Sammanfattning

Hälsa
Över lag rapporterade elever i årskurs 6, 9 och gymnasiet år 2 i Skåne att de har en god hälsa. Majoriteten skattade sin hälsa som god eller mycket god, att de är nöjda med sig själva och att de trivs med livet. Det fanns dock stora skillnader mellan pojkar och flickor, och även en tendens till att ju yngre man är desto bättre mår man. Trenden för den psykiska hälsan, uttryckt på olika sätt, är att den är sjunkande för både flickor och pojkar i samtliga årskurser sedan undersökningen år 2012.

Den klart största försämringen av den psykiska hälsan jämfört med undersökningen år 2016 verkar ha skett hos flickor i årskurs 6. I denna grupp hade den självskattade hälsan och andelen som uppger att de är nöjda med sig själva båda sjunkit med 17 procentenheter. Samtidigt hade andelen som uppger att de haft minst två psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan under det senaste halvåret ökat med 14 procentenheter, och andelen som mått dåligt i minst två veckor ökade med 19 procentenheter.

Att ofta känna stress i vardagen var minst dubbelt så vanligt hos flickor jämfört med pojkar. Den självrapporterade vardagsstressen ökade år 2021 med några procentenheter hos pojkar och flickor i årskurs 6 jämfört med undersökningen år 2016, medan den minskade i samma omfattning hos pojkar i årskurs 9 och hos pojkar och flickor på gymnasiet.

Det var vanligare att flickor hade sökt stöd för att man mått dåligt än pojkar. Samtidigt som den psykiska ohälsan ökade mellan åren 2016 och 2021, så minskade generellt andelen som sökte stöd för det bland de som mått dåligt i minst två veckor. Denna minskning sågs i större utsträckning för pojkar än för flickor. Till exempel, andelen pojkar som mått dåligt i minst två veckor som sökte stöd hos elevhälsan mer än halverades mellan åren 2016 och 2021.

Tidigare observerade skillnader mellan pojkar och flickor som uppgav att de har dyslexi hade utjämnats år 2021. Något fler pojkar än flickor uppgav att de har ADHD eller ADD, men könsskillnaden har minskat över tid. Andelen med ADHD/ADD fortsatte att öka utom för pojkar i gymnasiet år 2, som år 2021 låg på en oförändrad nivå jämfört med år 2016. Av de med en funktionsnedsättning som dyslexi, ADHD eller autism upplevde majoriteten att funktionsnedsättningen påverkar deras deltagande i skolan.

Levnadsvanor
Många av våra levnadsvanor grundläggs i unga år. Hälsorelaterade riskbeteenden kan handla om ohälsosamma matvanor, låg fysisk aktivitet, bruk av alkohol, tobak och narkotika samt oskyddat sex. Dessa beteenden följer ofta med in i vuxenlivet och spelar en viktig roll även för den framtida hälsan.

I resultaten från Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 syns både positiva och negativa förändringar avseende levnadsvanorna. Generellt sett har andelen som äter frukost dagligen minskat i samtliga årskurser bland både flickor och pojkar jämfört med mätningen 2016. Dessutom har konsumtion av energidryck ökat i alla undersökningsgrupper utom för gymnasieflickorna, medan läskkonsumtionen ser ut att ha minskat i hela gruppen. Konsumtion av sötsaker nästan varje dag eller oftare går i positiv riktning med en minskad andel för flickor och pojkar i gymnasiet år 2, medan utvecklingen går i motsatt riktning för flickor i årskurs 6. I de äldre årskurserna var det oftare högre andelar flickor som äter frukt/bär och grönsaker flera gånger per dag jämfört med pojkar. Sett över tid är trenden dock mer negativ för flickorna.

Gällande fysisk aktivitet är drygt hälften av eleverna i årskurs 6 mer fysiskt aktiva än rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet per dag, med minskade andelar ju äldre elever. Över lag är andelarna högre för pojkar än flickor och i gymnasiet år 2 var det endast drygt 1 av 4 flickor som var fysiskt aktiva mer än 60 minuter per dag. Motsvarande könsskillnader syns även avseende andel som tränar minst fyra gånger per vecka. 

För olika typer av rökning (cigaretter, e-cigaretter och vattenpipa) och alkoholkonsumtion ser utvecklingen i årskurs 9 och gymnasiet år 2 över lag ut att gå i positiv riktning med lägre andelar 2021. Likaså har andelen som använt narkotika någon gång samt andelen med problematiskt spelande om pengar minskat för pojkarna i gymnasiet år 2 jämfört med mätningen 2016. Eleverna i årskurs 6 har inte fått svara på samtliga frågor inom ovanstående områden, men för de frågor de tilldelats är andelarna lägre än för de äldre eleverna. Något som däremot ökat i samtliga grupper är att snusa. Till exempel har andelen bland gymnasieflickorna ökat med drygt 7 procentenheter. Högst andel snusande återfanns dock i gruppen gymnasiepojkar där 22 % uppgav att de snusade och 14 % gjorde det dagligen.

I enkäten ställdes även frågor om vanor kopplat till skärmtid. Att lägga mer än 3 timmar per dag på digitala spel var vanligare bland pojkar än flickor i alla årskurser. Nästan hälften av pojkarna i nian uppgav dagligt spelande mer än 3 timmar. Med reservation för att revidering av frågan gjordes inför mätningen 2021 vilket kan påverka jämförbarheten, sågs en ökning av andel som la mer än 3 timmar per dag på digitala spel. Störst förändring sågs för flickor i årskurs 9 som gick från 7 % år 2016 till 40 % år 2021. I enkäten 2021 ingick även ett nytt frågebatteri för att identifiera problematisk användning av sociala medier, vilket framför allt tycks förekomma hos flickor i årskurs 6 och 9 (cirka 15 %). 

Sociala relationer
Sociala relationer inkluderar aspekter som socialt stöd, socialt deltagande och tillit. Som ett mått på tillit fick eleverna i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 besvara påståendet ”Man kan lita på de flesta människor”. Låg tillit var framför allt framträdande bland flickor och i högre grad bland äldre jämfört med de yngsta. År 2021 var andelen med låg tillit till exempel 46 % för pojkar i årskurs 6, medan cirka 60 % av pojkarna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 uppgav detsamma. Jämfört med tidigare mätningar syns en ökning av andelen med låg tillit, framför allt i årskurs 6. För gymnasieeleverna syns istället en lägre andel med låg tillit 2021 jämfört med 2016.

Vidare visar resultaten att majoriteten flickor och pojkar i samtliga årskurser har lätt att prata med sina föräldrar eller de vuxna de bor med om saker som bekymrar dem. Även om det finns undantag tycks yngre elever ha lättare att prata med sina föräldrar än de äldre. Resultaten visar också att pojkar i högre utsträckning än flickor har lätt att prata med sina föräldrar, med ökade könsskillnader jämfört med tidigare mätningar. Könsskillnaderna var däremot de omvända vad gäller att inte ha någon nära vän att prata förtroligt med både i årskurs 6 och gymnasiet år 2. Skillnaden var särskilt stor i gymnasiet år 2 och för pojkar i denna årskurs samt flickor i årskurs 9 syns dessutom en ökning sedan 2016. Därtill har andelen som uppgav att de besväras av ensamhet minst en gång i veckan ökat i de flesta grupperna, men främst bland flickor som också ligger högre än pojkar i respektive årskurs. Högst andel återfinns för flickor i årskurs 9 (37 %).

Trygghet
Att känna sig trygg och säker är ett viktigt behov som spelar stor roll för barn och ungas hälsa. Trots det är det inte ovanligt att ungdomar känner sig otrygga i olika miljöer och rapporterar även att de utsatts för brott och mobbning. Barnkonventionen, som blev svensk lag 1 januari 2020 framhäver bland annat vikten av barn och ungdomars trygghet. Resultaten från Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 visar att allt fler elever har kännedom om sina rättigheter enligt barnkonventionen och framför allt är det de yngsta som har den kunskapen.

Avseende trygghet i olika miljöer visar resultaten att pojkar i regel känner sig tryggare än flickor, inte minst ute på stan, på buss/tåg, på nöjesställen samt utomhus i bostadsområdet kvällstid. Skillnader mellan flickor och pojkar förekommer även gällande utsatthet för brott, där pojkarna var överrepresenterade bortsett från oönskad sexuell handling som i högre grad rapporterades av flickor. Det vanligast förekommande brottet som rapporterades av både flickor och pojkar var dock att ha blivit slagen (utan vårdbehov) vilket var vanligast i årskurs 6 bland både flickor och pojkar. Andelen som rapporterade att de utsatts för minst ett brott det senaste året har dessutom ökat något i årskurs 6 jämfört med 2016, vilket också skett för samma årskurs avseende att ha blivit mobbad i skolan 2-3 gånger under de senaste månaderna.

Skola
Barn och ungas vardag spenderas i stor utsträckning i skolan, vilken är en central arena för deras utveckling och hälsa. Skolan har flera viktiga funktioner för att främja dessa båda. Samlat avseende indikatorerna som rör skolan tycks den största försämringen sedan mätningen 2016 förekomma i årskurs 6. Resultaten visar till exempel att majoriteten av eleverna i undersökningen 2021 rapporterar att de trivs i skolan, men en minskning har skett sedan 2016 och gäller framför allt i årskurs 6. Vidare visar resultaten att trots att skolk är dubbelt så vanligt i årskurs 9 och gymnasiet år 2 jämfört med de yngsta, har andelen som uppgett att de skolkat ökat i årskurs 6 år 2021 jämfört med 2016, medan det istället har minskat i gymnasiet år 2 mellan samma undersökningstillfällen. I årskurs 9 och gymnasiet år 2 uppgav mer än 6 av 10 flickor att de kände sig stressade av skolarbetet, vilket var dubbelt så många jämfört med pojkarna. Motsvarande könsskillnad sågs även i årskurs 6 och för flickor i denna årskurs har andelen som känner sig stressade av skolarbetet nästintill dubblerats sedan första mätningen 2012.

För att klara skolan på ett bra sätt ska alla elever få den undervisning och den hjälp de behöver. Insatser kan ske alltifrån ett universellt plan till särskilda anpassningar och stöd till enskilda elever med studiesvårigheter. Över lag var det en högre andel äldre än yngre elever som rapporterade att de har studiesvårigheter. Skillnader mellan flickor och pojkar förekom endast i årskurs 9, där flickorna låg något högre än pojkarna. Jämfört med 2016 har andelarna med studiesvårigheter ökat både i årskurs 6 och 9, med störst förändring i årskurs 6. Därtill visar resultaten att en högre andel pojkar än flickor rapporterade att de sällan eller aldrig får hjälp vare sig i hemmet eller i skolan när de upplever svårigheter med studierna, något som tycks ha ökat i samtliga grupper med undantag för flickor i gymnasiet. Observera dock att viss förändring gjorts i frågan 2021 och jämförelse över tid därför bör göras med försiktighet.

Fritid
Barn och ungas fritid är en viktig arena för att delta i olika aktiviteter och umgås med andra, vilket kan främja både den fysiska och psykiska hälsan även många år senare. En majoritet av de skånska eleverna uppgav att de trivs bra på sin fritid. Återkommande i alla årskurser var att pojkar i högre utsträckning än flickor trivs bra. Jämfört med mätningen 2016 syns en minskning av andelen som trivs, framför allt för flickor i årskurs 6. Vad gäller deltagande i föreningslivet var andelen som varit med i en förening det senaste året högst bland de yngsta eleverna och minskar med stigande ålder. Dessutom är trenden sjunkande avseende andel som varit med i en förening 2012-2021.   

Framtidstro
Frågan om framtidstro handlar om att känna optimism inför framtiden för egen del. Forskning har visat att optimistiska ungdomar tycks ha högre hälsorelaterad livskvalitet. Majoriteten av eleverna i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 uppgav att de har en ljus framtidstro, med högre andelar för pojkar jämfört med flickor i respektive årskurs. Jämfört med 2016 har andelen med ljus framtidstro sjunkit, framför allt för flickor i årskurs 6.