En ny mötesplats för fängelsebibliotekarier tar form

Dagens upplägg

Måndag vecka 24 möttes nio bibliotekarier från Ystad, Malmö, Trelleborg, Kristianstad och Eslöv på regionhuset i Malmö. Syftet är att ge bibliotekarier som arbetar med biblioteksverksamhet på anstalter och häkten möjlighet att tänka kring sitt uppdrag och samverka med varandra. Mötet var den första av fler planerade träffar.

Samtalet inleddes med att deltagarna turades om att berätta om sitt uppdrag och hur det känns just nu. Under dagen samlades även deltagarnas reflektioner in genom två post-it workshops. Den första workshopen hade fokus på vad som fungerar i uppdraget, vilka utmaningar deltagarna står inför och vad de behöver i sitt uppdrag. Den andra hade fokus på när den nystartade mötesplatsen kan vara viktig, vad deltagarna hoppas få ut av träffarna och vad de själva vill bidra med. På plats fanns Paul Ivanov Wallin, kriminalinspektör på häktet i Malmö, som höll en föreläsning om de positiva effekter av biblioteksverksamhet som han observerat. Sist fick deltagarna tänka kring dagen och vad de önskar till framtida träffar.

En rik flora av kompetenser

Av Skånes sju kommuner som har anstalt eller häkte har fem avtal mellan bibliotek och kriminalvård (i Eslöv sker biblioteksverksamhet utan avtal genom tjänsten Boken kommer). Arbetet, bekräftade flera deltagare, ser väldigt olika ut mellan kommunerna. Inte bara anstalterna och häktena skiljer sig åt. Avtalen mellan bibliotek och kriminalvård är också olika formulerade, vilket styr dedikerade timmar till uppdraget och vilken tillgång till litteratur och information som de frihetsberövade har. Många deltagare hade lång erfarenhet av att arbeta riktat mot gruppen frihetsberövade. Samtidigt var detta första gången alla var samlade i samma rum. Skillnaden i arbetet, tillsammans med den långa erfarenheten, skapade en rik flora kompetenser som tänkte kring uppdragets förutsättningar.

”Hur får vi ens vagnen över den här tröskeln?”

Den första workshopen visade att de tre viktigaste faktorerna som påverkade deltagarna i deras möjlighet att utföra sitt uppdrag kunde konkretiseras i logistiken, resurserna och relationerna.

Logistiken kan ses från ett väldigt abstrakt plan, med avtal och hur de fungerar, och ansvarsområden mellan bibliotek och kriminalvård. Logistiken väcker även konkreta arbetsnära frågor som ”hur får vi ens vagnen över den här tröskeln?”. Få av anstalterna är byggda för att inhysa ett bibliotek, med uppenbara konsekvenser för deltagarnas arbetsmiljö. Det finns ofta svårigheter, kommenterade deltagarna, att forsla material in och ut ur anstalter, och mellan avdelningar med fångar som differentieras och inte får mötas. Alla återkom till arbetsmiljökonsekvenserna av att hantera tunga lyft, köra bokvagnen långa sträckor, ta sig genom låsta dörrar, över trösklar, utomhus och arbeta med dåliga förvaringsutrymmen.

Avtal, arbetstid och anpassad litteratur

För att sköta biblioteksverksamheten, var Paul och deltagarna överens om, krävs resurser. Arbetstiden som avtalet tillåter gör att vissa deltagare upplevde det som svårt att både ha tid att möta de frihetsberövade utifrån deras individuella behov, och planera biblioteksverksamheten. När en frihetsberövad dessutom behöver anpassad litteratur krävs extra tid för att mötet ska bli bra. Dessutom saknas ofta ekonomiska medel för att komplettera mediesamlingen på folkbiblioteket för att täcka in även anstalt och häkte. Samtidigt är det en oerhört uppskattad verksamhet, både av de frihetsberövade och av bibliotekarierna som arbetar med den.

”Den enda som inte vet någonting om deras brott”

Uppdraget, konstaterade flera, kan stundvis vara ensamt. Du arbetar separerat från personalen i kriminalvården, kollegorna på biblioteket och andra bibliotekarier med liknande uppdrag. Deltagarna poängterade därför vikten av både stöttning av den egna organisationen och insyn i anstaltens administration för att uppdraget ska flyta på. Relationen med de frihetsberövade var det gruppen såg som den viktigaste faktorn bakom uppdragets meningsskapande. En av deltagarna uttryckte det som att ”den enda som inte vet någonting om deras brott eller försöker få reda på det, det är ju vi”. Bibliotekarien blir en kontakt med världen utanför som står för något annat än situationen som den frihetsberövade befinner sig i. Paul bekräftade reflektionen. Han poängterade att biblioteksverksamheten på anstalt och häkte kan vara någons första mötet med böcker och litteratur. Likaså kan själva vistelsen erbjuda ett fokus på läsning eller studier som tidigare inte funnits.

Framtiden

Logistiken, resurserna och relationerna möts i den brinnande punkt som är framtiden. För att kunna planera sitt arbete måste du kunna planera framåt. I nuläget upplevde många deltagare att detta var svårt. Svårigheter uppkom på grund av brister i kommunikation med anstalt och den egna organisationen. Dessutom såg vissa att den snabba utvidgningen av anstalterna inte skapat samma expansion av biblioteksverksamheten. En annan deltagare formulerade mötesplatsens kommande träffar som att hen hoppades ”att de så småningom utmynnar i att man kan ställa högre krav på kriminalvården när det gäller biblioteksverksamhet”. Samtidigt fanns det ett väldig djupt engagemang och vilja inför att fortsätta med uppdraget. Alla närvarande framhöll vikten av arbetet de gjorde och dess betydelse för de frihetsberövade. Särskilt, kommenterade deltagarna, är frågan om biblioteksverksamheten på häkte och anstalt aktuell i samband med lagförslaget om sänkt straffålder.

Mötesplatsens kommande träffar

I slutet av dagen var deltagarna överens om att träffen bidragit till att ”få en ordentlig överblick av verksamheterna”. Under workshopsen hade de insett att ”det finns en enorm kunskapsbank att hämta inspiration från” i kollegorna i andra kommuner. Mötesplatsen var på så vis även ett sätt att gå utanför ”våra egna bubblor” som vi annars jobbar i, skrev en deltagare. En annan reflekterade i samma linje över hur du lätt kan bli blind för din egen verksamhet, och normalisera saker som egentligen känns fel. Därför är det viktigt att vidga sina perspektiv genom kollegiala kunskapsutbyten. Just erfarenhetsbyte och att bli stärkt genom sina kollegor i andra kommuner stod i centrum för vad deltagarna hoppades få ut av kommande träffar. Andra konkreta önskemål var ökad samverkan, gemensamma kommunikationstrådar, fortbildning, relevanta föreläsningar av kriminalvården och studiebesök.

Nästa mötesplats sker under hösten 2026. Arbetar du eller har du arbetet riktat mot anstalter eller häkten och är intresserad av att delta i mötesplatsen? Eller har du förslag på teman som vi borde ta upp under mötesplatsens träffar? Hör av dig till anna.lundqvist.nilson@skane.se