Projektet Bibliotekssocionom BiM ökar den sociala tillgängligheten på Malmös bibliotek

Jonna Kroon och Martina Åkerman berättar mer om projektet.

Berätta om projektet Bibliotekssocionom BiM!

Projektet Bibliotekssocionom fick stöd av Region Skåne vilket innebär att Biblioteken i Malmö (BiM) har anställt projektledaren, Jonna Kroon, under perioden 24-10-01 till 25-12-31. Martina Åkerman, biblioteksassistent på BiM, fungerade som stöd och bollplank i processen.

Målet med projektet var att öka den sociala tillgängligheten på Biblioteken i Malmö (BiM). Det innebär i stora drag att hitta sätt att möta behoven hos personer i social utsatthet bättre, och att göra biblioteket till en mer inkluderande plats för dessa besökare i synnerhet, men vi tror att alla gynnas av en mer socialt tillgänglig miljö. Social utsatthet är dessutom ett mycket brett och föränderligt begrepp, och kan innefatta olika personer i olika perioder av livet.

Vi har tillsammans skrivit projektplanen och är båda utbildade socionomer. Vi har särskild kompetens inom området, och vi brinner båda för frågor som rör social utsatthet och social tillgänglighet. Under processens gång har vi också fått stöd och inspiration från bibliotekssocionomerna i Örebro och Stockholm, både under skrivandet av projektplanen och under projektettiden, vilket har varit väldigt värdefullt. Det är ett relativt nytt fenomen med bibliotekssocionomer i Sverige, och det är oerhört tacksamt att få ta del av andras lärdomar, tips och råd. 

Vad har hänt hittills i projektet?

Projektet började med en kartläggning av personalens behov kopplat till sociala utmaningar. De fick en presentation av projektets syfte och mål och fick sedan svara på frågor om vilka sociala utmaningar de ställs inför, vad de själva tror skulle behövas för att bättre möta dessa utmaningar, vilka typer av social utsatthet de möter på biblioteken, vilka myndighetsfrågor de får av besökarna, och vilka samarbeten och initiativ som finns på biblioteken som syftar till att möta behov hos personer i någon form av social utsatthet. Efter att svaren sammanställts har vi tagit fram olika lösningar på de mest framträdande utmaningarna. 

Det har hittills resulterat i en hänvisningskarta, där olika typer av stödfunktioner i Malmö finns listade utefter typ av behov, för att personalen ska kunna hänvisa personer vidare till den kompetens de behöver när vi på biblioteken inte själva kan möta behoven. Vi har också skapat rutiner för olika typer av utmanande situationer, exempelvis hur vi ska agera vid kränkningar och hur vi upprätthåller bibliotekens demokratiska värden om dessa ifrågasätts. Det har också tagits fram metodmaterial för lågaffektivt bemötande i syfte att hantera och förebygga konflikter på biblioteken på ett mer metodiskt sätt. 

Det som varit slående är att det redan finns så många bra lösningar på hur vi kan möta våra besökares behov, men i nuläget stannar dessa lösningar ofta inom det lokala biblioteket. För att dela med oss av de kunskaper och lösningar som redan finns har vi startat ett socialt forum där tanken är att vi ska lyfta utmaningar och problemlösa tillsammans, och dela med oss av de lösningar som redan finns. I nuläget är vi 5 personer från olika bibliotek i gruppen, men tanken är att alla 13 bibliotek ska finnas representerade när formerna för gruppen är satta. Gruppen kommer bli avgörande för att projektet ska leva vidare även efter att projekttiden är slut.

Vad kommer hända framöver?

Framåt kommer det hållas i workshops i lågaffektivt bemötande, och det kommer snart även finnas en digital workshop så att man har möjlighet att välja det format som passar verksamheten bäst. Vi håller också på att ta fram en organisationsövergripande rutin för orosanmälningar för barn, och det kommer även komma information om hur man går tillväga vid orosanmälningar för vuxna. Vi kommer ha diskussioner kring trivselregler och tydliggörande av vad våra besökare kan förvänta sig för typ av hjälp på biblioteken. Tanken är också att det ska finnas en samhällsnavigationskarta (i likhet med hänvisningskartan för personalen) tillgänglig för besökare, för att det ska bli enklare att navigera i Malmös stöd- och serviceutbud på egen hand för den som vill och behöver. 

Vi ska även börja diskutera hur vi kan skapa en enklare katalog för vissa ämnen, så att man som besökare ska kunna hitta medier utan att behöva fråga personalen om man inte känner sig bekväm med det. Det kan vara sårbart att be om hjälp, och kanske lite extra om det rör sig om ett ämne som är väldigt personligt för en. Det kan handla om psykisk ohälsa, pubertet, sexualitet, ensamhet eller beroende till exempel. För vissa personer är det inte jobbigt alls att prata om dessa upplevelser, medan det kan kännas väldigt blottande för andra. Det kan såklart finnas en risk för att reproducera stigman och tabun när man listar olika ämnen och definierar dem som sårbara, och därför är det viktigt att vi är tydliga med syftet med katalogen. Vi vill självklart inte skapa en känsla av att man inte får fråga om dessa ämnen, vi vill istället se till att de som inte känner sig bekväma med det får lika goda förutsättningar att hitta de böcker de söker. 

Är det samma utmaningar på de olika biblioteken, eller skiljer det sig åt i de olika stadsdelarna?

Många av utmaningarna är väldigt lika över hela Malmö. Mycket handlar om generella trender i samhället, såsom att det blir alltmer digitalt, vilket slår hårt på många av våra besökare. Vi ser ett väldigt stort behov av hjälp med olika typer av myndighets- och bankfrågor, medan det blir allt svårare att få den hjälpen på ett myndighets- eller bankkontor till exempel. Sen påverkar givetvis demografin vilken specifik typ av hjälp som efterfrågas på de olika biblioteken, och det påverkar även magnituden. 

Det som går att säga är att i stort sett alla bibliotek möter många människor när de är som mest sårbara, vilket vi tänker speglar vilken trygg plats biblioteken är. Det är vi väldigt glada för, men utifrån ett strukturellt perspektiv är det varken rimligt eller hållbart att biblioteken ska fungera som samhällets yttersta skyddsnät när vi trots allt bor i en välfärdsstat. Om myndigheter och politiker är intresserade av att förstå varför människor faller mellan stolarna och hur vi som samhälle kan förebygga att det sker är biblioteken en ypperlig plats att studera. 

Kan ni ge några tips till andra bibliotek som vill arbeta på liknande sätt?

Först och främst bör man identifiera utmaningarna och bryta ner dem i mindre delar, och sen börja prioritera. Då handlar det ju inte bara om vad som är det viktigaste, utan också om vad som faktiskt är görbart utifrån de förutsättningar man har. Att börja undersöka och samla de stödfunktioner som finns i lokalsamhället kan vara en bra början, så att personal enkelt kan hänvisa människor vidare om behovet inte går att möta på plats. Det kan även öppna upp för nya samarbeten, kanske kan de man hänvisar till finnas på plats i biblioteket vid vissa tidpunkter etc. Det går också att jobba med passiv hänvisning genom att exempelvis sätta upp viss information på toaletter. I takt med att informationen går åt får man även en fingervisning om vilka behov som finns på biblioteken, men som inte alltid syns eller pratas om. 

Det som har varit tydligt under vårt projekt är också att vi har börjat prata mer strukturerat om dessa frågor. Så börja prata om det, klura på lösningar tillsammans, och har ni möjlighet att ha en person eller arbetsgrupp som kan ta sig an frågorna underlättar det nog oerhört mycket. Om man vet att ens tankar och idéer hamnar någonstans blir nog samtalen mer strukturerade automatiskt, och inte bara diffusa tankar om hur det hade kunnat vara. Det kan också vara bra att skriva en projektplan, oavsett om man vill söka finansiering eller inte. Det underlättar att jobba med dessa frågor om man har tydliga mål.

Om ni vill ha någon annan att fundera tillsammans med får ni självklart höra av er till projektledaren Jonna, vi delar mer än gärna med oss av det vi gör i projektet. Kontakta Jonna på jonna.kroon@malmo.se.