Utveckling av AI-agent för tillgänglighet, medborgardialog och trygghet
Sjöbo bibliotek har fått stöd för att arbeta med utveckling av en AI-agent, som bland annat ska ge bättre service och skapa trygghet när biblioteket är meröppet. Vi har bett Sara Meyer och Rosa Rydahl att svara på några frågor om projektet.
AI-genererad illustration av hur Sjöbo biblioteks framtida AI-assistent kan användas på en interaktiv pekskärm.
Hur föddes idén om en AI-agent på biblioteket, och vilka behov vill ni adressera?
Idén till bibliotekets AI-agent växte fram ur ambitionen att ge bättre service under meröppet och skapa större trygghet för besökarna även när personal inte finns på plats. Tanken var att en AI-agent skulle kunna hjälpa till med både litteraturtips och praktiska frågor om bibliotekets verksamhet och lokaler när biblioteket var obemannat. Vi såg också möjligheten att använda den som en kanal för interaktion och medborgardialog som ett led i bibliotekets demokratiska uppdrag. Samtidigt ville vi frigöra tid för personalen att arbeta mer med kvalificerade uppgifter och personlig service istället för att hantera återkommande rutinfrågor.
Projektet handlar också om att rusta bibliotekspersonalen för ett samhälle där AI får allt större betydelse. Genom att stärka vår kompetens inom området vill vi bättre kunna möta invånarnas behov och utveckla bibliotekens roll som informationsspecialister i en AI-präglad omvärld.
När vi genomförde vår förstudie visade det sig att många medarbetare upplevde att det var svårt och tidskrävande att hitta rätt information i rutindokument, policys och riktlinjer. Därför utvecklades idén vidare till två separata AI-agenter. Den interna AI-agenten ska stödja personalen i frågor om rutiner, bemötande och interna processer, och förväntas bli ett viktigt stöd vid ensamarbete och introduktion av nya medarbetare.
Om ni blickar framåt några år, hur hoppas ni att biblioteksbesökare kommer att uppleva och använda AI-agenten?
Vi hoppas att den kommer att få besökarna att känna sig trygga, både i lokalen och i att våga ställa frågor om sådant de undrar över. Förhoppningsvis kommer tjänsten också kunna ge svar på frågor som vissa besökare kanske drar sig för att ställa till en människa.
Vi vill att besökarna ska se AI-assistenten som en naturlig och integrerad del av biblioteket, där det inte finns någon tröskel för att gå fram och ställa frågor. Det handlar också om digital kompetensutveckling. Tjänsten ger besökarna möjlighet att på ett enkelt och kravlöst sätt bekanta sig med AI och utforska vilka möjligheter tekniken kan erbjuda i en trygg miljö.
Det finns många användningsområden för den här typen av tjänst, så den kommer troligtvis att vara under ständig utveckling. Vi hoppas också kunna erbjuda inslag som väcker nyfikenhet, inspiration och upptäckarglädje.
Vad har överraskat er mest hittills i arbetet med projektet?
Det som har överraskat oss mest hittills är dels hur många olika delar av kommunen som behöver samverka för att ett sådant här projekt ska bli verklighet, dels hur snabbt AI-utvecklingen går. När vi började projektet trodde vi att fler delar skulle behöva köpas in externt, men vi har upptäckt att vissa lösningar faktiskt går att utveckla eller anpassa på egen hand med hjälp av dagens AI-verktyg.
Att arbeta i ett utvecklingsprojekt där slutresultatet inte är helt givet från början är en överraskning i sig. Till skillnad från många andra projekt handlar arbetet inte bara om att genomföra en plan utan också om att utforska möjligheter, ompröva antaganden och anpassa sig efter nya insikter. Det är både utmanande och lärorikt.
På vilket sätt tror ni att AI-agenten kan stärka bibliotekets roll som en tillgänglig och inkluderande plats, även när personal inte finns på plats?
Biblioteket behöver ständigt utvecklas som en tillgänglig och inkluderande plats. Vi hoppas att AI-tjänsten ska ge alla som besöker biblioteket en känsla av att höra till och vara välkomna att ta del av bibliotekets utbud och service. Eftersom vi använder referensgrupper, med särskilt fokus på bibliotekets prioriterade målgrupper, i utvecklingen av tjänsten kommer den att utformas utifrån våra invånares behov och önskemål. På så sätt kan den bidra till att göra biblioteket tillgängligt för fler.
När biblioteket är meröppet är det obemannat, och besökarna har då inte någon att fråga om hjälp eller information. Med den nya AI-tjänsten kommer det däremot alltid att finnas ett stöd tillgängligt. Vårt mål är att besökarna ska få tydliga, korrekta och vänliga svar på sina frågor, både i tal och skrift. Tjänsten ska också kunna kommunicera på flera av de språk som talas i kommunen.
Om projektet blir precis så framgångsrikt som ni önskar, vad skulle ni vilja att andra bibliotek lär sig av era erfarenheter?
En lärdom som vi hoppas att andra kommuner tar fasta på är att det går att åstadkomma mycket genom att samla och ta tillvara den kompetens som redan finns inom den egna organisationen. Man behöver inte vara expert eller ett kommersiellt företag för att kunna utveckla innovativa lösningar.
Det vore väldigt roligt om projektet resulterar i en modell för AI-tjänster på bibliotek som är enkel för andra kommuner att använda eller inspireras av om de vill genomföra något liknande.
En viktig del av att lära av andra är att få ta del av både framgångar och misstag. Därför vill vi vara öppna med våra erfarenheter och dela med oss av sådant som har fungerat väl, men också av sådant som inte blev som vi först hade tänkt oss.
Kontakt
Annelie Krell Utvecklare bibliotek
- E-post:
- Annelie.Krell@skane.se
Ämnesområde:
Senast uppdaterad: 26 oktober 2026