Ungdomars röster får ta plats i Lund

Hur kom ni på idén till projektet?

Ungdomar är en målgrupp som vi annars har svårt att nå så vi var nyfikna på att arbeta med ord och skrivande gentemot dem. Hur kan vi öppna upp för eget skrivande och skapande, vad kan det ge ungdomarna i form av en röst att använda både utåt och inåt.  I personalgruppen finns det sedan tidigare egna erfarenheter av spoken word som uttrycksform, varför det kom upp som en idé att gå vidare med.

Inför en lokal festivaldag för unga bokade vi in Jasmin Nur (spoken wordare och sportjournalist) som höll workshoppar med barn i mellanåldern och med ungdomar. Flera av deltagarna tillhör inte den grupp som vanligtvis kommer till biblioteket för att låna böcker eller läsa. Vid uppläsning av de skrivna texterna så tog ungdomarna utrymmet i besittning, väckte tankar hos åhörarna och dessa växte till fina samtal ungdomarna emellan.

Vi fick mersmak och ville testa att arbeta mer med spoken word som konst- och uttrycksform.

Varför ville ni jobba med just spoken word?

Vi lockades av kombinationen av det skrivna och talade ordet. Att skriva för en publik ställer andra krav på texter än de krav som ungdomarna kanske möter i skolan. Spoken word är också ett sätt att sätta ord på känslor, åsikter och erfarenheter. På så sätt blir det också ett demokratifrämjande projekt, där ungdomars röster får ta plats i offentligheten. Kanske hittar någon av ungdomarna sin väg in i skrivandet och/eller blir stärkt att våga stå mer på scen i framtiden.

Vad händer i projektet nu under hösten?

I samarbete med Mötesplatserna för unga så genomförs i höst totalt fem workshops med ungdomar i olika konstellationer. I skrivande stund har de tre första genomförts. Vi riktar oss mot, och genomför workshopparna i, tre olika stadsdelar: Klostergården, Linero och Norra Fäladen. Därpå följer en avslutningsaktivitet. Till workshopparna har vi anlitat spoken word-artisten, rapparen och läraren Saleh M. Mbamba.

Hur har det gått hittills? Vad är roligast och vad är mest utmanande?

Det är utmanande att nå och engagera ungdomarna. Vi vuxna vill så gärna planera och ha framförhållning, medan ungdomarna kanske är bättre på att ta saken i stunden, vara här och nu – vilket också gör att det blir en osäkerhet kring huruvida vi når ut och lyckas fånga in ungdomarna.

På vilket sätt tror eller hoppas ni att projektet kommer att påverka er verksamhet framåt?

Vi hoppas och tror att det dels bidrar till att öka samarbetena mellan folkbibliotek och ungdomsverksamhet, så att vi framåt kan arbeta mer tillsammans för ungdomarna. Men vi har också redan nu, tillsammans med ungdomsverksamheten börjat prata om hur vi kan arbeta vidare med spoken word och scenpoesi på annat sätt, inom verksamheterna. Det finns scenpoesi-kompetenser på olika håll som kanske tillsammans kan skapa sätt att gå vidare på. Kanske kan det göras med öppna event snarare än stängda workshoppar.