MIK – en del av bibliotekens vardag

MIK kan kännas stort, mångtydigt och svårt att sätta fingret på. Det är lätt att tro att det handlar om något särskilt och påkostat, ett projekt vid sidan om. Lätt att glömma bort det biblioteken redan gör. Som när besökaren vill veta om mejlet från banken är äkta och får hjälp att känna igen nätfiske, referenssamtalet där bibliotekarien inte bara letar rätt på en uppgift utan också förklarar varför just den källan går att lita på. Det är handledningen vid datorn, medieurvalet som ger plats åt flera perspektiv och samtalet i personalrummet om hur man kan svara nästa gång någon frågar om ett AI-svar stämmer eller inte.

Allt detta är MIK. Ändå tvekar många att sätta ord på det, och undrar om den egna kompetensen räcker till.

Under hösten genomför Region Skåne en kompetenshöjande satsning på MIK tillsammans med biblioteken i länet. Den utgår från Regional biblioteksplan för Skåne 2026–2030, där MIK och AI-litteracitet är prioriterade områden. Vi som skriver den här texten kommer att leda satsningen MIK-lyftet och ser fram emot att möta er i olika sammanhang i höst. Vår ambition är att bidra med perspektiv men också ge möjlighet att tillsammans reflektera över vad MIK är för vår profession, och för er verksamhet.

Utifrån vår erfarenhet har vi några tankar kring varför MIK kan verka stort och svårgripbart. En är att MIK har nått biblioteken uppifrån. Begreppet kommer från Unesco, det har vandrat genom nationella strategier och regionala planer och landat i verksamheten som ett ”nytt” område. Då är det lätt att uppfatta MIK som något utöver det vanliga arbetet, något som kräver särskild tid, särskild kompetens och helst ett projekt. Under tiden pågår arbetet redan, varje dag.

En annan förklaring finns i utbildningen. Ett bra exempel är hur Södertörns högskola delar in biblioteks- och informationsvetenskapen i fem områden: biblioteket i samhället, informationspraktiker, kunskapsorganisation, informationshantering samt vetenskaplig publicering och kommunikation. Nästan varje område rymmer sådant vi i dag kallar MIK. Ändå använder de flesta lärosäten inte ordet i sina kursbeskrivningar.

Kunskapen finns, praktiseras på biblioteken och har en vetenskaplig grund. Den saknar bara etikett. Att bibliotekarier tvekar inför att kalla sig sakkunniga i MIK är inte blygsamhet. Det är en logisk följd av att ingen har sagt att det är vad de har läst.

I vardagen är det många områden som ska få plats, såsom läsfrämjande, beredskapsfrågor och inte minst det demokratiska uppdraget. Men dessa områden har alla tydliga beröringspunkter med MIK. Att läsa, förstå och värdera är grunden. Beredskapen och motståndskraften ökar med tillförlitlig information och invånarnas förmåga att skilja den från desinformation. Demokratiuppdraget vilar på kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning för alla.

Mediemyndigheten pekar ut biblioteken som en god modell för det MIK-främjande arbetet i Sverige. Men det är svårt att vara modell för något man inte har ett gemensamt språk för. Ett arbete utan språk är svårt att berätta om för nämnd och förvaltningsledning, svårt att argumentera för när resurser fördelas och svårt att bygga samverkan kring.

Att sätta ord på det som redan pågår är första steget. Utforskandet av nästa steg gör vi tillsammans med er under hösten.

Varma hälsningar,
Marika Alneng och Jonna Steinrud
Sakkunniga i MIK och författare till boken MIK i praktiken! Biblioteken visar vägen.

I september erbjuder vi två öppna webbinarier.

11 september kl. 8.30–10.00: Biblioteken gör redan MIK – vi sätter ord på det!

Vad är egentligen medie- och informationskunnighet, och vad har det med bibliotekets uppdrag att göra? I det här webbinariet presenterar vi ett nytt MIK-ramverk och använder det för att sätta ord på det MIK-arbete som biblioteken redan gör. Vi kopplar MIK till läsförmåga och till bibliotekets demokratiska uppdrag och pekar på de färdigheter som både allmänheten och professionen behöver.

Anmäl dig här! (cloud.microsoft)

21 september kl. 8.30–10.00: Fakta under press – AI som söktjänst och som påverkan

Hur påverkar den snabba AI-utvecklingen bibliotekens arbete med medie- och informationskunnighet? I det här webbinariet tar vi avstamp i MIK-ramverket och resonerar kring AI som verktyg för information och påverkan. Vi visar vilka delar av ramverket som AI-frågan aktualiserar och vilka färdigheter biblioteken kan bidra till att stärka hos allmänheten.

Anmäl dig här! (cloud.microsoft)