Alkohol

Alkoholkonsumtion är kopplat till ohälsa på flera olika sätt och utgör en riskfaktor för såväl alkoholberoende, olycksfall och skador, sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och leversjukdom (1, 2) men även närstående kan påverkas negativt (3). När det gäller barn och unga är alkoholkonsumtion särskilt riskfyllt och är samtidigt den ledande riskfaktorn för sjukdomsbördan bland ungdomar i Sverige (4). Alkoholkonsumtion hos barn och ungdomar är skadligt för hjärnan och dess utveckling och forskning har visat på samband mellan alkoholkonsumtion och ökad impulsivitet, försämrade skolprestationer, ökad risk att utsättas för skador, sexuellt överförbara sjukdomar, tidig graviditet samt relationsproblem (5). I en svensk rapport där jämförelser gjorts mellan skolungdomar (15-åringar) som dricker alkohol med de som inte gör det, visade att de alkoholkonsumerande ungdomarna i högre grad rapporterade psykosomatiska problem, skolk, rökning och narkotikabruk samt att ha deltagit i slagsmål. Denna grupp rapporterade dessutom i lägre utsträckning bra självskattad hälsa och skoltrivsel jämfört med de icke alkoholkonsumerande ungdomarna (6). Förekomst av alkoholkonsumtion tycks skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. En analys från Folkhälsomyndigheten visade att skolungdomar (15-åringar) från skolor med hög socioekonomisk situation oftare uppgav att de hade druckit alkohol de senaste tolv månaderna jämfört med motsvarande grupp från skolor med låg socioekonomisk situation (7).

Trenden avseende alkoholkonsumtion bland unga internationellt (8-11) och i Sverige har visat på en kraftig minskning, även om en viss avmattning setts på senare år (12). De senaste nationella siffrorna från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) visade att drygt 2 av 5 av 15-åringarna var alkoholkonsumenter (druckit alkohol under de senaste tolv månaderna), flickor i högre utsträckning än pojkar. Även intensivkonsumtionen (motsvarande minst 4 burkar starköl eller stark cider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit vid ett och samma tillfälle) har minskat under de senaste 20 åren, även om minskningen avtagit och numera ligger stabilt (12).

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021, tillfrågades eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 om de någonsin druckit alkohol. Det var en högre andel bland gymnasieeleverna som uppgav att de druckit alkohol (73 % av flickorna och 72 % av pojkarna) jämfört med eleverna i årskurs 9 där flickorna dessutom låg högre än pojkarna (49 % respektive 44 %). Jämfört med mätningen 2016 var det 2021 cirka 10 procentenheter färre i respektive årskurs som druckit alkohol någon gång.

Alkoholkonsumtion de senaste 12 månaderna

Mönstren för alkoholkonsumtion de senaste 12 månaderna motsvarade i stort vad som sågs för ovanstående indikator (alkoholkonsumtion någon gång). Med andra ord pekar trenden jämfört med tidigare mätningar i en positiv nedåtgående riktning för båda årskurserna bland såväl flickor som pojkar, liksom att skillnader mellan flickor och pojkar förekom i årskurs 9, där en högre andel flickor (46 %) än pojkar (40 %) hade druckit alkohol de senaste 12 månaderna.

Den här frågan ställdes också till eleverna i årskurs 6 och även om andelarna låg betydligt lägre här än för de äldre årskurserna ser fördelning och trender såg lite annorlunda ut. Till exempel är könsskillnaderna motsatta, det vill säga det är högre andelar för pojkar än flickor. Dessutom syns inte motsvarande stegvisa nedåtgående trend jämfört med tidigare mätningar som i de äldre årskurserna.  

Samtliga elever tillfrågades om de någon gång druckit så att de känt sig berusade. Strax över hälften (53 %) av eleverna i gymnasiet år 2 hade någon gång druckit sig berusade. I denna årskurs hade det skett en minskning med omkring 10 procentenheter per mättillfälle, då andelen uppgick till 74 % år 2012 och 63 % år 2016. Även i årskurs 9 framkom en stegvis minskning som framför allt skedde mellan 2012 (41 %) och 2016 (27 %), med en mindre minskning 2021 (24 %). Avseende skillnader mellan flickor och pojkar var det en något högre andel av flickorna som druckit så de känt sig berusade bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2. I årskurs 6 var könsskillnaden den motsatta, med något högre andelar pojkar än flickor som druckit sig berusade. Berusningsdrickande i årskurs 6 låg betydligt lägre än i de äldre årskurserna.

Utöver frågan om berusning fick eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 svara på en fråga om intensivkonsumtion av alkohol. Frågan löd: ”Tänk tillbaka på de senaste 12 månaderna. Hur ofta har du vid ett och samma tillfälle druckit alkohol motsvarande minst 4 burkar starköl eller stark cider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca 6 shots eller drinkar)? (Räkna inte med alkoholhaltiga drycker under 2,8 % till exempel lättöl och lättcider)”. Nedan redovisas de som angett intensivkonsumtion någon gång per månad eller oftare de senaste 12 månaderna.

I likhet med andra frågor om alkoholkonsumtion, syns en positiv nedåtgående trend även vad gäller intensivkonsumtion. Detta gäller båda årskurserna. Andelen som har intensivkonsumerat alkohol någon gång per månad eller oftare de senaste 12 månaderna var högre bland eleverna på gymnasiet jämför med eleverna i årskurs 9 (21 % jämfört med 8 %). Vid tidigare mätningar har andelen varit högre bland pojkar än flickor i gymnasiet, men den typen av skillnader syns inte 2021, varken i gymnasiet eller årskurs 9.

1. GBD 2017 Risk Factor Collaborators (2018). Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet (London, England), 392(10159), 1923–1994. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32225-6
2. GBD 2016 Alcohol and Drug Use Collaborators (2018). The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. The lancet. Psychiatry, 5(12), 987–1012. https://doi.org/10.1016/S2215-0366(18)30337-7
3. Folkhälsomyndigheten (2018) Socioekonomiska skillnader i alkohol, narkotika och tobak – delvis olika mönster för beroende och utsatthet https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/de63201127d5474db82ef5a8b20102d4/18094-faktablad-socioekonomiska-skillnader-ant.pdf Hämtad 2021-08-26.
4. Folkhälsomyndigheten. Alkoholens skadeverkningar [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/utveckling-inom-andts-anvandning-och-ohalsa/skadeverkningar/alkoholens-skadeverkningar/ Hämtad 2021-08-26.
5. Skala, K., & Walter, H. (2013). Adolescence and Alcohol: a review of the literature. Neuropsychiatrie : Klinik, Diagnostik, Therapie und Rehabilitation: Organ der Gesellschaft Osterreichischer Nervenarzte und Psychiater, 27(4), 202–211. https://doi.org/10.1007/s40211-013-0066-6
6. Raninen, J. (2020) FOKUSRAPPORT 08. Ung i en tid med minskat drickande– Metod och de första resultaten från Futura01. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. https://www.can.se/app/uploads/2020/08/fokusrapport-08-2020.pdf Hämtad 2021-08-26.
7. Folkhälsomyndigheten (2020) Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9. Artikelnummer: 20160. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skillnader-i-anvandning-av-alkohol-narkotika-och-tobak-bland-elever-i-arskurs-9/ Hämtad 2021-08-26.
8. Brunborg, G. S., Bye, E. K., & Rossow, I. (2014). Collectivity of drinking behavior among adolescents: An analysis of the Norwegian ESPAD data 1995-2011. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 31(4), 389-400:10.2478/nsad-2014-0030
9. Livingston, M. (2014). Trends in non-drinking among Australian adolescents. Addiction, 109(6), 922- 929:10.1111/add.12524
10. Raitasalo, K., Simonen, J., Tigerstedt, C., Makela, P., & Tapanainen, H. (2018). What is going on in underage drinking? Reflections on Finnish European school survey project on alcohol and other drugs data 1999-2015. Drug Alcohol Rev, 37 Suppl 1, S76-S84:10.1111/dar.12697
11. Oldham, M., Callinan, S., Whitaker, V., Fairbrother, H., Curtis, P., Meier, P., Holmes, J. (2020). The decline in youth drinking in England-is everyone drinking less? A quantile regression analysis. Addiction, 115(2), 230-238:10.1111/add.14824
12. Guttormsson U. (red). (2020) Skolelevers drogvanor 2020. Rapport 197. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/publikationer/skolelevers-drogvanor-2020/ Hämtad 2021-08-26.