Bibliotek som social infrastruktur - projektet ILIT

Social infrastruktur

Infrastrukturer är grundläggande strukturer som upprätthåller viktiga samhällsfunktioner.  När ILIT talar om biblioteket som en social infrastruktur inkluderar det en fysisk dimension, som till exempel biblioteksrummet, men också de relationer och nätverk som biblioteksverksamheten möjliggör.

Tvärvetenskapligt angreppssätt

ILIT-projektet har mellan 2022 och 2025, med ett tvärvetenskapligt angreppssätt, undersökt hur folkbibliotek i Nederländerna, Sverige och Österrike tar sig an utmaningar i en tid av stora samhälleliga förändringar när åtstramningar av olika slag hotar folkbibliotekens roll som mötesplatser. Med fokus på innovativt biblioteksarbete har målen varit att:

• stärka det institutionella stödet för bibliotek
• stärka bibliotekens kapacitet som platser för gemenskap och omtanke
• stärka bibliotekariers roll att, tillsammans med lokalsamhället, verka som förändringsagenter för en utveckling kännetecknad av gemenskap

Tre nivåer har funnits med i studien; hur bibliotekarier kan bidra till att bibliotek är sociala infrastrukturer, hur olika beslutsfattare kan agera för att möjliggöra detta och hur användarna upplever att biblioteket kan uppfylla deras önskningar och behov i detta avseende. 

De deltagande forskarna från de tre länderna har olika ämnesbakgrunder men intresserar sig allihop för bibliotekets roll i staden. I Sverige är det två forskare i biblioteks- och informationsvetenskap från Lunds universitet som deltagit, Lisa Engström och Johanna Rivano Eckerdal. Forskarna i de andra länderna kommer från bland annat samhällsgeografi, statsvetenskap och etnologi.  I projektet har också icke-akademiska samarbetspartners deltagit och i Sverige har Region Skåne varit projektpartner med uppdrag att sprida projektresultaten. Forskningsprojektet är finansierat av europeiska ENUTC-programmet, och i Sverige står Energimyndigheten som finansiär.

Varför fokusera på social infrastruktur?

Lisa Engström och Johanna Rivano Eckerdal beskriver bakgrunden till att de i projektet valde att fokusera på folkbiblioteken som social infrastruktur: 

- Vi ser hur ökade sociala och ekonomiska klyftor präglar samhället. Arbetslöshet, segregation och diskriminering är centrala frågor som påverkar samtliga städer, inte minst städerna där denna studie utförs. I Sverige finns det folkbibliotek i alla kommuner och biblioteken är centrala för att vägleda och hjälpa personer. Med andra ord menar vi att bibliotek redan är sociala infrastrukturer. Men vi vill undersöka hur denna sociala infrastruktur görs konkret i biblioteksvardagen och därmed också utforska hur den kan stärkas.

I Sverige har fältarbete utförts på Biblioteken i Malmö där forskare följt eller "skuggat" bibliotekarier i deras arbete för att på så vis få en djupare kunskap om bibliotekariens sociala roll. När det gäller beslutsfattare, det vill säga politiker och andra med inflytande över bibliotekens utveckling, och användare har andra metoder som intervjer, observationer och "zine-making", ett slags collagemetod, använts. 

Rekommendationer

Studierna av de olika nivåerna: bibliotekarier, beslutsfattare och användare har lett fram till konkreta rekommendationer om hur både bibliotekariers och bibliotekens sociala roll kan stärkas. 

När det gäller bibliotekariers sociala roll rekommenderas att:

• Ge tid och resurser, med tillräcklig budget, för att bygga relationer. Relationsskapande är grunden för att biblioteket ska fungera som social infrastruktur. Detta innefattar alla relationer; personalen emellan, mellan personal och besökare samt mellan personal och andra aktörer och organisationer utanför biblioteket.
• Bibliotekarier och annan personal ska vara närvarande, tillgängliga och synliga i biblioteket. För att fungera som en social infrastruktur krävs ett kontinuerligt arbete. Arbetet handlar om att underhålla och anpassa biblioteket efter behov och önskemål i närsamhället. Det arbetet gör personalen i samverkan med användarna.
• Budgeten måste ge tillräckliga resurser för att bibliotekarier ska kunna verka för den mångsidiga roll som dagens samhälle kräver. Arbetet innefattar att ge samhällsinformation, vägledning, kultur, lässtimulans och mycket annat. Men ge också utrymme och möjlighet för personalen att föra ett professionellt samtal för att gemensamt sätta gränser och prioritera vad de ska ägna sin tid åt.
• Satsa på rapporterings- och utvärderingssystem som utgår från såväl besökarnas som bibliotekariernas upplevelser och erfarenheter istället för siffror. Lita på bibliotekariernas professionalism.

När det gäller hur beslutsfattare kan agera för att stärka bibliotekens sociala roll säger rekommendationerna att:

• Folkbibliotekens breda och lagstadgade uppdrag kräver nationell finansiering. Folkbibliotek har ett nationellt uppdrag formulerat i bibliotekslagen. På grund av det mycket varierande skatteunderlaget i Sveriges kommuner måste kompletterande statliga medel riktas direkt till verksamheten för att säkerstäla likvärdig tillgång till biblioteksverksamhet för alla i hela Sverige.
• Matcha det starka stödet för folkbiblioteken som en väsentlig del av samhällets infrastruktur med robust och långsiktig finansiering. Uppgiften som samhällsbärande social infrastruktur kräver långsiktig finansiering.
• Politiker ska ge förutsättningar för och ange mål med verksamheten, men inte styra innehållet. Bibliotekspersonal har kunskap att omsätta styrdokument i verksamheten i samverkan med användarna och med hänsyn till de lokala behoven.

De rekommendationer som tagits fram om hur biblioteken kan vara relevanta för alla i lokalsamhället och som utgår ifrån samtal med användargrupper och observationer på bibliotek, kommer att publiceras på projektets webbplats inom kort. Förhoppningen från forskarna är att samtliga rekommendationer ska spridas, diskuteras och komma till nytta i biblioteksverksamheten. Ett av forskningsprojektets mål är ju att stärka folkbiblioteken som sociala infrastrukturer, och det är något som forskarna inte kan göra själva. Det är viktigt för dem att det de gör får spridning på biblioteken och de hoppas få möjlighet att presentera och diskutera forskningen med biblioteksverksamma.

Avslutningsevent

Ett sådant tillfälle till presentation och diskussion var ILITs avslutningsevent då hela forskargruppen och biblioteksrepresentanter från de tre länderna möttes i Malmö den 7 februari. Under avslutningseventet uppstod samtal om hur vi som arbetar på och med bibliotek kan förstå och förmedla hur vår sociala roll tar sig uttryck, vad den betyder och vilka resurser som behövs för den. Lisa Engström presenterade temat om hur bibliotekarier kan bidra till att bibliotek är sociala infrastrukturer, att utöva "community librarianship", och beskrev bibliotek som "spaces of care" och biblioteksvardagen som ständigt pågående processer av handlingar som syftar till att underhålla sociala relationer, bygga nya relationer och sätta gränser.

Samtalen kring borden i Malmö efter presentationen handlade mycket om hur knepigt det kan vara att sätta ord på det här lågintensiva, ständigt pågående arbetet och om att de viktiga tillits- och gemenskapsbyggande processerna är svåra att göra effektmätningar på. 

Flera nämnde Svenskt näringslivs rapport om effektiviteten i Sveriges kommuner. Att tala om och medvetandegöra hur de här processerna tar sig uttryck och sätta det vardagliga arbetet i ett perspektiv av att vara social infrastruktur skulle kunna vara en hjälp både när det gäller prioriteringar och gränssättande i verksamheten och i att formulera bibliotekens samhällsvärde. Det skulle också kunna leda till en ökad förståelse för att tid och resurser till omsorg är en förutsättning för effektivitet i relation till uppdraget.

Effektiviteten i Sveriges kommuner: Så kan vi spara miljarder utan att tumma på kvaliten (svensktnaringsliv.se)