Bakgrund

År 2018 beslutade riksdagen om det övergripande folkhälsomålet: ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (1). Skillnader i livsvillkor gör att hälsan ofta fördelar sig på ett ojämlikt sätt mellan olika grupper. I den här rapporten presenteras resultaten utöver hela gruppen uppdelat på kön (flicka/pojke) och ålder (årskurser). Syftet med det här bakgrundskapitlet är att ge en fylligare beskrivning av de elever som deltagit i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 eftersom förutsättningar för hälsa och hälsobeteenden inte sällan skiljer sig åt utifrån aspekter som socioekonomisk situation (2-7), födelseregion (8, 9) och könsidentitet (10-12). Nedan redovisas resultat för hur eleverna svarat avseende föräldrars sysselsättning, om de haft råd att följa med kompisar, trångboddhet, egen och föräldrars födelseregion samt könsidentitet.

Föräldrars sysselsättning

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ställdes en fråga om föräldrars sysselsättning, vilken visar att den största andelen av eleverna (3 av 4) har 2 förvärvsarbetande föräldrar, ungefär 1 av 5 har en förvärvsarbetande förälder medan 1 av 10 uppgav att ingen av föräldrarna förvärvsarbetade. 

Inte haft råd att följa med kompisar

Eleverna fick också frågan om de vid något tillfälle det senaste året inte hade kunnat följa med sina kompisar på något för att de inte haft råd. Den stora majoriteten svarade nej på denna fråga (87 % i årskurs 6, 86 % i årskurs 9 och 83 % i gymnasiet år 2). Ungefär 8 % av eleverna hade inte haft råd att följa med sina kompisar vid ett tillfälle och 6 % i årskurs 6, 7 % i årskurs 9 och 9 % i gymnasiet uppgav att de vid flera tillfällen inte haft råd att följa med sina kompisar.

Trångboddhet

Enligt trångboddhetsnorm 2, vilken innebär att en bostad är trångbodd om det bor fler än två personer per rum (undantag kök, och badrum) (7) angav ungefär 1 av 10 av eleverna att de är trångbodda; 11 % i årskurs 6, 9 % i årskurs 9 och 8 % i år 2 på gymnasiet.

Egen födelseregion

Den högsta andelen, mer än 80 % av eleverna som svarat på Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021, uppgav att de var födda i Sverige, följt av omkring var tionde elev som uppgav att de var födda i ett utomeuropeiskt land. Endast drygt 1 % uppgav att de var födda i övriga Norden och runt 4 % i ett annat europeiskt land.

Föräldrars födelseregion

Majoriteten (57-65 %) av eleverna i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 angav att båda deras föräldrar var födda i Sverige, medan 23-28 % rapporterade att båda deras föräldrar var födda i ett annat land. En mindre andel (12-14 %) uppgav att de hade en förälder som var född i Sverige och en förälder som var född i ett annat land.  

Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 inkluderade både frågor om tilldelat biologiskt kön och könsidentitet. Den stora majoriteten (97,8 – 98,7 % baserat på årskurs) uppgav att de identifierar sig som det kön de tilldelats vid födseln, också kallat cisperson. Andel binära transpersoner, det vill säga de som i enkäten uppgett flicka som tilldelat biologiskt kön och som identifierar sig som pojke respektive de som uppgett pojke som tilldelat biologiskt kön och som identifierar sig som flicka uppgår till 0,4 – 0,6 % baserat på årskurs, medan andel ickebinära transpersoner (som oavsett tilldelat biologiskt kön, i enkäten uppgav könsidentitet ”Annat”) var något högre (0,9 – 1,7 %).

1. Folkhälsomyndigheten (2021) Nationella folkhälsomål och målområden [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa-lokalt-och-regionalt-stod/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/ Hämtat 2021-11-12.
2. Reiss, F. (2013). Socioeconomic inequalities and mental health problems in children and adolescents: a systematic review. Social science & medicine (1982), 90, 24–31. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2013.04.026
3. Devenish, B., Hooley, M., & Mellor, D. (2017). The Pathways Between Socioeconomic Status and Adolescent Outcomes: A Systematic Review. American journal of community psychology, 59(1-2), 219–238. https://doi.org/10.1002/ajcp.12115
4. Federico, B., Falese, L., & Capelli, G. (2009). Socio-economic inequalities in physical activity practice among Italian children and adolescents: a cross-sectional study. Zeitschrift fur Gesundheitswissenschaften = Journal of public health, 17(6), 377–384. https://doi.org/10.1007/s10389-009-0267-4
5. Singh, G. K., Siahpush, M., & Kogan, M. D. (2010). Rising social inequalities in US childhood obesity, 2003-2007. Annals of epidemiology, 20(1), 40–52. https://doi.org/10.1016/j.annepidem.2009.09.008
6. Moreno-Maldonado, C.; Ramos, P.; Moreno, C.; Rivera, F. (2018) How family socioeconomic status, peer behaviors, and school-based intervention on healthy habits influence adolescent eating behaviors. Psychol. Int, 39, 92–118. https://doi.org/10.1177/0143034317749888
7. Boverket (2016). Trångboddheten i storstadsregionerna. Rapport 2016:28. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/trangboddheten-i-storstadsregionerna.pdf Hämtat 2021-08-20..
8. Folkhälsomyndigheten (2019) Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland. Ett kunskapsunderlag om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland utrikes födda personer boende i Sverige. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsa-hos-personer-som-ar-utrikes-fodda--skillnader-i-halsa-utifran-fodelseland/ Hämtat 2021-08-20.
9. Folkhälsomyndigheten (2019) Hur mår nyanlända barn i Sverige? Resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien. Artikelnummer: 19008. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hur-mar-nyanlanda-barn--i-sverige/ Hämtat 2021-08-20.
10. Connolly, M. D., Zervos, M. J., Barone, C. J., 2nd, Johnson, C. C., & Joseph, C. L. (2016). The Mental Health of Transgender Youth: Advances in Understanding. The Journal of adolescent health : official publication of the Society for Adolescent Medicine, 59(5), 489–495. https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2016.06.012
11. Folkhälsomyndigheten (2021) Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner – En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Artikelnummer: 15038. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsan-och-halsans-bestamningsfaktorer-for-transpersoner--en-rapport-om-halsolaget-bland-transpersoner-i-sverige/ Hämtat 2021-08-20.
12. Modén, B., Leveau L., Grahn, M. (2018) Ungas hälsa utifrån könsidentitet- ett komplement till Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2016. Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/rapport-halsa-utifran-konsidentitet.pdf Hämtat 2021-08-20.