Barns flerspråkiga utveckling – möjligheter och utmaningar

Den 28 november bjuder Region Skåne in till Bokstartsdagen "Läsa tillsammans – en utbildningsdag om små barns språkutveckling och dialogläsning" i Jubileumsaulan i Malmö.

En av föreläsarna är Karolina Larsson, doktorand i logopedi vid Lunds universitet och språk-, läs- och skrivutvecklare, Halmstads kommun. Rubriken för hennes föreläsning är Barns flerspråkiga utveckling – möjligheter och utmaningar. Vi ställde några frågor till henne!

Hej Karolina! Berätta – vem är du?

Numera doktorerar jag i logopedi vid Lunds universitet inom ramen för mitt uppdrag som språk-, läs och skrivutvecklare i Halmstad kommun. Tidigare har jag arbetat som logoped, verksamhetsutvecklare och chef inom förskola och skola i många år. Jag är också författare till fackböcker och barnböcker, och arbetar som konsult i mitt företag Ut med språket AB. 

Din föreläsning heter Barns flerspråkiga utveckling – möjligheter och utmaningar. Kort – vilka är de främsta möjligheterna och utmaningarna?

Att ha tillgång till flera språk innebär alltid stora möjligheter för individen, exempelvis vad gäller studier och arbete. Som flerspråkig har man också möjlighet att vara delaktig och kommunicera på fler sociala arenor än vad enspråkiga har.

Samtidigt har vi en bostadssegregation i Sverige som medför att barn i vissa flerspråkiga områden inte har så stor tillgång till utbildningsspråket – svenska. Det innebär en ökad risk att de inte hunnit lära sig svenska när de börjar skolan, vilket ökar risken för skolmisslyckande. Andra påverkande faktorer är exempelvis socioekonomi och förskolors och skolors kvalitet.

Din forskning handlar om förskolors språkmiljöer och hur de bidrar till barns språkutveckling, med ett särskilt fokus på flerspråkighet. Vad är det mest intressanta med det du undersöker, tycker du själv?

Alla språkmiljöer, oavsett hur de ser ut, bjuder på såväl möjligheter som utmaningar vad gäller barns språkutveckling. Jag tycker det är oerhört intressant att se hur barn hittar egna vägar i språklärandet i dessa olika miljöer. Ett exempel är hur många barn i de flerspråkiga förskolor som jag följt, använder engelska som gemensamt språk. De har olika familjespråk och är nybörjare i svenska, men upptäcker att de kan mötas i engelskan, som de lärt sig via interaktion med skärmar.

Ett annat exempel är hur samtalandet i den fria leken skiljer sig åt mellan olika förskolor. Alla barn kommunicerar såklart, men beroende på tillgången till gemensamma verbala språk så utvecklar de olika strategier för att nå samförstånd och samspela.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna du möter om flerspråkighet hos barn?

Det finns många missuppfattningar. Många blandar ihop de problem som kan uppstå i kölvattnet av segregation, socioekonomisk utsatthet och utanförskap med flerspråkigheten per se. Det är jätteviktigt att komma ihåg att flerspråkighet aldrig är ett problem, utan en tillgång som kan ge möjligheter.

En annan missuppfattning är att det finns generella råd som gäller för alla flerspråkiga barn, föräldrar och familjer. Jag tror det beror på att många tänker att flerspråkigheten är – eller inte är. Men i själva verket består flerspråkighet av dynamiska och icke-linjära processer. Hur den ser ut och utvecklas varierar över tid och utifrån förutsättningar och behov. Det viktigaste är att alla barnets språk får ett gott stöd från början, och att man ser till så att barnet får goda förutsättningar att utveckla alla sina språk under hela barndomen.

Vad hoppas du kunna förmedla till deltagarna på utbildningsdagen den 28 november?

Vi kommer att prata om olika faktorer som påverkar barns flerspråkiga utveckling. Jag kommer berätta om resultat från de olika studier som ingår i min avhandling, exempelvis hur barn i olika språkmiljöer får möjlighet att utveckla sitt ordförråd och hur barn lär sig och använder engelska i leken. Vi kommer också att prata om olika sätt att dialogläsa och levandegöra text i relation till barn som lär sig svenska som andraspråk.