Nominerad till Kulturpaletten 2024: Trelleborgs museum – en plats som utvecklas med besökarna
Trelleborgs museum är en av tre verksamheter som är nominerad till Region Skånes Kulturpalett 2024. De bygger relationer med unga målgrupper för att utveckla verksamheten men också för att hitta nya sätt för att göra barn och unga till aktiva deltagare och inte bara betraktare. På så sätt blir museet – från de minsta barnen till de unga vuxna - en trygg och utvecklande plats där de alltid är välkomna.
– Vi har jobbat väldigt länge och konsekvent med verksamhet för barn och unga, berättar museipedagogen Maria Jiborn.
2017 hade Trelleborgs museum en ung praktikant som i sin avslutande rapport påpekade att besökare mellan 16–25 år var den åldersgrupp som kom minst till museet. Efter att ha drivit ett par framgångsrika och kreativa projekt med ensamkommande och gymnasister tidigare, beslöt man på museet att söka ett regionalt stöd, Ung kraft, för att fortsätta och utveckla och pröva metoder för ung delaktighet, tillsammans med unga och unga vuxna. Ett ungt residens på Trelleborgs museum tog form.
Maria Jiborn berättar:
– Det var ett insiktsfullt projekt i det att man fick två år på sig att pröva att arbeta med unga och unga vuxna, det såg vi var en av de viktiga faktorerna. Det får inte vara för korta nedslag, saker och ting måste få ta tid för att bli stabila och mer långsiktiga.
Hon fortsätter:
– Samtidigt såg vi en utmaning i flyktigheten hos gruppen ungdomar. Efter gymnasiet kanske man inte riktigt vet vad man vill, så man hänger kvar ett tag, men sedan ska man ju vidare och kanske flyttar. Men vi såg också vad ungdomarna intresserade sig för, att vi fortsatte jobba mycket med film beror på att det var en av sakerna som Ung kraft-ungdomarna fastnade för. Det kan ingå så mycket i ett filmprojekt: att skriva manus, framföra en rollprestation och lägga in musik, till exempel.
I Ung kraft-projektet gjorde deltagarna många olika saker, bland annat skötte de delar av den ordinarie verksamheten på sitt eget sätt genom att planera en utställning och dess vernissage och testade på att sända vodcast, alltså podd med film.
Kontinuitet ger resultat, på riktigt
Sedan beviljades en ansökan till Allmänna arvsfonden för projektet med ABF som huvudman och museet som en stark samarbetspartner. I det fick unga trelleborgare utforska olika typer av kulturyttringar. Projektet drevs med deltagarbaserade metoder, och ungdomarna blev museimedarbetarnas kollegor. Här startades också bandet Kimya, som blivit som museets husband.
– De fick bekanta sig med vad som fanns i magasinet och se vad det var för historier som hade stannat kvar där, de fick berätta vilka viktiga samtidsfrågor som de ville lyfta och hur de kunde göra det i samverkan med museet och genom vilka olika kulturyttringar. Det ledde till den vandrande performanceutställningen Spotlight med musik, bild, drama och poetisk text för offentligheten i lokalerna. Den gick för fulla hus i flera dagar.
-Närvaron av unga vuxna i huset blev lite beroendeframkallande, ja, det mindset som krävs, gav mersmak, säger Maria Jiborn. Projekten har kommit att haka i varandra, det ena har gett det andra. Samtidigt som vi prövat och experimenterat har trösklar sänkts och en attitydförändring skett, både inom museet men också samhällets syn på museet roll och plats.
Arbetet börjar redan i skolan
Trelleborgs Museers arbete börjar redan i skolan, där Trelleborgs kommuns kulturgaranti är till hjälp. Genom den får skolbarn komma på besök på bland annat Trelleborgs Museum, Axel Ebbes Konsthall och Vikingamuseet Trelleborgen. Med sig hem får de en fribiljett för en vuxen, för att öka invånarnas deltagande i det offentliga rummet.
Maria Jiborn säger:
– Vi vill ju också träffa barn och ungdomar på deras fritid, att få dem att komma av fri vilja. Vi hoppas att vi ska kunna inspirera dem och tycka att det här är spännande och kul, att väcka ett intresse och nyfikenhet som gör att de vill återvända. Barnen blir våra ambassadörer och är stolta över att få vara den vuxnes guide. Och de säger i receptionen att det ofta är nya besökare som inte har varit på museet tidigare, säger Maria Jiborn.
Museichefen Ola Lundin säger:
– En sak som jag är väldigt stolt över är att ungdomar från 12–13 år och uppåt kommer på egen hand på sin fritid och tillbringar tid hos oss. Vissa är stammisar och hänger här jättemycket och andra kommer och gör spontanbesök ibland, men de har identifierat museet som en trygg och trevlig offentlig plats för dem att vara på. Så kan många bibliotek vara, men det är faktiskt inte lika vanligt att museer är det. Museer har alltid fungerat som platser av ordning, förknippade med fin konst och kultur som man inte får röra. Men detta måste omförhandlas för att vi ska hitta hållbarhet i längden. En förändring är värdskapet, att se alla som kommer in som en möjlighet till ett personligt möte. Att ungdomar kommer hit på fritiden, hoppas jag är en pulsmätning på att vi faktiskt väcker förtroende. Att vi är ett offentligt, demokratiskt rum i ordets rätta bemärkelse.
Stärkt självförtroende ger aktiva deltagare
Museets verksamhet spänner från pedagogiska program till fritidsaktiviteter med inslag av underhållning, och många ungdomar återvänder i flera olika sammanhang.
– Genom allt det vi gör som är riktat till barn och unga, men även vuxna, går en röd tråd i att vi försöker stärka deras självförtroende på olika sätt, genom att uppmuntra till att pröva nya erfarenheter på olika sätt, att vara aktiva deltagare och inte bara betraktare, förklarar Ola Lundin.
– Grundtanken är att man själv ska få utvecklas och pröva nånting och skapa kroppsliga minnen, att man ska vara en aktiv deltagare. Med ett självförtroende som demokratiska invånare i samhället kommer också ett förtroende för museet och för samhället som institution.
Maria Jiborn lägger till:
– Vi kan fånga upp det som de visar intresse för och har talang för. Vi har skrivit väldigt många CV:n och hjälpt unga in i olika sammanhang. Och vi kan också tillfälligt anställa personer för att dokumentera projekt på film eller som att Kimya spelar på vår filmfestival riktad till barn och unga. Vi försöker arbeta med kontinuitet, på olika sätt.
Deltagarbaserade projekt är ett sätt. Några som har genomförts är Jätteväggen, där en 80 gånger 6 meter stor vägg målades av flera hundra trelleborgare i alla åldrar tillsammans med konstkollektivet Streetcorner, samarbete med skolor för filmprojekt för elever i årskurs 9, och New Pattern, där ensamkommande nyanlända samarbetade med estetelever i ett konstprojekt.
– Det känns otroligt hedrande att bli nominerade till Kulturpaletten. Den målgrupp vi jobbar allra mest intensivt mot är ju barn och unga och vi jobbar med alla möjliga dimensioner och infallsvinklar, så att bli uppmärksammade på det här sättet skapar en trygghet i mig i att vi är på väg åt rätt håll i det vi gör, säger Ola Lundin.
Text: Sara Reis
Om Region Skånes Kulturpalett
Syftet med Kulturpaletten är att utifrån utvecklingsområdena i Region Skånes kulturplan uppmärksamma verksamheter som arbetar framgångsrikt med målgruppsarbete, publikutveckling och ett inkluderande kulturliv. 2024 har vi fokus på utvecklingsområdet Barn och ungas rätt till kultur och särskilt på unga och unga vuxnas rätt till kultur.
Prissumman är 100 000 kronor. Vilken verksamhet som får priset offentliggörs den 27 november.
Kontakt
-
Camilla Sjöstrand
Utvecklare Barn och unga.- E-post: Camilla.Sjostrand@skane.se
- Telefon: 040-675 37 46
-
Ämnesområde:
- Kulturutveckling
- Startsida
Senast uppdaterad: 16 oktober 2024