Det är viktigt att påpeka att målet är inte att det ska komma in pengar, utan att resvanorna ska förändras. Samtliga intervjuade organisationer använder klimatpengarna för att bidra till en bättre miljö, men det är stor skillnad i upplägg, hur resurskrävande fördelningen är och vilken övergripande klimatnytta som uppnås.
Många organisationer använder pengarna till åtgärder som gynnar hållbart resande - till exempel att subventionera eller öka möjligheten att genomföra distansmöten och fossilfria resor. Det finns också några organisationer som genomför andra typer av åtgärder som till exempel studiecirklar om miljöfrågor. Några organisationer använder delar av pengarna för att finansiera/delfinansiera en tjänst som håller ihop arbetet med hållbara resor eller för att anlita en resebyrå som är specialiserad på tåg. En del organisationer har bestämt i förväg vad pengarna ska användas till, andra fattar årligen beslut om sina åtgärder och vissa låter medarbetare och avdelningar ansöka om projektpengar.
För bästa effekt bör åtgärderna gynna hållbara alternativ till de resor man vill styra bort från, så att åtgärderna matchar avgiften. Om medarbetare som reser hållbart belönas så känns den extra avgiften logisk och rättvis. Det kan vara en fördel att redan från början ta fram en handlingsplan med åtgärder som känns effektiva.
