Stort engagemang när nationell STEM-strategi diskuteras i Skåne

I februari publicerade regeringen den efterlängtade STEM-strategin. Den presenterades som ett led i att säkerställa att vi ökar antalet personer med gedigna kunskaper inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik (så kallade STEM-ämnen) för att säkerställa att Sverige håller takten i innovationsracet som Johan Pehrson (L) uttryckt det. 

– Vi på Region Skåne är glada att den nationella strategin är på plats och att den visar en riktning som vi redan jobbar med. Vi är redo att kroka arm med STEM-delegationen som tar arbetet vidare. Vi har också starka förhoppningar på det arbete som sker på regional och lokal nivå i Skåne. Tillsammans med aktörer i Skåne driver vi förflyttning i frågan genom ett initiativ vi kallar STEM UP. 

Med det budskapet inleds ett panelsamtal av Ingrid Weimers Reader, näringslivsutvecklare på Region Skåne och projektledare för Region Skånes kraftsamling STEM UP.

Från nationell till skånsk kontext

Samtalet tar sin start i den nationella STEM-strategis målsättningar, som i korthet konkret handlar om att höja matematikkunskaperna i grundskolan och öka söktrycket till STEM-utbildningar på gymnasienivå men också på högre nivå. Målår är satt till 2033–2035.

Hur ser inbjudna aktörer på den nationella strategin, vad betyder målsättningarna för näringsliv, kommun, region och utbildningsaktörer i Skåne? Ingrid Weimers Reader kallar upp panelen. Först ut är Li Ljungberg, näringspolitisk expert inom talangattraktion och grundskola på Teknikföretagen.

Teknikföretagen har varit tongivande i debatten och gett inspel till den nationella strategin, vad lade ni tyngd på?

– Att få en strategi på plats där det finns kvantitativa och uppföljningsbara mål i hela utbildningssystemet och en samordnande funktion, säger Li Ljungberg och fortsätter prata om Teknikföretagens förväntan på den utsedda STEM-delegationen:

– Jag hoppas på verkstad, alla är angelägna om att det ska hända saker ganska snart. Det pågår så mycket spännande i landet, strategin blir en hävstång, den ger oss styrka att våga prioritera.

Vidare i samtal om visionen trycker hon på att nyckeln ligger i det stora och det lilla, det långsiktiga och vad man som organisation, företag, privatperson kan göra själv här och nu, till exempel att ta ansvar för hur vi pratar om STEM-ämnena med unga.

Hur ser ni som representerar olika utbildningsnivåer på STEM-strategin? Hur möter vi behovet i Skåne?

Representanter från utbildningssektorn i Skåne bjuds in i samtalet. Först ut Rikard Wester, didaktiker och kommunlektor i matematik på Lunds kommun:

– Jag träffar dagligen väldigt goda lärare och ser god undervisning – ändå har vi dessa utmaningar. Vi behöver bryta kulturella mönster kring undervisningen. Kreativiteten behöver komma in i klassrummet och vi behöver bredda bilden av vad det innebär att kunna matematik. Eleverna behöver bli aktörer och inte bara mottagare, så att eleven kan känna att matematik blir en del av mig, att jag förstår matematiska samband. 

Jonas Frankel, verksamhetschef för gymnasie- och vuxenverksamheten i Lomma kommun, som också är mitt i uppbyggnaden av en ny gymnasieskola trycker på vikten av att eleverna möter förebilder och att samarbete med arbetslivet är en viktig nyckel:

– Unga människor behöver växa och lär sig bättre när de får tillämpa kunskapen. Här behöver unga engageras på olika sätt och få visa upp det de gör, och gärna för andra än bara kompisar och lärare. Samarbetet med närsamhället är så viktig i detta.

– Jag ser också många tjejer som skulle kunna bli fantastiskt duktiga inom STEM, men de väljer hellre humaniora, ekonomi eller annat. Det behövs en inre vilja och nyfikenhet för att välja STEM. Kan vi synliggöra förebilder, kan vi få fler unga att söka sig till STEM-utbildningar.

Andreas Jacobsson, vicerektor för utbildning och digitalisering på Malmö universitet ger ytterligare perspektiv:

– Vi välkomnar att man sätter fokus på hela utbildningskedjan i strategin, från förskola hela vägen upp till högre utbildning. Vi vill också påminna om att våra universitet och högskolor är öppna. På Malmö universitet jobbar vi redan integrerat med aktörer i näringslivet, genom gästföreläsningar, studiebesök, projektarbete, examensarbete – men vi vill också föra dialog om våra utbildningar, så att de får en samhällsmässig relevans.

I samtalet om strategin lyfter man även gemensamt en positiv syn på att strategin öppnar upp för en bredare tolkning av STEM – att det finns en öppning och ett värde i att koppla på konst, design, humaniora och samhällsvetenskap, för en tvärvetenskaplig förståelse. Utifrån detta kommer också ett tydligt medskick till oss som jobbar med förflyttning i frågan just nu här i Skåne.

– Vi behöver skapa en bred bas, fokuserar man bara på STEM slår pendeln över för hårt åt ena hållet. Vi är människor, mänskliga värden är så viktiga, att man kan tolka teknikutvecklingen så att det gynnar människan. Man kan nischa sig i slutet av en utbildning men på grundskola och gymnasium är det bra att behålla bredd och flera perspektiv, avrundar Jonas Frankel.

Hur ser näringslivets perspektiv ut i frågan?

Det är tydligt från utbildningssidan att kontakten med näringslivet, arbetslivet är en nyckel i utmaningen. Men hur kan då näringslivet, näringslivsfrämjande aktörer agera på STEM-strategin och behovet? Beatrice Silow, CMO, Columbus Global & ordförande i TechSveriges IT-kompetensråd bjuds in i samtalet.

– Det är positivt med fokuset vi får med en nationell STEM-strategi, nu har vi fått upp frågan på bordet, men det finns jättemycket mer att göra, säger Beatrice Silow och utvecklar vidare:

– Jag är själv civilingenjör och värnar om att få in fler tjejer. Att jobba med att synliggöra olika roller, yrken, förebilder är viktigt. Det finns stort intresse hos många aktörer men dörrarna måste öppnas. Det måste till nya former för att mötas, inte bara prao, utan börja bygga kontakterna och testa nya format, en halvdag, en heldag. Och fånga upp lärarna, så att de också får kontakt, utveckling i samarbetet med näringsliv.

Cecilia Wennersten, näringslivsutvecklare i Simrishamns kommun ger ett lokalt perspektiv:
– Jag möter företagen här och nu, strategin är mer på lång sikt men vi kan ha den i ryggen, den blir en hävstång. Lokalt uppmanar vi att hitta de små vägarna, även efter skoltid, att våga testa. Jag rekommenderar också att jobba med makerspace!

Makerspace finns idag över hela världen. Ofta är de kopplade till en skola, ett universitet eller ett publikt bibliotek. Ett makerspace används ofta för få utlopp för kreativitet och skapande. I anslutning till utbildningar, kan det ingå i kurser för att till exempel testa konstruktioner, designer och att bygga saker. 

Regionens perspektiv och STEM-satsning

På Region Skåne började man förbereda för en extra satsning, STEM UP, redan 2023. Idag är flera initiativ, erbjudanden och piloter i gång eller i uppstart, med ambition att hitta långsiktighet och spridning i Skånes 33 kommuner.

Du hittar alla aktiviteter på skane.se/stemup.

Vill du ta del av hela webbinariet och samtalet med inbjudna aktörer kring den nationella STEM-strategin kan du ta del av sändningen här nedan. Citaten i nyhetstexten är uttag och sammandrag från webbinariet som erbjuder ännu mer bredd och djup.