Årets pep-rapport visar återigen dystra siffror. Den här gången är det fokus på hälsoklyftorna som är stora mellan barnen och rekommendationerna för kost och rörelsevanor nås av fortsatt bara 3 procent.
”Barnen behöver nya idrottskläder för att kunna vara med på lektionen i skolan utan att behöva använda sig av ’barnkläder’.”
Så inleds rapporten med ett citat som tar upp svårigheten hos familjer att försörja sina barns aktiviteter. Men kostnaderna är höga för många och det sätter hinder för barns aktiva liv. En av tre vårdnadshavare med låg inkomst har haft svårt att betala barnens aktiviteter. Barn vars föräldrar har en låg inkomst deltar i fritidsaktiviteter i en betydligt mindre utsträckning än barn vars föräldrar har en hög inkomst. Samtidigt slutar barn på fysiska aktiviteter i takt med åldern och numera nås rekommendationerna för rörelse i veckan av väldigt få.
Även gällande matvanor finns det tydliga skillnader mellan barnen och deras socioekonomiska förutsättningar. Men generellt nås inte rekommendationerna här heller. Det handlar främst om grönsaker och fisk som många barn är medvetna om är viktigt för hälsan, men som tydligen inte uppmuntras tillräckligt. Därför anses det göras fler insatser för att främja barns lust till hälsosam mat.
En bättre hälsa hos barn kommer att leda till ett bättre samhälle. Fler kommer då öka chansen att klara av skolan, nå en högre utbildningsnivå, få jobb men även bättre hälsa i vuxen ålder. Men utöver hur det gynnar samhället är barnrättsperspektivet minst lika viktigt. Rapporten avslutar med att nämna ansvaret hos dagens vuxna. ”Det är de vuxnas ansvar att skapa ett samhälle där det är lätt för nästa generation att göra hälsosamma val. Miljöer runt barn behöver vara hälsofrämjande och ansvaret ligger på samhället, inte på det enskilda barnet.”