Hög kännedom om Skånes fritidsleder – men tidsbrist är ett hinder

Samtidigt framkommer att 6 av 10 inte använder lederna så ofta som de skulle vilja, främst på grund av tidsbrist. Över 50 procent av de som använder lederna brukar oftast använda leder som ligger nära hemmet. De vanligaste anledningarna till att ge sig ut är motion, återhämtning och helgnöje. 
 
– Resultatet visar hur viktiga våra satsningar på rekreativa leder är och att efterfrågan på tillgänglig natur är stor. För att skapa en mer jämlik hälsa och möjlighet för fler att vistas i naturen behöver vi fortsätta prioritera utvecklingen av tätortsnära leder. Särskilt viktigt är att nå de grupper som idag står längre ifrån naturen och friluftslivet, säger Anna Jähnke (M), ordförande i regionala utvecklingsnämnden. 
 
En viktig aspekt som framkom i enkätens fritextsvar är att kopplingen till mental hälsa är tydlig. Över 70 procent av respondenterna tycker att vistelse i naturområden och leder bidrar till hälsa och välbefinnande såsom minskad stress, ökad allmän livskvalitet och förbättrad kondition och styrka.  
 
– Det som sticker ut i resultaten är hur tydligt skåningarna kopplar nyttjande av vandrings- och cykelleder till minskad stress och mental återhämtning. Samtidigt framgår det av enkätsvaren att många vill vara ute mer än de hinner, vilket visar på en outnyttjad folkhälsopotential för tätortsnära leder och rekreationsområden, säger Karl Magnus Adielsson, miljöstrateg och projektledare på Region Skåne. 
 
Arbetet med rekreativa leder är en del av Region Skånes regionala utvecklingsuppdrag, Satsningar på leder för vandring och cykling syftar till att stärka folkhälsa, turism och hållbar regional tillväxt. 

Så gjordes undersökningen 

Undersökningen genomfördes av Institutet för Kvalitetsindikatorer på uppdrag av Region Skåne inom projektet "Rekreativa leder i Skåne – samhällsnytta och folkhälsa" under september–oktober 2025. Enkäten skickades till drygt 10 000 personer i Region Skånes webbpanel Skånepanelen, som ska spegla Skånes befolkning från 16 år avseende kön, ålder och region. Svarsfrekvensen var cirka 41 procent. Frågorna handlade om kännedom om leder, användningsmönster, hinder samt upplevd påverkan på hälsa och livskvalitet. Resultaten kompletterades med objektiva data från fordonsräknare vid nationalparker, statistik från webb och sociala medier samt kommunernas rapporter om slitage och underhåll.

Hela underlaget har därefter genomgått en oberoende vetenskaplig analys av forskare vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Slutseminarium för projektet ”Rekreativa leder i Skåne – samhällsnytta och folkhälsa” är planerat till den 28 januari klockan 10.00-11.30.

Läs mer och ta del av undersökningen