Matvanor

Inledning

En viktig förutsättning för att barn och ungdomar ska växa och utvecklas på bästa sätt är att äta en hälsosam kost. Hälsosamma matvanor minskar risken för fetma och bristsjukdomar men även karies. Ohälsosamma matvanor kan dessutom i ett längre perspektiv öka risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes (1). Frukt och grönsaker är några exempel på bra livsmedel. Men även om nationell data visar att ungdomars intag av grönsaker tycks öka (2, 3) och det dagliga intaget av ohälsosamma livsmedel som sötsaker och sötade drycker tycks ha minskat, når färre än 10 procent av de svenska ungdomarna Livsmedelsverkets rekommendationer om 500 g frukt och grönsaker per dag och godis, kakor, snacks och läsk står för ungefär en femtedel av ungdomarnas energiintag (2). En av de viktigaste faktorerna till barn och ungas ätbeteende och matval grundar sig i föräldrarnas matvanor (4, 5). I familjer med lägre socioekonomisk situation är det vanligare att barn till exempel äter mindre grönsaker och fisk och dricker mer läsk (2). Andra faktorer som kan ha inverkan på barn och ungas matvanor är vad kompisarna äter, reklam och vad som finns tillgängligt i den miljö de vistas i (5).

Att titta på frukostvanor är ett sätt att få en indikation på ungas matvanor. Det finns forskning som visat att ungdomar som hoppar över frukost har ett lägre intag av mikronäringsämnen, generellt äter en mindre hälsosam kost och dessutom har fler ohälsosamma levnadsvanor än de som äter frukost regelbundet (6). I resultat från tvärsnittsstudier har samband mellan fetma och att hoppa över frukosten bland barn och ungdomar identifierats, men bohov finns av ytterligare forskning inom området (7).

Äter frukost varje dag

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021, ombads eleverna svara på hur ofta de äter frukost en vanlig vecka. Resultaten visas för de som angav att de äter frukost dagligen. Jämfört med mätningen 2016 har andelen som äter frukost dagligen minskat bland både flickor och pojkar i samtliga årskurser. Bland flickor i årskurs 6 var det exempelvis en minskning med 13 %, från 75 % (2016) till 62 % (2021). Andelen som äter frukost dagligen var högre i årskurs 6 (totalt 67 %) jämfört med de äldre eleverna (52 respektive 48 %). I samtliga årskurser var det högre andelar bland pojkar jämfört med flickor som äter frukost dagligen. Exempelvis uppgav 58 % av pojkarna i årskurs 9 att de åt frukost dagligen, medan endast 45 % av flickorna gjorde det.

Frukt och bär

Andelen skånska skolelever som rapporterade att de äter frukt/bär flera gånger per dag var högst bland eleverna i årskurs 6, ungefär 1 av 4. För flickorna som i denna årskurs låg på 27 % år 2021 har det dock skett en minskning sedan 2016. Andelen som äter frukt/bär flera gånger per dag i årskurs 9 och gymnasiet år 2 var totalt knappt 1 av 5 och i båda årskurserna återfanns en könsskillnad med högre andelar för flickor än för pojkar. I gymnasiet var skillnaden till exempel 6 procentenheter (21 % för flickor och 15 % för pojkar). 2021 låg dock andelarna något högre för pojkarna i dessa årskurser jämfört med 2016. 

Grönsaker

Ungefär 1 av 3 (34 %) elever i årskurs 6 uppgav att de åt grönsaker flera gånger per dag, vilket var en högre andel jämfört med de äldre eleverna (29 % i årskurs 9 och 27 % i gymnasiet år 2). Könsskillnader förekom i gymnasiet år 2, där flickorna låg 6 procentenheter högre än pojkarna (30 % jämfört med 24 %). Överlag har dock andelen flickor som äter grönsaker flera gånger per dag minskat från 2012- 2021, medan förändringar för pojkarna endast syns i årskurs 6. 

Sötsaker

Mellan 13-20 % uppgav att de åt sötsaker (godis eller choklad) nästan varje dag eller oftare. Andelen var högre för flickor än pojkar i samtliga årskurser. Högst andel återfanns bland flickorna i årskurs 9 (20 %). Jämfört med föregående mätning (2016) har andelen som äter sötsaker ökat för flickor i årskurs 6, men minskat för både flickor och pojkar i gymnasiet år 2. 

Läsk

Sett till totalerna per årskurs uppgav drygt 1 av 10 (mellan 11-14 %) att de drack läsk (med socker) nästan varje dag eller oftare. För respektive årskurs låg andelarna högre för pojkar än flickor. Jämfört med mätningen 2016 har andelen som dricker läsk minskat i alla grupper. Observera dock viss förändning av frågan sedan 2016 (som då löd: ”Dricker Coca-cola eller andra drycker som innehåller socker”), vilket innebär att jämförelse över tid bör ske med viss försiktighet. 

I mätningen 2021 inkluderades utöver ”läsk med socker” även ”läsk utan socker – så kallade lightprodukter av läsk”. Baserat på årskurser uppgav mellan 11-12 % att de drack den här typen av läsk nästan varje dag eller oftare. Pojkar i högre utsträckning än flickor i samtliga årskurser (visas ej i figur).

Energidryck

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne efterfrågades även om eleverna drack energidrycker (till exempel Red Bull, Monster, Celsius, Powerking, Nocco). Detta var vanligare bland eleverna i årskurs 9 (15 %) och gymnasiet år 2 (13 %) jämfört med de yngsta i årskurs 6 (5 %). Könsskillnader förekom både i årskurs 6 och gymnasiet år 2 där en högre andel pojkar än flickor uppgav att de drack energidryck nästan varje dag eller oftare. Skillnaden mellan flickor och pojkar var dock högst i gymnasiet år 2 (11 % jämfört med 15 %). Vid en jämförelse med mätningen 2016 har andelarna ökat för både flickor och pojkar i samtliga årskurser förutom för gymnasieflickorna. 

 

Referenser

  1. GBD 2017 Causes of Death Collaborators. Global, regional, and national age-sex-specific mortality for 282 causes of death in 195 countries and territories, 1980–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018(392):1736-88.
  2. Warensjö Lemming, E., Moraeus, L., Petrelius Sipinen, J., Lindroos A.K. Riksmaten ungdom 2016-17 Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i Sverige. Rapport 14, 2018. Livsmedelskonsumtion bland ungdomar i Sverige. Livsmedelsverket, 2018.
  3. Folkhälsomyndigheten (2020) Overweight and obesity among school children 11–15-year-old continues to increase. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/o/overweight-and-obesity-among-school-children-1115-year-old-continues-to-increase/ Hämtad 2021-08-24.
  4. Scaglioni, S., De Cosmi, V., Ciappolino, V., Parazzini, F., Brambilla, P., & Agostoni, C. (2018). Factors Influencing Children's Eating Behaviours. Nutrients, 10(6), 706. https://doi.org/10.3390/nu10060706
  5. Gubbels, J. S. (2020). Environmental Influences on Dietary Intake of Children and Adolescents. Nutrients, 12(4), 922. https://doi.org/10.3390/nu12040922
  6. Sjöberg, A., Hallberg, L., Höglund, D., & Hulthén, L. (2003). Meal pattern, food choice, nutrient intake and lifestyle factors in The Göteborg Adolescence Study. European journal of clinical nutrition, 57(12), 1569–1578. https://doi.org/10.1038/sj.ejcn.1601726
  7. Ardeshirlarijani, E., Namazi, N., Jabbari, M., Zeinali, M., Gerami, H., Jalili, R. B., Larijani, B., & Azadbakht, L. (2019). The link between breakfast skipping and overweigh/obesity in children and adolescents: a meta-analysis of observational studies. Journal of diabetes and metabolic disorders, 18(2), 657–664. https://doi.org/10.1007/s40200-019-00446-7