Skolan

Skolan utgör en väsentlig del av barn och ungdomars liv under många år och är en viktig arena för elevernas utveckling och hälsa då det finns ett tvåvägssamband mellan hälsa och lärande (1). Till exempel kan goda skolresultat vara en skyddsfaktor för psykisk ohälsa samt ge ökat självförtroende (2, 3) medan stress, prestationskrav och studiesvårigheter av olika slag har samband med inter- och externaliserande psykiska problem och ohälsa (1, 3, 4).

Det finns flera aspekter som spelar roll för elevers välmående, hälsa och lärande i skolan. Det handlar dels om skolans förutsättningar vad gäller miljö och organisation, men också sociala relationer, inflytande, uppmuntran och hälsostatus (1). I regeringens proposition ”Hälsa, lärande och trygghet” framgår att skolan ansvarar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskaps- och personliga utveckling. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och insatser framhävs tydligt (5). Samtidigt har det kommit rapporter som visat på en ökning av psykisk ohälsa bland unga och där skolans funktion tros vara en bidragande orsak. I Folkhälsomyndighetens rapport ”Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?” beskrivs bland annat att ökade skillnader i uppväxtvillkor, försvagningar i skolprestationer samt stress på grund av skolarbetet, kan ha bidragit till ökningen av psykisk ohälsa (6).

I det här kapitlet presenteras resultat för skoltrivsel, skolk, skolstress, studiesvårigheter och stöd vid studiesvårigheter, elevers uppfattning om lärare samt deltagande i skolidrotten.

Att trivas i sin skola är viktigt för både hälsan och lärandet. Skoltrivsel har undersökts på olika sätt på nationell nivå. Sammantaget tyder resultaten på att majoriteten av skoleleverna trivs i skolan (7-9), även om en nedgång har registrerats (8). Generellt verkar flickor trivas i något lägre grad än pojkar, medan resultaten är mer otydliga huruvida skillnader förekommer mellan yngre och äldre elever eller inte (8, 9).

I figuren nedan redovisas andelen elever från Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 som uppgett att de trivs i skolan (definierat som att eleven svarat ”Mycket bra” eller ”Bra” på frågan ”Hur trivs du i skolan?”). Generellt svarade en högre andel pojkar att det trivs i skolan jämfört med flickor (77-81 % jämfört med 66-77 %). Sett till årskurserna låg eleverna i årskurs 9 lägst. Jämfört med resultaten från tidigare års undersökningar har andelen som trivs i skolan minskat för flera grupper, vilket framför allt syns för flickor i årskurs 6 som minskat med 15 respektive 11 procentenheter jämfört med undersökningarna 2012 och 2016.

Hög skolfrånvaro oavsett orsak är inte sällan relaterat till sämre skolprestationer och ohälsa. Skolk är en typ av skolfrånvaro. Det finns flera olika definitioner av skolk, men ofta handlar det om att medvetet missa skolan utan giltig anledning (10). Resultat från en undersökning med ett nationellt urval av skolelever i årskurs 9 visade att närmare 1 av 5 hade skolkat någon gång (7). Orsakerna bakom att en elev skolkar kan vara mångfacetterad och handla om allt från arbetsmiljön i skolan, till sociala faktorer eller hälsorelaterade aspekter (11).

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ställdes frågan: ”Brukar du skolka?” (Med skolk menas att vara borta från en lektion eller andra obligatoriska moment i skolan utan giltig anledning). Förklaringstexten var ett tillägg för enkäten 2021, vilket kan påverka jämförelsen bakåt. Nedan redovisas andel som skolkat mer än en gång i månaden, vilket var vanligare bland de äldre eleverna (årskurs 9 och gymnasiet år 2) jämfört med de yngsta (årskurs 6). Sedan mätningen 2016 syns en viss förändring bland både flickor och pojkar i årskurs 6 som ökat något, medan andelarna i gymnasiet år 2 istället minskat med ett par procentenheter.

Prestationskrav i skolan är en vanlig orsak till stress bland ungdomar (1, 3). Att samband förekommer mellan skolstress och ohälsa har bekräftas på många håll (3, 6, 12-14). Flera myndigheter i Sverige har undersökt förekomsten av skolrelaterad stress vilken har ökat i alla undersökta åldersgrupper (8, 9). Flickor rapporterar stress i högre utsträckning än pojkar (8, 9, 15) och dessutom tycks effekten av stressen på psykosomatiska symtom starkare för flickor än pojkar (16, 17).

Nedan visas resultaten för andelen elever i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 som uppgav att de kände sig ”Mycket” eller ”Ganska mycket” stressade av sitt skolarbete. Generellt syns en ökning med stigande ålder, med den största skillnaden mellan årskurs 6 och 9. Det var en betydligt högre andel flickor än pojkar som uppgav att de kände sig stressade. I den senaste undersökningen var andelarna för flickor närmare dubbelt så höga jämfört med pojkars (34 jämfört med 17 % i årskurs 6, 61 jämfört med 32 % i årskurs 9 och 67 jämfört med 37 % i gymnasiet år 2). För eleverna i årskurs 9 och flickorna i gymnasiet år 2 ökade andelen som känner sig stressade av skolarbetet mellan mätningarna 2012 och 2016, men har avstannat mellan de två senare mätningarna. I årskurs 6 sågs inte motsvarande ökning för pojkar mellan 2012 och 2016, men däremot mellan 2016 och 2021 och för flickor i samma årskurs har andelarna ökat för varje undersökningsår. Sedan 2012 har andelen sjätteklassare som känner sig stressade av skolarbetet nästintill dubblerats i storlek och gäller främst flickorna. 

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan kan bedrivas på flera olika nivåer. Allt från det universella arbetet som riktas mot alla elever, till selektivt och även indikerat arbetet med fokus på riskgrupper respektive enskilda elever, där särskilda anpassningar och stöd kan behövas. Enligt uppgifter från en nationell rapport från 2018 tycks pojkar i högre grad än flickor uppleva god möjlighet att få extra hjälp och stöd samt att merparten av deras lärare gav dem den hjälp de behövde (9).

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 fick eleverna svara på frågan: ”Har du svårigheter med något av följande i skolan” följt av sju påståenden 1) Att följa med under lektionerna, 2) Att göra mina läxor eller andra liknande uppgifter, 3) Att förbereda mig inför prov, 4) Att hitta den studieteknik som passar mig bäst, 5) Att komma igång med eller slutföra uppgifter som kräver egna initiativ, 6) Att utföra skriftliga uppgifter samt 7) Att utföra uppgifter som kräver läsning (t ex. läsa en bok)”. Svaren sammanvägdes till ett index för indikatorn ”Studiesvårigheter”. Enligt denna definition var andelen med studiesvårigheter högre bland pojkarna i gymnasiet år 2 (42 %) jämfört med de i årskurs 6 och 9 (35-36 %). Bland flickorna låg andelarna i årskurs 9 i höjd med de i gymnasiet år 2 (39-40%) och lägre i årskurs 6 (34 %). Könsskillnader återfanns endast i årskurs 9, där flickorna låg högre än pojkarna (39 jämfört med 35 %). Vid en jämförelse med mätningen 2016 har andelen som uppgett studiesvårigheter ökat i både årskurs 6 och 9, med störst förändring i årskurs 6 (7 % för pojkar och 8 % för flickor).

Stöd vid studiesvårigheter

I den skånska enkäten ingick även en fråga där eleverna fick ange hur ofta de får hjälp hemma och i skolan när de har svårigheter med sina studier. Inför mätningen 2021 ändrades ordningen på svarsalternativen och ett nytt svarsalternativ (”Jag har aldrig svårigheter”) lades till. Detta gör att jämförelser över tid behöver tolkas med försiktighet. Figuren visar andel elever som uppgett att de inte får hjälp (definierat som att eleven svarat ”Sällan eller ”Nästan aldrig”), vare sig i skolan eller hemma. Andel elever som uppgav att de sällan eller aldrig får hjälp var högre bland pojkar än flickor i samtliga årskurser. Det var också bland pojkarna störst  förändring sågs sedan 2016 med en dubblering från 6 till 12 % 2021 i årskurs 6 och 9. Högst andel återfanns dock för pojkar i gymnasiet år 2 som låg på 15 %. Också för flickor fanns den högsta andelen i gymnasiet år 2, 12 % jämfört med 9-10 % i övriga årskurser.

Skolan har många viktiga funktioner. För att främja en positiv lärmiljö behöver eleverna arbetsro, något som skolan är ålagd att skapa förutsättningar för. Skolan ska också arbeta för att ombesörja alla elevers välbefinnande och utveckling, stärka elevernas vilja att lära, tilltro till sin egen förmåga liksom att verka för jämställdhet och motverka diskriminering (18-21). Resultaten från en nationell undersökning har visat att majoriteten av eleverna tyckte att de flesta av deras lärare var bra på att skapa studiero. Pojkar i högre grad än flickor. Dessutom ansåg mer än 8 av 10 elever att merparten eller alla deras lärare behandlade flickor och pojkar rättvist. Dock var det närmare 1 av 10 som ansåg att endast några få/inga lärare gjorde det (9). 

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ställdes frågor om hur eleverna upplevde sina lärares förmåga att skapa arbetsro under lektionerna, om de ansträngde sig för att eleverna skulle klara sina skoluppgifter, uppmärksammade när eleven gjort något bra samt om de behandlade flickor och pojkar lika. Nedan redovisas resultaten för att det stämmer på mer än hälften av lärarna.

Förmåga att skapa arbetsro

Både i årskurs 6 och 9 var det en något högre andel pojkar än flickor som uppgav att lärarna var bra på att skapa arbetsro under lektionerna och vid jämförelser mellan årskurserna låg gymnasieeleverna högst (totalt 56 %), följt av sjätteklassarna (totalt 48 %) och niondeklassarna (totalt 37 %). Över tid (2012-2021) har andelen som upplever att mer än hälften av lärarna är bra på att skapa arbetsro under lektionerna sjunkit tydligt för de två yngre årskurserna, med totalt 27 procentenheter i årskurs 6 och 20 procentenheter i årskurs 9, där minskningen framför allt skedde mellan 2012 och 2016. 

Ansträngningar för att eleverna ska klara skoluppgifterna

Andelen elever som uppgav att mer än hälften av lärarna anstränger sig för att de ska klara skoluppgifterna var högre för pojkar än flickor i respektive årskurs, men högst för både flickor och pojkar i årskurs 6 (56 % respektive 59 %). Lägst andel fanns bland eleverna i årskurs 9 där drygt 2 av 5 upplevde att mer än hälften av lärarna gjorde den typen av ansträngningar. Generellt har andelen minskat över tid från 2012-2021, men tyngdpunkten på minskningen i samtliga årskurser skedde mellan åren 2012 och 2016.

Uppmärksammar när eleverna gjort något bra

I regel uppgav pojkar i högre utsträckning än flickor att de upplevde att lärarna uppmärksammar dem när den gjort något bra. I gymnasiet år 2 och årskurs 6 var det totalt runt 45 % och i årskurs 9 cirka 34 % som ansåg detta. Sett över tid har andelen dock minskat successivt för varje mättillfälle mellan 2012-2021, med undantaget gymnasiet där ingen signifikant skillnad uppmätts mellan de två senaste mätningarna.

Behandlar flickor och pojkar lika

Frågan om likabehandling mellan flickor och pojkar har ingått i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2016 och 2021. Svaren från 2021 visar att flickor i högre utsträckning än pojkar ansåg att majoriteten av lärarna behandlar eleverna lika. Skillnaden var cirka 10 procentenheter i respektive årskurs. Sett till ålder var det dock de äldsta som stod för de högsta andelarna där drygt 80 % av flickorna och drygt 70 % av pojkarna tyckte att flickor och pojkar behandlades lika av lärarna medan motsvarande i årskurs 9 som låg lägst var 59 % av flickorna och 47 % av pojkarna. Jämfört med 2016 var det en lägre andel både flickor och pojkar i årskurs 6 samt pojkar i årskurs 9 som kände sig lika behandlade 2021, medan andelen ökat för flickor i årskurs 9 och i gymnasiet år 2. 

 

Skolan är en viktig arena för fysisk aktivitet. Svenska skolelever är mer fysiskt aktiva under skoltid än fritiden, liksom på vardagarna jämfört med helgerna (22). Skolämnet idrott och hälsa är brett och inkluderar exempelvis att ge eleverna möjlighet att prova olika fysiska aktiviteter, öka intresset för fysisk aktivitet och naturvistelse samt öka kunskapen om att på egen hand främja goda levnadsvanor och hälsa (23). Enligt resultaten från en nationell undersökning inkluderat elever i årskurs 5 och 8 samt år 2 på gymnasiet, deltog en stor majoritet (93 %) regelbundet på idrottslektionerna i skolan (22). Orsaker till att inte delta kan handla om att inte vara på plats på grund av exempelvis sjukdom eller att vara närvarande men endast delta delvis eller inte alls på grund av skada, glömt ombyteskläder eller andra orsaker (24). De elever som återkommande inte deltar i idrottsundervisningen är vanligen mer inaktiva i andra sammanhang och deltar dessutom i lägre utsträckning i föreningsidrotten (25).

Av eleverna som har schemalagd idrott i Skåne var det en stor majoritet som alltid eller nästan alltid deltog på skolidrotten (mellan 84 och 95 % beroende på ålder och kön). Genomgående deltog pojkar i högre grad än flickor, i årskurs 9 var skillnaden till exempel 9 procentenheter (93 jämfört med 84 %). Vidare var det en något högre andel yngre än äldre elever som deltog alltid eller nästan alltid (dock sågs ingen skillnad mellan flickor i årskurs 9 och gymnasiet år 2). Utvecklingen 2012-2021 visar en minskning av andel som deltar i skolidrotten framför allt i årskurs 6 samt flickor i årskurs 9. 

1. Skolverket (2019) Hälsa för lärande– lärande för hälsa. https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369530/1569845934609/pdf4071.pdf Hämtad 2021-08-18.
2. Björkenstam, C., Weitoft, G. R., Hjern, A., Nordström, P., Hallqvist, J., & Ljung, R. (2011). School grades, parental education and suicide – a national register-based cohort study. Journal of Epidemiology and Community Health, 65(11), 993–998.
3. Gustafsson, J.E., Westling-Allodi, M., Akerman, A., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S. et al. (2010). School, learning and mental health. A systematic review. The Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:317965/FULLTEXT01.
4. Reaves, S., McMahon, S.D., Duffy, S.N., Ruiz, L. (2018). The test of time: A meta-analytic review of the relation between school climate and problem behavior. Aggression and Violent Behavior, 39:100-8.
5. Proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. Stockholm: Regeringskansliet.
6. Folkhälsomyndigheten (2018) Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Artikelnummer: 18023-2. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varfor-har-den-psykiska-ohalsan-okat-bland-barn-och-unga-i-sverige/ Hämtad 2021-08-18.
7. , J. (2020) Ung i en tid med minskat drickande – Metod och de första resultaten från Futura01. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). https://www.can.se/app/uploads/2020/08/fokusrapport-08-2020.pdf Hämtad 2021-08-23.
8. Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport. Artikelnummer: 18065. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ Hämtad 2021-08-23.
9. Skolverket (2019) Attityder till skolan 2018. Rapport 479. https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/attityder-till-skolan-2018 Hämtad 2021-08-23.
10. Allison, M. A., Attisha, E., & COUNCIL ON SCHOOL HEALTH (2019). The Link Between School Attendance and Good Health. Pediatrics, 143(2), e20183648. https://doi.org/10.1542/peds.2018-3648
11. Skolfrånvaro kan ha många orsaker [Internet]. https://www.1177.se/Skane/barn--gravid/nar-familjelivet-ar-svart/nar-barn-mar-daligt/skolfranvaro-kan-ha-manga-orsaker/ Hämtad 2021-08-23.
12. Folkhälsomyndigheten (2016) Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolprestationer-skolstress-och-psykisk-ohalsa-bland-tonaringar/ Hämtad 2021-08-23.
13. Giota, J., Gustafsson, J.-E., (2017). Perceived demands of schooling, stress and mental health: changes from grade 6 to grade 9 as a function of gender and cognitive ability. Stress Health 33 (3), 253–266. https://doi.org/10.1002/smi.2693.
14. Nygren, K. & Hagquist, C. (2017). Self-reported school demands and psychosomatic problems among adolescents – changes in the association between 1988 and 2011? J. Publ. Health. https://doi.org/10.1177/1403494817725687.0(0),1403494817725687.
15. Östberg, V., Almquist, Y.B., Folkesson, L., Låftman, S.B., Modin, B., Lindfors, P. (2015). The complexity of stress in mid-adolescent girls and boys. Child Indicat. Res. 8 (2), 403–423. https://doi.org/10.1007/s12187-014-9245-7.
16. Sonmark, K., Godeau, E., Augustine, L., Bygren, M., Modin, B., 2016. Individual and contextual expressions of school demands and their relation to psychosomatic health a comparative study of students in France and Sweden. Child Indicat. Res. 9 (1), 93–109. https://doi.org/10.1007/s12187-015-9299-1.
17. West, P., Sweeting, H., 2003. Fifteen, female and stressed: changing patterns of psychological distress over time. JCPP (J. Child Psychol. Psychiatry, 44 (3), 399–411. https://doi.org/10.1111/1469-7610.00130.
18. Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet [Internet]. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Hämtad 2021-08-26.
19. Läroplan för grundsärskolan [Internet]. https://www.skolverket.se/undervisning/grundsarskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundsarskolan/laroplan-for-grundsarskolan Hämtad 2021-08-26.
20. Läroplan för gymnasieskolan [Internet] https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan 2021-08-26.
21. Läroplan för gymnasiesärskolan. [Internet] https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasiesarskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasiesarskolan/laroplan-gysar13-for-gymnasiesarskolan Hämtad 2021-08-26.
22. Livsmedelsverket (2020) Riksmaten ungdom 2016-2017. Så mycket rör sig ungdomar i Sverige. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-ungdom Hämtad 21-08-26.
23. Idrott och hälsa. Läroplan och kursplan för grundskolan. [Internet] https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f Hämtad 2021-08-26.
24. Skolinspektionen (2012) Idrott och hälsa i grundskolan. Med lärandet i rörelse. Kvalitetsgranskning, Rapport 2012:5. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012/idrott-och-halsa-i-grundskolan/ Hämtad 21-08-23.
25. Centrum för idrottsforskning (2017) De aktiva och De inaktiva – Om ungas rörelse i skola och på fritid. 2017:2. https://centrumforidrottsforskning.se/sites/default/files/2021-05/De-aktiva-och-de-inaktiva_0.pdf Hämtad 21-08-23.