Framtidstro

Inledning

Frågan om framtidstro handlar om att känna optimism inför framtiden för egen del. Forskning har visat att optimister som möter en svår situation i högre grad fokuserar på att minska eller undanröja hinder istället för att undvika eller ignorera problemet. Detta kan i sin tur leda till en bättre anpassning till problematiken (1) och bidra till bättre hälsa (2, 3). Optimistiska ungdomar tycks ha högre hälsorelaterad livskvalitet, vilket inbegriper såväl fysiska, psykiska och sociala aspekter samt framtidsutsikter (4). Flera faktorer på olika nivåer bidrar till en positiv framtidstro bland ungdomar, varav socialt stöd från föräldrar, vänner och skolan spelar stor roll (5-6). Andra faktorer är akademisk framgång, sociokulturella aspekter (6) samt trygghet i närområdet (5). Resultat från en svensk forskningsstudie har visat att positiv framtidstro tycks vanligare bland yngre än äldre ungdomar (4).

Framtidstro

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ställdes frågan: ”Hur ser du på framtiden för din personliga del?” Elever som uppgav svarsalternativen: ”Mycket ljust” eller ”Ganska ljust” ansågs ha en ljus framtidstro. Majoriteten av eleverna i samtliga årskurser rapporterade en ljus framtidstro (69-84 %). Bland pojkarna var det generellt en högre andel yngre än äldre elever som rapporterade att de hade en ljus framtidstro, medan detta mönster inte var lika tydligt bland flickorna. I respektive årskurs var det en högre andel pojkar än flickor som uppgav ljus framtidstro. Störst skillnad mellan flickor och pojkar sågs i årskurs 9 (69 respektive 80 %). Jämfört med 2016 har andelen med ljus framtidstro sjunkit i årskurs 6 och 9, främst för flickor i årskurs 6 med som minskat med 11 procentenheter (från 85 till 74 %).

Referenser

  1. Nes, L. S., & Segerstrom, S. C. (2006). Dispositional optimism and coping: a meta-analytic review. Personality and social psychology review: an official journal of the Society for Personality and Social Psychology, Inc, 10(3), 235–251. https://doi.org/10.1207/s15327957pspr1003_3
  2. Scheier, M. F., & Carver, C. S. (2018). Dispositional optimism and physical health: A long look back, a quick look forward. The American psychologist, 73(9), 1082–1094. https://doi.org/10.1037/amp0000384
  3. Rozanski, A., Bavishi, C., Kubzansky, L. D., & Cohen, R. (2019). Association of Optimism With Cardiovascular Events and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA network open, 2(9), e1912200. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2019.12200
  4. Häggström Westberg, K., Wilhsson, M., Svedberg, P., Nygren, J. M., Morgan, A., & Nyholm, M. (2019). Optimism as a Candidate Health Asset: Exploring Its Links With Adolescent Quality of Life in Sweden. Child development, 90(3), 970–984. https://doi.org/10.1111/cdev.12958
  5. McCoy, H., & Bowen, E.A. (2015). Hope in the Social Environment: Factors Affecting Future Aspirations and School Self-Efficacy for Youth in Urban Environments. Child Adolesc Soc Work J, 32, 131–141. https://doi.org/10.1007/s10560-014-0343-7
  6. Sun, R. C., & Shek, D. T. (2012). Beliefs in the future as a positive youth development construct: a conceptual review. TheScientificWorldJournal, 2012, 527038. https://doi.org/10.1100/2012/527038