Medborgarforskning på Landskrona bibliotek
Landskrona bibliotek har beviljats Experimentspåret för att prova på att jobba med medborgarforskning. Att bibliotek stöttar medborgarforskning är inte ovanligt i internationell kontext men desto sällsyntare i Sverige. Vi har ställt några frågor till Jacob Lindblad, bibliotekarie på Landskrona bibliotek och projektledare för satsningen.

Medborgarforskningen ska fokusera på grodor. Bild: Pixabay.
Berätta om idén att använda folkbiblioteket som en plattform för medborgarforskning!
Under våren kommer vi på Landskrona bibliotek för första gången jobba aktivt med medborgarforskning genom Region Skånes experimentspår i projektet “Grodsäsongen”.
Forskningsmetoden används i en mängd olika vetenskapliga fält och är ett sätt att involvera allmänheten i insamlandet och skapandet av forskningsdata.
Det finns en mängd svenska medborgarforskningsinitiativ, många finns att hitta i portalen (medborgarforskning.se), framför allt projekt där allmänheten kan bidra med observationer. I den framkom att biblioteken kan spela en viktig roll för utvecklingen av medborgarforskningen i Sverige, att det finns många goda internationella exempel på detta, men att det i princip helt saknas exempel i en svensk kontext. Folkbibliotek i många länder, till exempel Danmark och USA, jobbar aktivt med denna metod - där biblioteken fungerar som en plattform och länk mellan projekt och besökare. Detta stärkte vår vilja att fortsätta undersöka vad vi i Landskrona skulle kunna göra.
Vad inspirerade er i utformningen av projektet?
Vi läste med intresse Kungliga bibliotekets rapport Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen – en kartläggning och analys.
Biblioteken kan göra allmänheten delaktig i forskningen – kb.se (kb.se)
För inspiration har vi deltagit på europeiska nätverksmöten, så kallade collaboration sessions:
EU Citizen Science Collaboration Sessions (eu-citizen.science)
Det var genom detta nätverk som upplägget till vårt projekt dök upp.
Scistarter är en amerikansk medborgarforskningsorganisation som stöttar bibliotek. De har tagit fram det som kallas “Scistarter kits”, lådor som innehåller verktyg för att kunna göra vetenskapliga observationer – det kan vara att mäta den lokala luft- och vattenkvalitén eller att rapportera in artobservationer.
Dessa kan man sedan låna på biblioteken.
Hur formades samarbetet med SLU?
Ett av de större svenska medborgarforskningsprojekten är Artportalen som drivs av SLU.
Här kan allmänheten rapportera in om arter man hittar i naturen (eller i stan), vilket utgör ett värdefullt underlag till svensk forskning och naturvård.
Vi kontaktade Artportalen och SLU om vår idé om en “Artportalen-låda” och de tyckte att det lät som en rolig idé, men att vi skulle kunna utforma den kring en specifik insats.
De föreslog det som kallas Faunaväkteri grod- och kräldjur
Rapportering faunaväkteri groddjur (slu.se)
Detta passa oss i Landskrona där kommunen redan jobbar med groddjuren och gjort flera insatser för den hotade grönfläckiga paddan.
Att jobba med medborgarforskning kring Artportalen och groddjur skulle också vara ett sätt att lyfta Landskronas biologiska mångfald, och det arbete som görs i kommunen.
Vilka framtidsvisioner och lärdomar hoppas ni att pilotprojektet ska leda till för folkbibliotekens roll i medborgarforskning?
Vårt pilotprojekt blir ett sätt att testa medborgarforskning på folkbibliotek – genom att utforska hur vi kan vara länken mellan projekt och besökare.
Kontakt
Fanny Sundman
Utvecklare bibliotek.-
Ämnesområde:
- Kulturutveckling
- Biblioteksutveckling
Senast uppdaterad: 24 mars 2025