Delspår Attraktiva arbetsgivare

Kartläggning av STEM-kompetensbehov i Skåne

Region Skåne har kartlagt skånska företags behov av STEM-kompetens och de största kompetensbehoven som uttrycks i dagsläget är:

• Teknik och ingenjörskap: Automatisering, elektrifiering, produktutveckling, hållbar produktion.
• IT och digitalisering: Systemutveckling, AI, cybersäkerhet, dataanalys.
• Naturvetenskap och materialteknik: För life science, energi och klimatsmarta lösningar.
• Matematik och analytisk förmåga: För modellering, optimering och avancerad produktion.

Kompetensbehov kopplat till grön omställning

Utifrån grön omställning, kan behovet beskrivas mer fördjupat så här:

• Hållbar produktion och energieffektivisering
  Företag behöver medarbetare som kan arbeta med miljöteknik, cirkulära affärsmodeller och energieffektiva lösningar.
• Miljölagstiftning och hållbarhetsrapportering
  Ökad reglering från till exempel EU:s gröna giv kräver kompetens inom miljöjuridik, hållbarhetsredovisning och klimatstrategier.
• Grön affärsutveckling
  Förmåga att utveckla nya produkter och tjänster som möter hållbarhetskrav och samtidigt är kommersiellt gångbara.

Kompetensbehov kopplat till digital omställning

Utifrån digital omställning, kan behovet beskrivas mer fördjupat så här:

• Digitalisering av processer och produktion
  Kompetens inom automation, IoT, digitala tvillingar och smarta system är avgörande för att effektivisera verksamheten.
• Dataanalys och AI
  Företag behöver personal som kan samla in, analysera och använda data för att fatta bättre beslut och skapa nya affärsmodeller.
• Cybersäkerhet och IT-infrastruktur
  Med ökad digitalisering ökar också behovet av säkerhet och robusta digitala system.

Läs mer på Tillväxtverket webbsida:
Bristen på kompetens fortfarande största tillväxthindret (tillvaxtverket.se)

Vinster med att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning

Forskning och internationella jämförelser visar tydliga effekter för företag som arbetar långsiktigt och systematiskt med sin kompetensförsörjning:

• Företag med hög mångfald i STEM-team har en högre andel intäkter från nya produkter och tjänster (Boston Consulting Group, 2018).
  
  
• Företag som uppfattas som attraktiva arbetsgivare, har fler anställda som mår bra och presterar bättre på arbetsplatsen (Eurofound & Cedefop, 2020).
  
  
• Organisationer som ökar sitt fokus på bland annat kompetensutveckling, stärkt ledarskap och digitalt arbete, lyckas bäst med sitt förändringsarbete (McKinsey, 2021).
  
  
• Mångsidiga team ger bättre beslutsfattande och jämställdhet ger 
  högre lönsamhet (Cloverpop, 2017; McKinsey, 2020).

SmiLe Venture Hub i Lund är inkubator inom life science, med fokus på medicinteknik, diagnostik, biomedicin och foodtech. Verksamheten verkar i en starkt forsknings-  och teknikintensiv miljö. Här finns det en tydlig koppling till STEM-kompetens och regional innovation.

Christine Dahlman Jacobsen, projektledare på SmiLe Venture Hub, svarar på några frågor.

Hur stöttar ni företag att arbeta mer strategiskt med affärsutveckling och (STEM-) kompetensförsörjning?

I vår miljö omsätts STEM kompetens i praktisk innovation varje dag. Samtidigt ser vi att företagens behov ofta sträcker sig bortom det teknik- och forskningsnära.

Vi arbetar med skräddarsytt affärsutvecklingsstöd som utgår från de behov vi identifierar tillsammans med bolagen. En viktig del handlar om människor och organisation – hur man bygger team, utvecklar kultur och tar ansvar som arbetsgivare i tillväxt.

Med en dedikerad HR-coach kan bolagen få stöd både individuellt och genom mer kollektiva utbildningsinsatser. Frågorna rör allt från rekrytering och arbetsmiljö till psykologisk trygghet och ledarskap. 

Genom exempelvis examensarbeten och affärsnära samarbetsprojekt skapar vi också en brygga mellan akademi och näringsliv när studenter och forskare får mötas i våra labbmiljöer. Det möjliggör en viktig kompetensöverföring. 

På vilket sätt är jämställdhet och inkludering en del av affären?

På SmiLe handlar jämställdhet och inkludering om att ge människor med hög kompetens rätt förutsättningar att lyckas – oavsett kön eller bakgrund. Att bjuda in till ett sammanhang, som får människor att växa och på sikt en chans att rädda livet på exempelvis en cancersjuk patient genom nya bättre behandlingsmetoder, läkemedel och möjligheter till diagnoser.

Vi är övertygande om att de allra bästa innovationerna byggs av blandade team, med olika erfarenheter, utbildningar och perspektiv. Det är också avgörande för att de lösningar som utvecklas ska fungera för hela befolkningen, vilket också stärker bolagens långsiktiga affär och marknadsvärde.

Vi arbetar även aktivt med att lyfta fram kvinnliga ledare och forskare som förebilder.

Vilka arbetssätt, goda exempel vill ni dela?

SmiLe arbetar systematiskt med att sänka tröskeln för studenter och forskare att ta klivet in i näringslivet genom program och projektdeltagande.

Vi mäter också aktivt mångfalden i vår portfölj (till exempel andel kvinnliga VD:ar och antal nationaliteter). Och genom att visualisera statistiken skapar vi ett tryck på förändring och visar att mångfald är en affärsfördel. 

Vi ser tydligt att forskare/innovatörer också behöver ges färdigheter i hur man bygger bolag, verkar på en kommersiell marknad och bygger framgångsrika och uthålliga team. 

En annan framgångsfaktor är hur vi skapar en robust miljö för kompetensförsörjning genom att kombinera tekniskt avancerad infrastruktur som labbmiljön, med mjuka värden som skräddarsydd affärsrådgivning, industrikontakter, matchmaking med investerare. 

Coompanion är en företagsfrämjande aktör som arbetar med affärsutveckling i hela Skåne. Coompanion möter företag i många olika branscher och sammanhang, ofta i nära samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.

August Nilsson, organisationsutvecklare på Coompanion, svarar på några frågor.

Hur stöttar ni företag att arbeta mer strategiskt med affärsutveckling och (STEM-) kompetensförsörjning?

När vi möter företag i affärsutveckling sätter vi fokus på hur hållbarhet och demokrati kan stärkas som en kärna i affärsmodellen. Det är inte något som ligger vid sidan av affären, utan något som både stärker konkurrenskraften och gör verksamheter mer attraktiva som arbetsgivare. 

Vi hjälper företag att utveckla affärsmodeller där delaktighet, ägarskap och inflytande blir en konkret styrka i att attrahera och behålla rätt kompetens – inte minst inom områden där konkurrensen är hård.

På en mer strukturell nivå arbetar vi med kompetensförsörjning genom att fokusera på hur vi kan bredda rekryteringsbasen i Skåne. Utgångspunkten är att det inte bara handlar om brist på kompetens, utan också om hur vi organiserar och tar tillvara den kompetens som redan finns – i samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och idéburen sektor.

På vilket sätt är jämställdhet och inkludering en del av affären?

Jämställdhet och inkludering är en direkt konkurrensfördel i vårt perspektiv. Att inkludera fler perspektiv i affärsutveckling stärker innovationskraften och gör företag mer resilienta. Vi vet också att kooperativa affärsmodeller som bygger på delat ägande och demokratiskt deltagande sänker trösklarna till företagande för entreprenörer som inte passar in i den traditionella bilden av vem som driver företag och utveckling. 

Vilka arbetssätt, goda exempel vill ni dela?

Vi arbetar bland annat med platsutveckling som metod, där vi utgår från specifika behov i lokalsamhället. I Perstorp arbetar vi just nu i ett sammanhang där vi ser både växande företag med rekryteringsbehov och unga vuxna utan sysselsättning. Arbetet här handlar både om att stärka individers möjligheter till kompetensutveckling och arbetslivserfarenhet, och om att bygga ett starkt partnerskap. Att aktivt involvera näringsliv, offentlig sektor och föreningsliv, att tillsammans utveckla förutsättningarna lokalt.

Det bygger på en grundsyn om att kompetensförsörjning och arbetslöshet inte kan lösas av en aktör ensam. Vi ser att det krävs samverkan, och att särskilt föreningsliv, folkbildningen och sociala företag kan bidra med nya vägar att nå och mobilisera människor, som idag står utanför arbetsmarknaden.