Skånes befolkningsprognos

Skånes folkmängd väntas öka i en betydligt långsammare takt kommande tioårsperiod än vad som har varit fallet under 2010-talet. Detta beror bland annat på att den naturliga folkökningen nästintill uteblir, det vill säga antalet dödsfall väntas vara nästan lika många som antalet födda barn. Antalet födda barn per kvinna har länge haft en nedåtgående trend och väntas ligga på en relativt låg nivå även under prognosperioden. Den förväntade ökningen av antalet dödsfall framöver beror på att de stora kullarna som föddes på 1940-talet når äldre åldrar. Denna utveckling gör att Skånes åldersstruktur på tio års sikt kan sammanfattas som ”färre barn och fler äldre”, där det senare är mer säkert än det förra.

Den lägre tillväxttakten beror även på att färre väntas invandra till Skåne kommande tio år jämfört med föregående tio år, då flyktingkrisen 2015 hade stor påverkan. Invandringen är dessutom nedjusterad i årets prognos jämfört med prognosen från i fjol. Detta med anledning av Migrationsverkets nedjusterade bedömning. Inflyttningen till Skåne från resten av Sverige väntas däremot ligga på en fortsatt hög nivå och blir en alltmer betydelsefull faktor för länets folkökning.

Befolkningsutvecklingen i Skånes enskilda kommuner beror på de lokala förutsättningarna. I Skånes östra delar är invånarna generellt sett äldre och där väntas det dö fler än det föds kommande tioårsperiod. Det är bland annat åldersstrukturen som bidrar till att 13 av Skånes 33 kommuner väntas minska i folkmängd under prognosperioden, varav de flesta ligger i östra Skåne. I Malmö och Lund, där en stor andel av invånarna är i barnafödande åldrar, väntas det fortsatta födas väsentligt fler än det dör. De övergripande trenderna med lägre invandringsnivåer och en dämpad naturlig folkökning gör dock att lägre tillväxttakter väntas i alla Skånes kommuner framöver jämfört med de senaste tio åren.