Fritid

Barn och ungas fritid är en viktig arena för att delta i olika aktiviteter och umgås med andra. Att delta i olika typer av föreningar, klubbar och organisationer är en väg till en meningsfull fritid. Forskning har visat på samband mellan deltagande i till exempel idrotts-, konst- eller ungdomsorganisationer och fysiska, psykiska och sociala fördelar (1-4) liksom bättre skolprestationer (5, 6) och mer hälsosamma levnadsvanor (4, 7) även många år senare (8). Lagom med fritid tycks förenat med hälsofördelar, medan både att tycka att man har för mycket eller för lite fritid, liksom att vara antingen inaktiv eller alltför aktiv på fritiden kan innebära risk för exempelvis psykisk ohälsa. Nationella siffror visar på en sjunkande trend vad gäller unga som är medlemmar i minst en förening (9).

I det här kapitlet redovisas trivsel på fritiden samt deltagande i föreningslivet.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 framkom att majoriteten av eleverna trivs bra på sin fritid (definierat som trivs ”bra” eller ”mycket bra” på sin fritid). Återkommande i alla årskurser var att pojkar i högre utsträckning än flickor trivs bra på sin fritid och högst andel återfanns för pojkar i årskurs 6 (91 %). Likväl sågs en nedgång av andelen som trivs bra bland både flickor och pojkar 2021 jämfört med mätningen 2016. Störst minskning var det bland flickorna i årskurs 6, med en minskning om 10 procentenheter.

De skånska eleverna ombads besvara frågan: ”Har du under de senaste 12 månaderna varit med i någon förening, klubb eller organisation (till exempel idrott, kör, kulturskolan, scouter)? Resultaten från 2021 års mätning visar att andelen som varit med i den här typen av sammanhang var högst bland de yngsta eleverna (totalt 69 %) och minskade ju äldre elever (totalt 59 och 49 % i årskurs 9 respektive gymnasiet år 2). I årskurs 9 och gymnasiet år 2 var andelarna högre för pojkar än flickor. Generellt har andelen som deltagit i föreningslivet minskat i samtliga årskurser jämfört med 2016. 

1. Eime, R. M., Young, J. A., Harvey, J. T., Charity, M. J., & Payne, W. R. (2013). A systematic review of the psychological and social benefits of participation in sport for children and adolescents: informing development of a conceptual model of health through sport. The international journal of behavioral nutrition and physical activity, 10, 98. https://doi.org/10.1186/1479-5868-10-98
2. Ma, L., Hagquist, C., & Kleppang, A. L. (2020). Leisure time physical activity and depressive symptoms among adolescents in Sweden. BMC public health, 20(1), 997. https://doi.org/10.1186/s12889-020-09022-8
3. Badura, P., Geckova, A. M., Sigmundova, D., van Dijk, J. P., & Reijneveld, S. A. (2015). When children play, they feel better: organized activity participation and health in adolescents. BMC public health, 15, 1090. https://doi.org/10.1186/s12889-015-2427-5
4. Borraccino, A., Lazzeri, G., Kakaa, O., Bad'ura, P., Bottigliengo, D., Dalmasso, P., & Lemma, P. (2020). The Contribution of Organised Leisure-Time Activities in Shaping Positive Community Health Practices among 13-and 15-Year-Old Adolescents: Results from the Health Behaviours in School-Aged Children Study in Italy. International journal of environmental research and public health, 17(18), 6637. https://doi.org/10.3390/ijerph17186637
5. Fredricks J. A. (2012). Extracurricular participation and academic outcomes: testing the over-scheduling hypothesis. Journal of youth and adolescence, 41(3), 295–306. https://doi.org/10.1007/s10964-011-9704-0
6. Haghighat, M. D., & Knifsend, C. A. (2019). The Longitudinal Influence of 10th Grade Extracurricular Activity Involvement: Implications for 12th Grade Academic Practices and Future Educational Attainment. Journal of youth and adolescence, 48(3), 609–619. https://doi.org/10.1007/s10964-018-0947-x
7. Voráčová, J., Badura, P., Hamrik, Z., Holubčíková, J., & Sigmund, E. (2018). Unhealthy eating habits and participation in organized leisure-time activities in Czech adolescents. European journal of pediatrics, 177(10), 1505–1513. https://doi.org/10.1007/s00431-018-3206-y
8. Sacker, A., & Cable, N. (2006). Do adolescent leisure-time physical activities foster health and well-being in adulthood? Evidence from two British birth cohorts. European journal of public health, 16(3), 332–336. https://doi.org/10.1093/eurpub/cki189
9. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) (2002) Ung i dag 2020. Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder. https://www.mucf.se/publikationer/ungas-ratt-till-en-meningsfull-fritid-tillgang-trygghet-och-hinder Hämtad 2021-08-18