Fysisk aktivitet

Det finns flera hälsofördelar för barn och unga att vara fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet finns i alla möjliga former. Det kan handla om att gå, cykla, leka eller träna spontant eller organiserat (1). Att vara utomhus är bra eftersom det har samband med högre aktivitetsnivå (2). Dessutom främjas fysisk aktivitet om det i barn och ungas närmiljö finns parker, lekplatser och gångbanor (3).

Folkhälsomyndigheten lanserade våren 2021 svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande, vilka grundar sig på Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer. Huvudbudskapet är tydligt, nämligen att all rörelse räknas. Rekommendationen för gruppen 6-17 år är regelbunden fysisk aktivitet under hela veckan, vardagar som helg. Barn och ungdomar inom åldersspannet bör också ägna sig åt pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt minst 60 minuter om dagen, fysisk aktivitet som stärker muskler och skelett minst 3 gånger per vecka samt bryta långa perioder av stillasittande (4). I Sverige är det en låg andel barn och unga som uppnår dessa rekommendationer. Bland de femtonåriga flickorna är det färre än 1 av 10, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Och generellt sett är det vanligare att flickor är mindre aktiva än pojkar, liksom att äldre ungdomar är mindre aktiva än yngre (5, 6).

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ombads eleverna besvara frågan: ”Hur mycket rör du dig i snitt per dag (t.ex. går, cyklar eller tränar)?” På grund av revidering av svarsalternativen i frågan görs ingen jämförelse med mätningarna år 2012 och 2016. Genomgående visar resultaten att pojkar i högre utsträckning än flickor överstiger rekommendationen om minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Sett till de olika årskurserna var majoriteten av eleverna i årskurs 6 fysiskt aktiva mer än 60 minuter per dag (51 % av flickorna respektive 61 % av pojkarna) vilket kan jämföras med till exempel i gymnasiet år 2 där endast 44 % av pojkarna och 27 % av flickorna var det.

Resultaten visar dessutom att en grupp elever var fysiskt aktiva i betydligt lägre grad än uppsatta rekommendationer. Mellan 13-29 % av flickorna och 9-19 % av pojkarna (med högre andelar ju äldre elever) uppgav att de var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter per dag (visas ej i figur).

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne fick eleverna även svara på frågan: ”Brukar du träna eller röra på dig på din fritid så att du blir andfådd eller svettig?” Resultaten visas för dem som angett denna typ av aktivitet minst 4 dagar per vecka. Det var en högre andel pojkar än flickor som tränade minst 4 dagar per vecka. Detta gällde för samtliga årskurser och såväl år 2021 som de tidigare mätningarna 2012 och 2016. Skillnader förekom även mellan de olika årskurserna. Bland flickorna var trenden nedåtgående, det vill säga ju äldre, ju lägre andel som tränade minst 4 dagar per vecka (36 % i årskurs 6, 32 % i årskurs 9 och 27 % i gymnasiet år 2). Bland pojkarna var det inte samma stegvis nedåtgående trend, men klart var att andelarna var lägre för gymnasiepojkarna jämfört med pojkarna i årskurs 6 och 9. Jämfört med mätningen 2016 syns en minskning av andelen som tränar minst 4 dagar per vecka för både flickor och pojkar i årskurs 6 liksom flickor i årskurs 9 och pojkar i gymnasiet år 2. 

1. Yrkesföreningen för fysiskt aktivitet, Svenska läkaresällskapet (2016) Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017. Järna: Yrkesföreningen för fysiskt aktivitet (YFA), http://www.fyss.se/fyss-kapitel/fyss-kapitel-del-1-allman-del/ Hämtad 2021-08-25
2. Puggina A, Aleksovska K, Buck C, Burns C, Cardon G, Carlin A, et al. (2018) Policy determinants of physical activity across the life course: a 'DEDIPAC' umbrella systematic literature review. Eur J Pub Health, 28(1):105-18.
3. Smith, M., Hosking, J., Woodward, A., Witten, K., MacMillan, A., Field, A., Baas, P., & Mackie, H. (2017). Systematic literature review of built environment effects on physical activity and active transport - an update and new findings on health equity. The international journal of behavioral nutrition and physical activity, 14(1), 158. https://doi.org/10.1186/s12966-017-0613-9
4. Folkhälsomyndigheten (2021) Riktlinjer för fysiska aktivitet och stillasittande. Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Artikelnummer: 21099. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/106a679e1f6047eca88262bfdcbeb145/riktlinjer-fysisk-aktivitet-stillasittande.pdf Hämtad 21-08-25
5. Folkhälsomyndigheten (2018) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport. Artikelnummer: 18065. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b49728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf Hämtad 2021-08-25.
6. Folkhälsomyndigheten (2019) Barns och ungas rörelsemönster Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/ Hämtad 2021-08-25