Skånes Dansteater låter äldres historier komma till liv på dansgolvet

– Det erfarenhetsutbyte och den kunskap och kompetens som finns i rummet när 60-plussarna kommer in, den är otrolig för våra medarbetare. Där lär sig våra dansare mer än de själva kan lära ut, säger Mira Helenius Martinsson, vd för Skånes Dansteater.

Dans för alla – ett communityarbete

Skånes Dansteater är ett danskompani som regelbundet framträder såväl över hela Skåne som internationellt. Huvudman är Region Skåne, så verksamheten är till för alla, inte minst den växande och heterogena gruppen seniorer.

Marie Norrthon och Gwyn Emberton är projektledare och jobbar bland annat tillsammans i Skånes Dansteater i Dialog, ett initiativ för att göra dans mer tillgängligt och öka delaktigheten inom dans.

– Vi försöker skapa möten mellan samhället i stort och dans, vi jobbar med olika grupper, som vi kallar communities, för att utveckla dansen som konstform och visa att dans verkligen är för alla, säger Marie Norrthon.

Gwyn Emberton fyller i:

– Vi försöker skapa möjligheter för alla att engagera sig, antingen som besökare eller som deltagare. Vi delar med oss av våra resurser, våra dansare, vår kunskap och vår passion för dans och bjuder in våra communities.

När dansarna möter 60-plussare

Det gör man genom bland annat regelbundna workshops där 60-plussare får komma och dansa med Skånes Dansteaters dansare i studion en morgon varannan vecka.

– Våra dansare är ju inte pedagoger, de är dansare, så det blir en dialog där konstformen utvecklas. De här mötena betyder mycket både för besökarna och dansarna, säger Marie Norrthon.

Deltagarna är allt från strax över 60 till runt 85, berättar Gwyn Emberton, som också är dansare och koreograf. När Skånes Dansteater arrangerar streamade workshops för äldreboenden kan deltagarna vara ännu äldre.

– Det är workshops där deltagarna som inte kan komma till oss istället får träffa oss genom skärmen. De är anpassade för gruppens fysiska nivå och deras behov, våra dansare har utvecklat ett sätt att arbeta med människor som kanske inte är så stadiga på fötterna utan sitter i stolar, berättar Gwyn Emberton.

Skånes Dansteater har också en lång historia av att arbeta med dans för människor som har Parkinsons sjukdom, där majoriteten är över 60 år. Från 2016 hade de regelbundna workshops, men sedan i våras drivs projektet av Folkuniversitetet, fortfarande i Skånes Dansteaters lokaler, eftersom det blivit så framgångsrikt att Skånes Dansteater inte längre hade möjlighet att möta efterfrågan.

– Forskning visar att dans gör stor skillnad. Efter en timmes dans kan deltagarna göra saker de inte kunde innan, och det säger även 60-plussarna – det är dansens magi, säger Marie Norrthon.

Fokus på dans genom livet på höstens festival

Varje höst arrangerar Skånes Dansteater en festival, och i år är temat liv som levts genom dans och rörelse. Gwyn Emberton arbetar med 60-pluscommunityt som ska uppträda under festivalen i föreställningen "Jag minns mig själv". Han berättar:

– De flesta dansare pensionerar sig vid 40, men att dansa längre in i livet kan ha en positiv inverkan på både människor och samhället. Alla kan skada sig, oavsett ålder, eller hur? Men våra workshops är anpassade för deltagarnas kroppar. 

Han förklarar att en fördel med modern dans är att det är improvisationsbaserat, så att deltagarna kan jobba inom ramarna för vad deras kroppar tillåter. De som inte är stadiga på fötterna kan sitta eller dansa med en partner så att de stöttar varandra. På Skånes Dansteater har man tydligt märkt att den fysiska kapaciteten hos deltagarna ökar med tiden, och att regelbunden rörelse hjälper mot smärta. Gwyn Emberton säger:

– Det har en enorm välbefinnandeeffekt, både att träffa andra och att lära känna sin kropp. Vi vill också att fler, även äldre, ska få berätta sina historier och få ta plats på scen. Dansen tillhör alla. Den kan ta fram minnen som vi glömt och frigöra historier som vi vill få fram på scenen. En kvinna i 80-årsåldern som var med i planeringen för festivalen sa att hon inte längre känner sig sedd. Den här möjligheten att få stå på scen handlar också om att få en plats i samhället, att hennes historier som en 80-årig kvinna är precis lika giltiga som någon annans. Det handlar också om att lyfta deras röster.

Många i 60-pluscommunityt har slutat arbeta och känner sig ibland ensamma och behöver en meningsfull aktivitet, säger Mira Helenius Martinsson.

– Det blir en väldigt tät grupp av människor som litar på varandra. När man inte har det kollegiala längre behöver man andra att känna trygghet i, att berätta saker för eller att ringa till när något händer. De här deltagarna är så modiga, de blottar sig i studion och det blir väldigt förtroendefulla relationer ganska snabbt.

Vinnaren av Kulturpaletten får 100 000 kronor för att utveckla sin verksamhet. Mira Helenius Martinsson säger om nomineringen:

– Det blir som ett kvitto på att någon ser att vi gör den här typen av investering i intellektuellt kapital, tid och resurser. Jag tror det är viktigt för vårt community att deras arbete blir synliggjort.

Den största utmaningen för Skånes Dansteater vad gäller 60-plussare är att det är svårt att möta efterfrågan, så de samarbetar gärna med andra aktörer. De vill också gärna utveckla arbetet med de äldsta äldre, de som inte kan komma till teatern fysiskt.

– Streamade workshops är bra, men dansarna vill gärna möta människor fysiskt, så det vore härligt att kunna göra en liten äldreboendeturné där vi introducerar dans. Vi vill också utveckla verksamheten i våra nya lokaler i Västra hamnen, säger Marie Norrthon.

– I november arrangerar vi festivalen "Dansa för evigt". En del av programmet är en generationsöverskridande dansklubb, det vore roligt att kunna erbjuda ännu fler sådana tillfällen, avslutar Gwyn Emberton.

Text: Sara Reis