Kompletterande finansiering i fokus – rapporter, utredning och höstens konferenser

Kulturanalys rapport om privat finansiering

Under hösten 2024 släppte Myndigheten för Kulturanalys rapporten: Privat kulturfinansiering. Hinder, möjligheter och konsekvenser. Rapporten är en kartläggning och analys av kulturområdets finansiering med särskilt fokus på att undersöka om och hur den privata finansieringen av kulturverksamhet kan öka i Sverige. Syftet har också varit att analysera konsekvenserna – i relation till de nationella kulturpolitiska målen. Bland annat visar man att den privata finansieringen på kulturområdet domineras av hushållens utgifter för kultur och att det ideella arbetet har en stor betydelse för kulturlivet. Stiftelsefinansiering, sponsring, donationer och crowdfunding utgör små delar av den privata kulturfinansieringen.

Branschorganisationernas enkätundersökning

Under våren 2025 genomförde Svensk Scenkonst och Sveriges Museer en gemensam enkätundersökning bland sina medlemmar för att ta reda på hur cheferna ser på det ekonomiska läget i sina verksamheter samt deras syn på kompletterande finansiering och erfarenheter av att arbeta med olika sorters finansiering. Rapporten Vem betalar för kulturen? berättar om urholkningen av kulturens ekonomi som skett i flera år och att många verksamheter välkomnar möjligheter till fler intäktskällor. Man listar åtgärder och menar att om kompletterande finansiering ska kunna växa och bli långsiktigt hållbar krävs strategiska satsningar, rätt resurser och ett fördjupat samarbete mellan kultursektorn och näringslivet.

Båda rapporterna betonar behovet av en samordnad, långsiktig och strategisk satsning på privat kulturfinansiering, där utbildning, nätverkande, incitament och skydd för kulturens oberoende är centrala komponenter. Privat finansiering bör utvecklas som ett värdefullt komplement, inte som en ersättning, och man måste samtidigt ta ansvar för kulturens breda samhällsroll och mångfald. Rapporterna är samstämmiga: det behövs ökad samverkan mellan kulturliv, utbildningssektorn, myndigheter och näringsliv – på alla nivåer, exempelvis genom tvärpolitiska uppdrag.

Farhågor som rapporterna lyfter är ökad projektifiering och oönskad fördelningseffekt i Sverige – både när det gäller kulturella uttryck och geografiska aspekter, det vill säga risk för minskad mångfald och ökad ojämlikhet. Kostnader för privat finansiering måste vägas mot resultat samt alternativ resursanvändning, exempelvis direkta kulturstöd.

Regeringens utredning 2025–2026

I början av sommaren tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag på hur den icke-offentliga finansieringen av kulturområdet kan öka genom ekonomiska incitament.

Den nya utredningen ska analysera och lämna förslag på hur regelverket om skattereduktion för gåvor kan utvidgas så att även organisationer som har som ändamål att främja eller bedriva kulturell verksamhet kan godkännas som gåvomottagare. Utredningen ska även analysera möjligheten att införa ett system där det offentliga förstärker monetära gåvor från privata aktörer, så kallat matchningssystem, och föreslå hur utformningen av ett sådant bör se ut. Utredningen ska vara klar i maj 2026.

Sammanfattning

Två aktuella rapporter – Privat kulturfinansiering och Vem betalar för kulturen? –  visar att privat finansiering i Sverige idag främst består av hushållens utgifter och ideellt arbete. Andra former är små men potentiella tillväxtområden.

Rapporterna understryker att privat finansiering ska vara ett komplement till offentliga kulturmedel och att strategiska satsningar, utbildning, nätverk och samverkan mellan kultursektorn, myndigheter och näringsliv är avgörande. Samtidigt finns risker som minskad mångfald, ojämlikhet och projektifiering.

Regeringens pågående utredning tar fasta på flera av rapporternas förslag och ska lämna konkreta rekommendationer om bland annat utvidgad skattereduktion för gåvor till kultur och ett matchningssystem.