Folkbiblioteken i Lund utforskar samtal och demokrati

Arbetet med Lund pratar påbörjades inom projektet Biblioteken som tankesmedjor och det går nu in i en ny fas. Det är ett projekt för kompetensutveckling och testande där alla folkbibliotek i kommunen ska genomföra samtal utifrån förutsättningar i sitt närområde.

Vi har ställt några frågor till Ann-Marie Rauer som är projektledare. Ann-Marie arbetar som producent på biblioteket och har en bakgrund som journalist.

Vad tar ni med in i fortsättningen på Lund pratar?

Den viktigaste erfarenheten från projektet hittills är nog att det inte är farligt med åsiktsbrytning på biblioteket. Om vi gör genomtänkta upplägg, engagerar kompetenta paneler och använder oss av erfarna moderatorer, så skapar vi det där trygga rummet som blir själva utgångspunkten för en engagerad diskussion och debatt.

Vad kommer de som är med i projektet att lära sig? 

Exakt vad vi kommer att lära oss, är omöjligt att veta, det här är ju ett utvecklingsprojekt och därför en spännande resa framåt. Förhoppningen är att stadsdelsbiblioteken först och främst kommer att få fler erfarenheter av att arrangera lokal debatt och genom den erfarenheten få självförtroende att våga mer. Det speciella med Lund pratar är att publiken är en del av samtalet – det är inte en föreläsning eller ett informationsmöte utan en möjlighet för deltagare i hela rummet att diskutera en fråga. Därför kommer vi också att prova olika format på debatten beroende på vilken publikgrupp vi vill nå.

Personalen kommer också att få möjlighet till nya verktyg när det gäller att involvera publiken, dels genom att publikutvecklaren på Aarhus bibliotek, Asmund Bertelsen kommer att föreläsa i Lund höst, dels Brit Staktson – välkänd demokratiutvecklare i bibliotekssammanhang – som kommer att hålla en workshop. 

Hur kommer ni att välja vilka ämnen som ska tas upp för samtal på biblioteken?

Vi har märkt att de lokala frågorna engagerar mest. Det är varje biblioteks uppgift att lyssna av lokalsamhället, ha en aktiv omvärldsbevakning och genom samarbeten med olika aktörer lokalt, hitta relevanta ämnen och frågor.  Och det är också just den lokala kännedomen som varje stadsdels eller bybibliotek har, som ger de mest brännande frågorna. När det blir angeläget och väcker engagemang kommer också demokratin lite närmare.

Hur kommer de olika stadsdelsbiblioteken att arbeta för att välja och nå sina målgrupper?

Här väljer stadsdelsbiblioteken själva utifrån demografi, prioriterade grupper och aktuella frågor som kan adresseras. Här behövs också ett aktivt publikarbete, genom att olika grupper kontaktas och engageras, förutom mer traditionell marknadsföring.

Hur kommer ni att marknadsföra projektet och aktiviteterna som genomförs på biblioteken?

Vi kommer dels att använda de traditionella kanalerna som bibliotekets web, digitala infoskärmar, sociala medier och affischering, lokaltidningar och förstås kommunens egna sociala medier och nyhetsbrev. Viktigt här är dock att också nå ut via våra samverkanspartners i lokalsamhället – som vi förhoppningsvis redan har engagerat i själva ämnet och den planerade debatten.

Vad ser du mest fram emot i projektet?

Lund pratar vill göra Folkbiblioteket till en plats där vi inte bara pratar om, utan övar på demokratins byggstenar. Den undersöker vad som händer när vi tar oss ur våra åsiktsbubblor i sociala medier och möts ansikte mot ansikte – i samhällets vardagsrum – på biblioteket. Mötet är demokratins själva grund, och jag ser fram emot att vara med och möjliggöra det tillsammans med bibliotekarierna i Lunds kommun.