Testar nya metoder för att göra biblioteket relevant för fler

Berätta om ert publikutvecklingsprojekt!

Biblioteken i Kristianstad arbetar med att fördjupa sig kring det lagstadgade demokratiska uppdraget. Publikutvecklingsprojektet är både ett sätt att öka kompetensen i att nå nya och andra målgrupper än biblioteket når idag samtidigt som det är en möjlighet att testa kunskaperna genom att genomföra faktiska arrangemang på samtliga tolv biblioteksenheter i kommunen. Inom projektet kommer bibliotekspersonalen att testa nya arbetssätt och metoder i syfte att nå nya och fler målgrupper

Hur fick ni idén?

Jag, vår kommunikatör Therese Kampf och vår chef Magdalena Jeppson gick en publikutvecklingsutbildning under 2023-2024 tillsammans med representanter från Kristianstads konsthall, museum och MusikiSyd under ledning av Niels Righolt. Där diskuterade vi hur vi ska vi göra för att utveckla våra verksamheter så att vi når fler. Under vår utbildning lärde vi oss olika metoder för att nå nya målgrupper som vill ta med oss in i vår programverksamhet.

Frågan hur vi ska nå fler målgrupper behöver svar av många olika anledningar – men inte minst därför att det som berör inkludering och allmänhetens engagemang för vår verksamhet också är en fråga om demokrati.

Efter vår utbildning bestämde vi oss för att rikta ett antal program i 2023 mot män mellan 40 och 50 år, en grupp som vi vill se mer av på våra bibliotek. Vi hade tex fotbollsförfattaren Olof Lundh, samhällsdebattören Nicolas Lunabba och AI-forskaren Fredrik Frisk på besök, och vi nådde ut till fler män i gruppen mellan 40–50 år.

Vad händer i projektet just nu?

Under hösten har vi informerat om vårt publikutvecklingsprojekt och haft prova-på-aktiviteter på stormöten. Ett av våra bibliotek, Åhus-filialen är vårt pilotbibliotek och de kommer att ha ett program där de försöker nå nya målgrupper i höst och ska sedan presentera sin process för oss andra som inspiration på ett stormöte i december.

Har ni redan nu några tips till andra?

Vi har fått med oss flera modeller och verktyg från vår utbildning med Niels Righolt och de vi har använt mest efteråt är en modell vi kallar Sex tänkande hattar (svid.se) och ett så kallat Ansoff-diagram för publikutveckling. 

Projektet ingår i ert arbete med att fördjupa arbetet med bibliotekets demokratiska uppdrag. Vad gör ni mer?

Vi har demokrati som en röd tråd i vår programverksamhet under 2024 och 2025. Nu i höst har vi en programserie som vi kallar Demokratispåret där alla våra tolv bibliotek kommer att ha ett program med tema demokrati. Vi ställer frågan om demokrati är viktigt och hur robust är vår demokrati  egentligen? Vi har tex haft politikerdebatter om demokrati på tre bibliotek, vi har tex  föreläsningar med  Magnus Ranstorp och Ingrid Carlberg och föreläsningar med forskare om sociala medier och demokrati, AI och desinformation osv.

Ni kommer att inleda arbetet 2025 med att bjuda in till en föreläsning på temat publikutveckling dit också personal på andra bibliotek är välkomna. Vem blir det som föreläser och vad kan den som anmäler sig förvänta sig?

Vi kommer att ha en kickoff-föreläsning med Rebecka Eriksson torsdag förmiddag 30 januari i Kulturkvarteret i Kristianstad. Rebecka som har gått samma utbildning som vi, kommer att föreläsa om hur vi kan jobba med publikutveckling på våra bibliotek med olika modeller och verktyg som inspiration. Det kommer även bli workshops där vi kan sitta tillsammans i grupper och hjälpas åt att brainstorma fram idéer och tänka utanför boxen för att nå nya målgrupper.

Därefter kommer alla våra 12 bibliotek i Kristianstad arbeta fram och genomföra en programidé utifrån målet att nå nya publikgrupper och gärna i samarbete med lokalsamhället runt biblioteket.