Sociala relationer

Sociala relationer inkluderar aspekter som socialt stöd, socialt deltagande och tillit. Tillit och socialt deltagande beskrivs ofta i litteraturen som delar av socialt kapital (1). Forskning har visat på samband mellan socialt kapital och hälsa, även hos ungdomar (2, 3). Socialt stöd och sociala relationer är relaterat till både fysiskt och psykologiskt välbefinnande (4). Den vetenskapliga litteraturen har till exempel pekat på socialt stöd som en skyddsfaktor för psykisk ohälsa, som depression (5, 6), ångest och suicidtankar/försök (6). Föräldrar och familj verkar vara särskilt viktiga källor till socialt stöd som skydd mot depression hos barn och ungdomar (5). Psykosomatiska besvär tycks dessutom förekomma i större utsträckning hos barn och ungdomar som har svårt att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem (7). Utöver föräldrar och familj är skolan och jämnåriga vänner viktiga källor till socialt stöd, varav de senare kan få större betydelse högre upp i tonåren (8). Vidare har studier visat att upplevd ensamhet har samband med såväl fysisk som mental ohälsa (9, 10) men också ökad dödlighet (11). Enligt den nationella rapporten Skolbarns hälsovanor 2017/18 uppgav mer än hälften av flickorna och omkring en tredjedel av pojkarna i årskurs 9 att de känt sig ensamma ibland eller oftare (8).

I det här kapitlet redovisas resultat för indikatorerna låg tillit till andra människor, lätt att prata med föräldrar eller andra vuxna man bor hos, avsaknad av nära vän samt att besväras av ensamhet.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 fick eleverna besvara påståendet ”Man kan lita på de flesta människor”. I figuren redovisas andelen som uppgav låg tillit till andra människor (definierat som att de svarade ”Håller inte alls med” alternativt ”Håller inte med”). Det var vanligare med låg tillit bland flickor än pojkar i samtliga årskurser. Sett till årskurser var det vanligare att de äldre eleverna (årskurs 9 och gymnasiet år 2) rapporterade låg tillit. År 2021 var andelen med låg tillit 46 % för pojkar i årskurs 6, medan cirka 60 % av pojkarna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 uppgav detsamma. Motsvarande andelar för flickor var 53 % i årskurs 6, 71 % i årskurs 9 och 63 % i gymnasiet år 2. Jämfört med tidigare års enkäter har andelen med låg tillit framför allt ökat i årskurs 6. För gymnasieleverna syns istället en minskning mellan mätningarna 2016 och 2021.

Resultaten Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 visar vidare att majoriteten flickor och pojkar i samtliga årskurser, har lätt att prata med sina föräldrar eller de vuxna de bor med vid problem eller behov av att prata med någon. Andelarna varierar mellan 57 och 77 % beroende på årskurs och kön. Avseende årskurser var det inga skillnader mellan flickorna i årskurs 6 och gymnasiet år 2. Men utöver det tycks yngre elever ha lättare att prata med föräldrar än de äldre. Även könsskillnader förekommer, vilka visar på högre andelar för pojkar än flickor och även om skillnader mellan flickor och pojkar förekommit i de tidigare mätningarna, växte den sig större i den senaste mätningen.

Med undantag för eleverna i årskurs 9, var det 2021 en högre andel pojkar än flickor som uppgav att de inte hade någon nära vän att prata förtroligt med. Könsskillnaderna var som störst bland gymnasieeleverna där 10 % av pojkarna och 6 % av flickorna uppgav detta. För pojkarna i gymnasiet har dessutom en ökning skett sedan mätningen 2016. Något som också syns för flickorna i årskurs 9. 

Figuren nedan redovisar andel skånska elever som uppgett att de besvärats av ensamhet minst en gång i veckan. Resultaten visar dels att en högre andel flickor än pojkar besväras av ensamhet, dels att andelarna ökar med ålder (med undantag för flickor i årskurs 9 och gymnasiet år 2 där inga skillnader identifierades). År 2021 uppgick andelen för flickor till 29 % (årskurs 6), 37 % (årskurs 9) och 36 % (gymnasiet år 2) medan pojkarnas andelar uppgick till mellan 18 och 27 %. Jämfört med föregående mätning 2016 har andelarna ökat i samtliga årskurser förutom för pojkar i årskurs 6. Den största ökningen har skett för flickor.

1. Pellmer, K. & Wramner, B. Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB, 2007.
2. Morgan, A., & Haglund, B. J. (2009). Social capital does matter for adolescent health: evidence from the English HBSC study. Health promotion international, 24(4), 363–372. https://doi.org/10.1093/heapro/dap028
3. Borges, C. M., Campos, A. C., Vargas, A. D., Ferreira, E. F., & Kawachi, I. (2010). Social capital and self-rated health among adolescents in Brazil: an exploratory study. BMC research notes, 3, 338. https://doi.org/10.1186/1756-0500-3-338
4. Thoits P. A. (2011). Mechanisms linking social ties and support to physical and mental health. Journal of health and social behavior, 52(2), 145–161. https://doi.org/10.1177/0022146510395592
5. Gariepy G, Honkaniemi H, Quesnel-Vallee A. (2016). Social support and protection from depression: systematic review of current findings in Western countries. Br J Psychiatry, 209(4):284-93.
6. Scardera, S., Perret, L. C., Ouellet-Morin, I., Gariépy, G., Juster, R. P., Boivin, M., Turecki, G., Tremblay, R. E., Côté, S., & Geoffroy, M. C. (2020). Association of Social Support During Adolescence With Depression, Anxiety, and Suicidal Ideation in Young Adults. JAMA network open, 3(12), e2027491. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2020.
7. Folkhälsomyndigheten (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985-2014. Artikelnummer: 18023-1. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varfor-har-den-psykiska-ohalsan-okat-bland-barn-och-unga-i-sverige-kortversion/ Hämtad 2021-08-20
8. Folkhälsomyndigheten (2019) Skolbarns hälsovanor 2017/2018 grundrapport. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ Hämtad 2021-08-20
9. Richard, A., Rohrmann, S., Vandeleur, C. L., Schmid, M., Barth, J., & Eichholzer, M. (2017). Loneliness is adversely associated with physical and mental health and lifestyle factors: Results from a Swiss national survey. PloS one, 12(7), e0181442. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0181442
10. Lyyra, N., Välimaa, R., & Tynjälä, J. (2018). Loneliness and subjective health complaints among school-aged children. Scandinavian journal of public health, 46(20_suppl), 87–93. https://doi.org/10.1177/1403494817743901
11. Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., & Layton, J. B. (2010). Social relationships and mortality risk: a meta-analytic review. PLoS medicine, 7(7), e1000316. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1000316