en växande tjänstesektor och krav på flexibilitet har stadigt ökat förekomsten av distansarbete. Om coronapandemin påskyndar den utvecklingen, och fler väljer att arbeta från någon annan plats än sitt kontor, kommer detta troligtvis få konsekvenser för planering av bostäder, lokaler, infrastruktur och kollektivtrafik. Denna artikel vill främja en diskussion om hur antalet som potentiellt har möjlighet att utföra sitt arbete på distans ska mätas.