Skånes befolkningsprognos

En av anledningarna till att folkmängden inte väntas öka lika mycket framöver är att den naturliga folkökningen väntas vara låg, det vill säga få antal födda barn i kombination med ett ökat antal dödsfall gör att nettot blir nära noll. Antalet födda barn per kvinna har länge haft en nedåtgående trend och väntas ligga på en relativt låg nivå även under prognosperioden. Den förväntade ökningen av antalet dödsfall framöver beror på att de stora kullarna som föddes på 1940-talet når äldre åldrar. Denna utveckling gör att Skånes åldersstruktur på tio års sikt kan sammanfattas som ”färre barn och fler äldre”, där det senare är mer säkert än det förra.

Den lägre tillväxttakten beror även på att färre väntas invandra till Skåne kommande tio år jämfört med föregående tio år, då flyktingkrisen 2015 hade stor påverkan. Invandring från utlandet väntas dock fortsatt utgöra den främsta anledningen till länets folkökning. Under 2024 väntas invandringen öka något till följd av att en stor andel av de personer som flytt till Sverige och Skåne från Ukraina har möjlighet att folkbokföra sig.

Befolkningsutvecklingen i Skånes fyra hörn och enskilda kommuner beror på de lokala förutsättningarna. I Skånes östra delar är invånarna generellt sett äldre och där väntas det dö fler än det föds kommande tioårsperiod. Det är bland annat åldersstrukturen som bidrar till att sju av Skånes 33 kommuner väntas minska i folkmängd under prognosperioden, varav de flesta ligger i östra Skåne. I Malmö och sydvästra Skåne, där en stor andel av invånarna är i barnafödande åldrar, väntas det fortsatta födas väsentligt fler än det dör. De övergripande trenderna med lägre invandringsnivåer och en dämpad naturlig folkökning gör dock att lägre tillväxttakter väntas i alla Skånes kommuner framöver jämfört med de senaste tio åren.