Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge

Ett av strukturfondspartnerskapets uppdrag är att prioritera ansökningar till två strukturfonder:

• Regionalfonden Skåne-Blekinge
• Socialfondsprogrammet (ESF+)

Skåne och Blekinge bildar ett strukturfondspartnerskap

Strukturfondspartnerskapet för Skåne och Blekinge består av 23 ledamöter som representerar kommun och landsting/region, företrädare för arbetsmarknadens organisationer, berörda intresseorganisationer, föreningar och företrädare för de myndigheter som regeringen bestämmer. Det är också regeringen som utser ordförande för strukturfondspartnerskapet

Strukturfondspartnerskapets huvudsakliga uppgift är att yttra sig över vilka ansökningar som ska prioriteras bland de ansökningar som kommit i och godkänts av förvaltande myndigheter (Svenska ESF-rådet för Europeiska Socialfonden och Tillväxtverket för Europeiska regionala utvecklingsfonden).

Strukturfondspartnerskapets yttrande är bindande i den förvaltande myndighetens fortsatta handläggning. I praktiken betyder det att strukturfondspartnerskapet beslutar vilka ansökningar som ska beviljas och inte.

Samråd med den regionala utvecklingsaktören

Innan strukturfondspartnerskapet prioriterar mellan de olika ansökningarna så ska ett samråd ske med den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret (Region Skåne för Skåne och Region Blekinge för Blekinge).

Innehållet i programmen som styr fonderna är baserat på de regionala strategier och den gemensamma socioekonomiska analys som tagits fram för Skåne och Blekinge. Alla projekt som prioriteras av Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge syftar till att förbättra detta. Se respektive regionalt program och handlingsplan för regionala prioriteringar.

Det regionala samrådet bedömer projektansökningar utifrån fyra regionala kriterium:

• Regionala strategier
  Projekt ska ha en tydlig koppling till regionala strategier, exempelvis de Regionala Utvecklingsstrategierna (RUS) och Innovationsstrategier. Ytterligare en styrka är om projektet är strategiskt utpekat så som t ex områdesstrategier, plattformar, styrkeområden, mål och viljeinriktningar.
  
  
• Gränsöverskridande samverkan
  Kriteriet bedöms ur flera dimensioner, exempelvis sektorövergripande och/eller geografisk samverkan.
  
  
• Spridningseffekter och lärande
  Kriteriet bedöms främst utifrån hur projekt kan visa på att hur resultaten skall spridas och ny kunskap tillvaratas.  
  
  
• Strukturförändrande insatser
  Kriteriet bedömer projektets möjlighet att kunna bidra till strukturella förändringar av mer varaktig karaktär, både för individer och organisationer. Exempelvis hur resultat och lärdomar ska förvaltas och implementeras efter projektavslut.