Den läsfrämjande forskningscirkeln går i mål

I augusti 2025 inleddes en forskningscirkel med fokus på läsfrämjande och litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv. Cirkeln, som leds av Catarina Economou, docent i svenska och svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, är ett samarbete mellan Biblioteksutveckling Region Skåne och Malmö universitet.
Under sex träffar har åtta kollegor från skol- och folkbibliotek i Skåne fått ta del av föreläsningar och artiklar. Samtidigt har de själva genomfört ett läsfrämjande projekt på respektive hembibliotek. Resultatet är sex texter, vilka kommer att publiceras på Digitekets hemsida.

I förra veckan hade deltagarna sin sjätte och sista träff där de presenterade sina texter för varandra. Jag passade på att tjuvlyssna och pratande även med dem om vad de tar med sig efter att ha deltagit i cirkeln. 

Att vara på väg in i ett språk

Fredagen den 22 maj möttes forskningscirkelns deltagare och ledare i Regionhuset. Deltagarna hade åkt från Eslöv, Landskrona, Malmö, Simrishamn och Kristianstad. Allteftersom de trillade in inleddes dagen med småprat över kaffe och macka. Den första av de sex träffarna var också på plats, men däremellan har deltagarna bara setts digitalt över zoom. Det var ett kärt återseende och mycket som behövde avhandlas innan stämningen lugnade sig så pass att gruppen kunde fokusera på den första av texterna som de var där för att diskutera. 

Den första texten stod skolbibliotekarien Michelle McEwen för. Michelle har under cirkelns gång testat en metod som kallas Sitting drama, ett rollspel som ska göra texter mer levande och hanterbara. Hon har arbetat med en grupp SVA-eleverna på Linnéskolan i Malmö. I projektet har hon också inspirerats av shared reading med fokus på poesi. Michelle konstaterade att shared reading erbjuder snabbare ingångar i dikter, samtidigt som metoden kräver mycket av sin läsare då det inte alltid är uppenbart vad dikten handlar om. Många av forskningscirkelns deltagare som också jobbat med dikter höll med. Det är viktigt, konstaterade de, att inte se ungdomarna som svaga utan på väg in i sitt språk. I samma linje berättade Michelle stolt att de elever som varit med i projektet, och som utgått från dikter i shared reading, klarade den delen av nationella proven som handlade om lyrikanalys bättre än övriga elever i parallellklasserna. 

Att våga testa - allting går att justera

En annan text som diskuterades var skriven av Sebastian Tarazona och Yousra Said. Sebastian och Yousra, som båda arbetar på Malmö Stadsbibliotek, har länge haft en grupp som ses och diskuterar lättlästa nyheter från 8 sidor. I sitt projekt ville de testa att föra in shared reading och läsa bland annat recensioner, opionstexter och mer skönlitterära texter. Genom shared reading ville de lära känna sina deltagare bättre och komma närmare dem. Det fanns stor igenkänning när gruppen diskuterade projektet, då Sebastian och Yousra valt att inte bara fokusera på det som fungerat i deras ursprungliga planering. De valde även att lyfta fram det som inte fungerat och vilka justeringar de fått göra. Det hade snabbt framkommit att shared reading inte var lätt att applicera på nyhetstexter. Däremot hade erfarenheten av att få tänka-om och hitta nya lösningar agerat språngbräda för nya tankar. 

Flera deltagare kommenterade på samma sätt i relation till sina egna projekt att projekten kristalliserats och konkretiseras under arbetets gång. Vid projektets slut var det mycket tydligare vad de behövde göra eller lära sig inför kommande projekt. På så sätt resulterade forskningscirkeln inte bara texter för andra att läsa, cirkeln blev även en metod att reflektera över sitt eget arbete, och våga testa något nytt. En av deltagarna konstaterade till exempel att ”även om det inte blir som man tänker sig, så blir det ändå bra” och följde senare upp med ”att man kan få testa saker, och sen kan man ångra sig, och man kan ha och får ha fel. […] Allting går att justera, man måste prova annars finns det ingenting att gå i dialog med.” 

Vikten av att våga ta ut svängarna och testa nytt i ett projekt vävdes samman i gruppen med att få testa och kanske säga fel när du lär dig ett nytt språk - du lär dig genom att våga och se om det bär eller inte. Det var tydligt att alla i gruppen både utvecklats och blivit mer självsäkra i sin yrkesroll just av att ha få föra in nya metoder i sin verksamhet, och följa utfallet. Något de själva också bekräftade när jag pratade med dem efteråt. 

Att lä(r/s)a tillsammans

Den gemensamma ingången till forskningscirkeln från både deltagare och ledare var en vilja att fördjupa sig i målgruppen SVA, arbetet med mångspråk och shared reading på ett teoretiskt och praktiskt plan. Genom att läsa om metoder med stort M, och göra egna anpassningar av dem utifrån sin egen verksamhets behov, växte deltagarnas självförtroende i sin yrkesroll. Likaså gav forskningscirkeln deltagarna inspiration och nya idéer genom de föreläsningar och artiklar de fick ta del av.

Under tiden som jag lyssnade blev jag påmind om hur utvecklande det är för både text och skribent att svara på frågor om syfte, upplägg och utformning. Distansen som cirkelformatet skapade till det egna projektet tycktes göra att deltagarna under diskussionsträffen kunde förhålla sig mer neutralt till det egna arbetet. På så sätt kunde deltagarna se arbetet utifrån och hitta nya infallsvinklar och lösningar.

Skolbibliotekarier, konstaterade en i gruppen, träffar inte ofta andra skolbibliotekarier eller folkbibliotekarier. Samtidigt kommenterade en annan i gruppen att ungdomsbibliotekarier ibland kan avundas den nära kontakten som skolbibliotekarier har med gruppen barn och unga. Mötet mellan dessa bibliotekariegrupper, och beröringspunkterna de har gemensamt, visar vikten av att få diskutera sin arbetssituation med medarbetare i andra bibliotekssammanhang – att ha mötesplatser och plattformar där biblioteksprofessionens alla delar kan utbyta erfarenheter och lära av varandra. 

Det var med bultande hjärta och ett huvud surrande av tankar om hur vi kan skapa mötesplatser för hela bibliotekssfären, lära tillsammans och bli stärkta som profession, som jag lämnade forskningscirkeln. Med mig följde även en längtan efter att få läsa alla texter i sin helhet så snart som de finns tillgängliga på Digiteket.