Sexuell hälsa

Inledning

Sexuell och reproduktiv hälsa är en grundläggande del av den allmänna hälsan och välbefinnandet under människans hela liv (1). Genom sin sexualitet kan människor uppleva välbefinnande både fysiskt, mentalt och känslomässigt och därmed erfara sexuell hälsa. För unga är sexualiteten en viktig faktor för lust och livsglädje (2). En god sexuell hälsa är ett respektfullt och positivt förhållningssätt till sin sexualitet samt sexuella relationer utan tvång, diskriminering eller våld (3). Under tonårstiden har sexualiteten stor betydelse i och med en intensiv period av fysiska, fysiologiska, emotionella och sociala förändringar där även helt nya relationer skapas. Tonåren (10 – 19 år) är en viktig utvecklingsfas hos individen då unga människors framtida hälsa grundläggs (1, 4).

I Sverige har genomsnittsåldern för första samlaget legat stabilt runt 16 – 17 år de senaste 50 åren (5, 6). Åldern för sexdebuten är av betydelse då tidig sexdebut (före 15 års ålder) har samband med både oönskat samlag och oskyddat sex (7, 8), och den är associerad med sexuellt risktagande (9). Riskfaktorer som även kan kopplas till sexuellt risktagande är bl.a. hög konsumtion av alkohol, depression och erfarenhet av sexuella övergrepp (10). Oskyddat sex kan leda till sexuellt överförda infektioner (STI) som klamydia vilken är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige och ibland symptomfri (11). År 2020 rapporterades 33 339 klamydiafall i Sverige varav 24 procent i åldersgruppen 15 – 19 år (12). En obehandlad klamydiainfektion kan ge bestående skador och orsaka försämrad fertilitet hos både flickor och pojkar (11, 13, 14). Oskyddat sex kan även leda till oönskade graviditeter och trots att tonårsaborter minskat kraftigt i Sverige den senaste tioårsperioden, genomfördes år 2020 närmare 2 500 aborter i åldersgruppen 15 – 19 år (15).  Kondom, använt på ett korrekt sätt, förhindrar graviditet och hindrar både smitta av spridning av STI. Trots god kunskap om STI och användning av kondom har undersökningar visat att hormonella preparat blivit vanligare vid det senaste sextillfället under de senaste 20 åren (16, 18).

I den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor 2017/18 uppgav strax över 20 procent av 15-åriga flickor och pojkar att de hade haft samlag. Likaså angav 50 procent av flickorna och 55 procent av pojkarna att de använt kondom som preventivmetod vid det senaste samlaget. P-piller användes av 43 procent av flickorna och 38 procent av pojkarna (19).

Samlag

Endast eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 fick frågor om sexuell hälsa i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021. På frågan: ”Har du någon gång haft samlag (ibland så kallas det för ”sex”, ”älskat”, ”legat med någon”, ”gått hela vägen”)? (observera att förklaringstexten var ett tillägg för enkäten 2021), svarande färre än hälften (47 %) av eleverna i gymnasiet år 2 och drygt 1 av 5 (22 %) i årskurs 9 har någon gång haft samlag. Generellt har andelen som haft samlag minskat i respektive årskurs sedan tidigare mätningar. 

Preventivmedel

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 tillfrågades eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 om de använt preventivmedel vid det senaste samlaget. Fyra typer av preventivmetoder efterfrågades (kondom, p-piller, akut p-piller, någon annan metod) med möjlighet att svara ”ja”; ”nej”; ”vet ej”. På grund av omfattande revidering i svarsalternativen visas endast resultat från 2021 års enkät. Nedan redovisas de som svarat jakande på respektive preventivmetod.

Högst andelar återfanns för kondom och p-piller. Pojkar uppgav i högre utsträckning än flickor att de använt kondom i både årskurs 9 (57 % respektive 47 %) och i gymnasiet år 2 (47 % respektive 35 %), medan flickor i högre utsträckning än pojkar uppgav p-piller som preventivmetod vid senaste samlaget, 41 % respektive 37 % i årskurs 9 och 52 % respektive 47 % i gymnasiet år 2. Akuta p-piller (dagen efter piller) var en betydligt ovanligare preventivmetod både bland niondeklassarna och gymnasisterna (7 % respektive 6 %). Totalt 11 % och 14 % (årskurs 9 respektive gymnasiet år 2) hade svarat att de använt ”annan metod”. Detta alternativ var vanligare för flickor än pojkar i respektive årskurs.

Använde kondom vid senaste samlaget

Som beskrivits ovan avseende användning av olika typer av preventivmedel vid senaste samlaget uppgav 47 % av flickorna och 57 % av pojkarna i årskurs 9 respektive 35 % av flickorna och 47 % av pojkarna i gymnasiet år 2 att de använt kondom. Vid en jämförelse med föregående mätning 2016 ligger andelarna stabilt. 

Referenser

1. Folkhälsomyndigheten (2020) Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/n/nationell-strategi-for-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr/ Hämtat 2021-08-20.

2. Proposition 2007/08: 110. En förnyad folkhälspolitik. Stockholm: Regeringskansliet.  https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2008/03/prop.-200708110/ Hämtat 2021-08-20.

3. World Health Organization (WHO). https://www.euro.who.int/en/health-topics/Life-stages/sexual-and-reproductive-health/news/news/2011/06/sexual-health-throughout-life/definition

4. World Health Organization (WHO). https://www.who.int/health-topics/adolescent-health#tab=tab_1  

5. Lewin, B. (red). (1998) Sex i Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996. Folkhälsoinstitutet.

6. Utbildningsdepartementet – SOU – Om sexuallivet i Sverige. Stockholm. Värderingar, normer och beteenden i sociologisk tolkning 1969 av Hans L. Zetterberg. https://lagen.nu/sou/1969:2#sid2-img Hämtat 2021-08-20.

7. Kågesten, A., & Blum, R. W. (2015). Characteristics of youth who report early sexual experiences in Sweden. Archives of sexual behavior, 44(3), 679–694. https://doi.org/10.1007/s10508-015-0499-z

8. Guleria, S., Juul, K. E., Munk, C., Hansen, B. T., Arnheim-Dahlström, L., Liaw, K. L., Nygård, M., & Kjaer, S. K. (2017). Contraceptive non-use and emergency contraceptive use at first sexual intercourse among nearly 12 000 Scandinavian women. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, 96(3), 286–294. https://doi.org/10.1111/aogs.13088

9. Hammarström, S., Tikkanen, R., & Stenqvist, K. (2015). Identification and risk assessment of Swedish youth at risk of chlamydia. Scandinavian journal of public health, 43(4), 399–407. https://doi.org/10.1177/1403494815572722

10. Regeringskansliet (2017) Nationell strategi mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/12/nationell-strategi-mot-hivaids-och-andra-smittsamma-sjukdomar/ Hämtat 2021-08-20.

11. Folkhälsomyndigheten (2021) Sjukdomsinformation om klamydiainfektion [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/klamydiainfektion-/ Hämtat 2021-08-20.

12. Folkhälsomyndigheten (2021) Klamydiainfektion [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/klamydiainfektion/?t=age#statistics-nav Hämtat: 2021-08-20.

13. Tsevat, D. G., Wiesenfeld, H. C., Parks, C., & Peipert, J. F. (2017). Sexually transmitted diseases and infertility. American journal of obstetrics and gynecology, 216(1), 1–9. https://doi.org/10.1016/j.ajog.2016.08.008

14. Gimenes, F., Souza, R. P., Bento, J. C., Teixeira, J. J., Maria-Engler, S. S., Bonini, M. G., & Consolaro, M. E. (2014). Male infertility: a public health issue caused by sexually transmitted pathogens. Nature reviews. Urology, 11(12), 672–687. https://doi.org/10.1038/nrurol.2014.285

15. Socialstyrelsen. Statistik om aborter [Internet] https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/aborter/ Hämtat: 2021-08-20.

16. Folkhälsomyndigheten (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige – UngKAB15 – en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. Artikelnummer: 01186-2017-1 https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexualitet-och-halsa-bland-unga-i-sverige-ungkab15-en-studie-om-kunskap-attityder-och-beteende-bland-unga-1629-ar/ Hämtat 2021-08-16

17. Folkhälsomyndigheten (2014) Ungdomar och sexualitet 2014/15- i samarbete med Ungdomsbarometern. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/hiv-sti-prevention/preventionsgrupper/uungdomsbarametern-2014.pdf Hämtat 2021-08-16.

18. Skolöverstyrelsen (1991) SAM 73-90: Skolöverstyrelsens sex- och samlevnadsundersökning bland 17-åringar Stockholm: Skolöverstyrelsen, Elevvård och hälsoprogrammet, 1991

19. Folkhälsomyndigheten (2018) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ Hämtat 2021-08-16.