Majoriteten unga i Skåne trivs bra med livet - samtidigt växer den psykiska ohälsan

– Detta är fjärde gången Region Skåne satsar på att undersöka skånska skolelevers hälsa på bred front. Folkhälsoenkäten ger ett viktigt underlag till både Region Skåne och alla skånska kommuners folkhälsoarbete, säger Anna Råman, chef för samhällsanalys, avdelningen för regional utveckling, Region Skåne. 
 
Rapporten visar att den stora majoriteten har en bra självskattad hälsa, trivs bra med livet, är nöjda med sig själva samt har en ljus syn på sin egen framtid. Försämringar i det psykiska måendet som framkom i förra undersökningen 2021 syns dock även i 2024 års resultat. Ytterligare fler uppger att de är stressade i vardagen och en högre andel uppger att de har psykosomatiska symtom som oro och ängslan, svårt att sova, huvudvärk och ont i magen. Flickorna upplever i högre grad än pojkarna den här typen av besvär.  
  
– Många kommuner och skolor är medvetna om samhällsutmaningen gällande barn och ungas hälsa men man efterfrågar stöd att komma igång och arbeta strukturerat och långsiktigt med frågan. Inom satsningen Sätt Skåne i rörelse hjälper vi kommunerna att implementera arbetssätt och metoder för att ge alla barn mer rörelseglädje och gemenskap, säger Jens Sörvik, chef för miljö och hälsa, avdelningen för regional utveckling, Region Skåne. 
 
Drygt hälften av pojkarna, omkring 55–60 procent, och mindre än hälften av flickorna, omkring 30–45 procent, uppnår de nationella rekommendationerna för barn och unga om minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Bland gymnasieflickorna uppger 1 av 4 att de är fysiskt aktiva mindre än 30 minuter per dag. 
Rapporten visar också att omkring 1 av 4 uppger att de besväras av ensamhet minst en gång i veckan med högre siffror för flickor, ungefär 30 procent, än pojkar, ungefär 20 procent. Samtidigt är det något fler pojkar än flickor som saknar en nära vän bland de äldre eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 
 
Majoriteten, med högre andelar i gymnasiet än de yngre årskurserna, trivs bra i skolan. I årskurs 6 och 9 är det ungefär 75 procent av pojkarna som uppger att de trivs bra i skolan, medan omkring 60 procent av flickorna i samma årskurser uppger detsamma. Över tid syns en nedgång för skoltrivsel, inte minst bland flickorna i årskurs 6 och 9, vilket innebär att tydliga könsskillnader förekommer år 2024, vilka var obefintliga år 2012.  
 
Enkätsvaren visar vidare en ökad användning av snus över tid, vilket gäller både pojkar och flickor, med störst ökning bland flickor. Av gymnasieeleverna år 2024 uppgav 20 procent av flickorna och 28 procent av pojkarna att de snusar i någon omfattning. Majoriteten använder nikotinsnus/det vita snuset. Även de som uppger att de använt e-cigaretter någon gång har ökat sedan 2016.  
Jämfört med 2021 har andelen som dricker energidryck nästan varje dag eller oftare ökat tydligt för både flickor och pojkar i åk 9 och gymnasiet. År 2024 uppger ungefär 1 av 4 i åk 9 samt närmare 1 av 3 i gymnasiet att de dricker energidryck nästan varje dag eller oftare. Allra störst förändring ses för gymnasieflickorna, med en ökning om 19 procentenheter.   
 
Mellan 35–43 procent (beroende på kön och årskurs) spelar digitala spel mer än 3 timmar per dag på fritiden. Ökningen över tid har varit kraftigare för flickor som tidigare låg på lägre nivåer än pojkarna. Detta har resulterat i att de initiala könsskillnaderna har försvunnit. 

Mer information och hela rapporten hittar du här. 

Kontakt: 

Anna Råman, analyschef, enheten för samhällsanalys, Region Skåne  
anna.raman@skane.se 040-675 33 93