Trygghet och utsatthet

Att känna sig trygg och säker är viktiga behov som spelar stor roll för vår hälsa (1, 2). Barn och ungdomars trygghet framhävs bland annat i Barnkonventionen som ratificerades i Sverige år 1990 och blev svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen består av 54 artiklar varav fyra ses som grundprinciper, vilka innebär att: ”Alla barn har samma rättigheter och lika värde” (artikel 2), ”Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn” (artikeln 3), ”Alla barn har rätt till liv och utveckling” (artikel 6) samt ”Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad” (artikel 12) (3).

Nationella siffror från Brottsförebyggande rådets (BRÅ) senaste skolundersökning (2019) visar dock att närmare hälften av 15-åringrna rapporterat att de utsatts för stöld, misshandel, sexualbrott, hot eller rån de senaste 12 månaderna. En övervägande del av de som utsatts för brott hade även själva begått brott. Enligt samma rapport var det vanligt att ha begränsat sin vardag på grund av oro för brott. Drygt hälften av flickorna och knappt hälften av pojkarna hade någon gång under de senaste 12 månaderna undvikit personer eller platser, stannat hemma fast man velat gå ut eller hållit sig undan från skolan på grund av oro för brott. Skolmiljön var dessutom den arena där de rapporterade brotten i störst utsträckning hade begåtts (4).

Svenska skolor ska enligt lag (Skollagen 2010:800) aktivt arbeta för att motverka all form av kränkande behandling (5). Trots det utsätts en del barn och ungdomar för kränkningar och mobbning och just skolmiljön är en vanlig arena för detta. Att utsättas för mobbning har flera negativa hälsorisker. Forskning har bland annat visat på samband mellan att bli mobbad och psykisk ohälsa men också substansbruk (6). Att bli mobbad i skolan kan dessutom få konsekvenser för hälsan även i vuxen ålder (7). En annan arena för mobbning är internet, vilken särskiljer sig genom att den kommuniceras digitalt (8). Forskning har visat att tonen kan vara mer aggressiv på internet (9) och att även denna typ av mobbning tycks ha samband med psykisk ohälsa (10). Folkhälsomyndighetens nationella undersökning Skolbarns hälsovanor (2017/2018) visade att 6-10 % (beroende på ålder och kön) uppgav att de utsatts för mobbning i skolan 2-3 gånger i månaden eller oftare de senaste månaderna. Andelen som rapporterade att de utsatts för nätmobbning var något lägre (cirka 3-7 % beroende på kön och ålder). Andelen som rapporterade att de själva mobbat andra var lägre än andelen som rapporterade att de blivit utsatta för mobbning (11). Inför frågorna om mobbning i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 gavs följande beskrivning (som är den samma som används av Folkhälsomyndigheten): ”Mobbning är när en elev upprepade gånger blir illa behandlad av en annan elev eller elever. Det kan vara elaka kommentarer, hot eller andra kränkningar i skolan eller på nätet, eller om eleven lämnas utanför. Det är inte mobbning när elever retas med varandra på ett vänskapligt sätt, eller när två personer som är lika starka slåss eller bråkar” (11).

I figuren nedan redovisas andel elever i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 som svarade ”stämmer helt och hållet” eller ”stämmer ganska bra” på frågan om de visste vilka rättigheter de har enligt barnkonventionen. Kännedom om sina rättigheter enligt konventionen har ökat för varje undersökningstillfälle (2012-2021) i samtliga årskurser bland såväl flickor som pojkar. Högst andel återfanns dock i den yngsta gruppen där totalt 67 % hade denna kunskap medan andelen i årskurs 9 och i gymnasiet år 2 låg ungefär 25 procentenheter lägre (totalt 42-43 %). Vid mätningen 2021 var det en något högre andel flickor än pojkar i samtliga årskurser som uppgav att de visste vilka rättigheter de har enligt barnkonventionen. Störst skillnad mellan könen sågs bland gymnasieeleverna (8 procentenheters skillnad).

Eleverna som besvarade Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 tillfrågades om de kände sig trygga på olika platser med möjlighet att svara: ”Ja, alltid”; ”Ja, oftast”; ”Nej”. I figurerna nedan redovisas andel som uppgett att de alltid känner sig trygga på respektive plats 2021. Den första figuren visar per årskurs och den andra för flickor respektive pojkar. Med några få undantag uppgav de äldsta eleverna i högre utsträckning än de yngsta att de alltid kände sig trygga på respektive plats. Dessutom var det en högre andel pojkar än flickor som rapporterade att de alltid kände sig trygga på alla efterfrågade platser förutom i hemmet där inga signifikanta skillnader förekom. Störst skillnad mellan flickor och pojkar var det på platser som ute på stan, på buss/tåg, på nöjesställen samt utomhus i bostadsområdet kvällstid. Förändringar jämfört med mätningen 2016 ser olika ut för de olika platserna och grupperna (årskurs och kön), men för buss, tåg eller liknande samt ute på stan, på allmän plats syns generellt en viss minskning som uppger att de alltid är trygga (redovisas ej i figuren).  

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 fick eleverna svara på frågor om de utsatts för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna, nedan redovisat per brottstyp, dels per årskurs dels för flickor respektive pojkar. Det vanligaste brottet som rapporterades av både flickor och pojkar 2021 var att ha blivit slagen (utan vårdbehov). Eleverna i årskurs 6 rapporterade denna typ av brott i högre utsträckning är de äldre eleverna. Resultaten visar vidare att med undantag för oönskad sexuell handling där flickorna var överrepresenterade, uppgav pojkar i högre utsträckning än flickor att de utsatts för respektive brott. Pojkarna rapporterade främst att de blivit slagna (utan vårdbehov) (19 %), hot (14 %) och stöld (9 %), medan de vanligaste brotten som rapporterades av flickorna var att ha blivit slagen (utan vårdbehov) (13 %), oönskad sexuell handling (9 %) och hot (9 %).

Utsatt för minst ett brott det senaste året

Läggs samtliga brottstyper samman och redovisas som andel som utsatts för minst ett av brotten de senaste 12 månaderna ligger eleverna i årskurs 9 högst, där 20 % av flickorna och 23 % av pojkarna rapporterat att de utsatts för brott det senaste året. Förändringar jämfört med mätningen 2016 gäller eleverna i årskurs 6, där andelen som utsatts för minst ett brott de senaste 12 månaderna har ökat (från 13 till 16 % för flickorna och 17 till 20 % för pojkarna) medan det har minskat i gymnasiet år 2 (från 22 till 18 % för flickorna och 25 till 20 % för pojkarna).  

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ombads eleverna besvara frågan: ”Hur ofta har du blivit mobbad i skolan under de senaste månaderna?” Nedan redovisas andelen som uppgav att de blivit mobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare. Andelarna var högst för eleverna i årskurs 6 (8 % jämfört med 4,9 % och 1,9 % i årskurs 9 och gymnasiet år 2). Viss könsskillnad förekom, vilket gällde årskurs 6 där andelen låg något högre för flickor jämfört med pojkar (9 respektive 7 %). Mellan 2012-2021 har andelen dessutom ökat för både flickor och pojkar i årskurs 6, något som inte syns i de äldre årskurserna.

De skånska eleverna fick även besvara om de själva varit med och mobbat andra elever i skolan. Andelen som uppgav att de deltagit i mobbning i skolan 2-3 gånger i månaden eller oftare var totalt 3,2 % i årskurs 6, 3,1 % i årskurs 9 och 1,3 % i gymnasiet år 2. I samtliga årskurser var det en högre andel pojkar än flickor som uppgav att de varit med och mobbat andra. Högst andel återfanns bland pojkar i årskurs 9 (4,7 %). Jämfört med mätningen 2016 syns en ökning bland både flickor och pojkar som uppgett att de varit med och mobbat andra i årskurs 6. I gymnasiet år 2 går utvecklingen istället i motsatt riktning för pojkarna, medan både flickor och pojkar i årskurs 9 ligger stabilt.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 fick eleverna svara på frågor om så kallad nätmobbning. På grund av revidering i frågorna i samband den senaste enkätomgången redovisas resultat enbart för 2021. Andelarna avser de som uppgett att de blivit nätmobbade 2-3 gånger i månaden eller oftare, vilket var högst förekommande bland flickor i årskurs 6 (6,2 %). Pojkarna i årskurs 6 låg något lägre (5,1 %) än flickorna. I de äldre årskurserna var skillnaden mellan könen ombytta, med en högre andel pojkar än flickor som rapporterade att de utsatts för nätmobbning (exempelvis 3,8 % av pojkarna och 2,1 % av flickorna i gymnasiet år 2).

Avseende att själv ha varit med och utsatt andra för nätmobbning minst 2-3 gånger i månaden de senaste månaderna, var vanligast bland pojkar i samtliga årskurser (5,9 % i årskurs 9 och 3,4 % i årskurs 6 respektive år gymnasiet år 2). Bland flickorna låg andelarna mellan 0,6 och 1,8 % med lägre andelar ju äldre elever.

1. Folkhälsomyndigheten (2019) Öppna jämförelser folkhälsa 2019. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf Hämtad 2021-08-20.
2. Maslow, A. H. Motivation and personality. (3 ed.) New York: Harper & Row, 1970.
3. Unicef, Barnkonventionen [Internet] https://unicef.se/barnkonventionen Hämtad 2021-08-20.
4. Brottsförebyggande rådet (2020) Skolundersökningen om brott 2019. Om utsatthet och delaktighet i brott. Rapport 2020:11. https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/skolundersokningen-om-brott.html Hämtad 2021-08-20.
5. Skollagen (2010:800). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 Hämtad 2021-08-20.
6. Moore, S. E., Norman, R. E., Suetani, S., Thomas, H. J., Sly, P. D., & Scott, J. G. (2017). Consequences of bullying victimization in childhood and adolescence: A systematic review and meta-analysis. World journal of psychiatry, 7(1), 60–76. https://doi.org/10.5498/wjp.v7.i1.60
7. Wolke, D., & Lereya, S. T. (2015). Long-term effects of bullying. Archives of disease in childhood, 100(9), 879–885. https://doi.org/10.1136/archdischild-2014-306667
8. Smith, P. K., Mahdavi, J., Carvalho, M., Fisher, S., Russell, S., & Tippett, N. (2008). Cyberbullying: Its nature and impact in secondary school pupils. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 49(4), 376-385.
9. Berne, S. & Frisén, A. (2020) Utsatt på internet -En internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga. Statens medieråd. https://statensmedierad.se/publikationer/rapport/utsattpainternet.4401.html?query=* Hämtad 2021-08-20.
10. Bottino, S. M., Bottino, C. M., Regina, C. G., Correia, A. V., & Ribeiro, W. S. (2015). Cyberbullying and adolescent mental health: systematic review. Cadernos de saude publica, 31(3), 463–475. https://doi.org/10.1590/0102-311x00036114
11. Folkhälsomyndigheten (2018) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport. Artikelnummer 18065. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ Hämtad 2021-08-20.