Spel om pengar

Spel om pengar är ett folkhälsoproblem med stora konsekvenser. Dessa konsekvenser rör inte enbart den som spelar, utan också närstående och samhället i stort (1). Barn och ungdomar är särskilt sårbara, dels utifrån kognitiv omognad dels på grund av att de lättare påverkas av kompisar, föräldrar och marknadsföring (2). Studier har visat att riskabelt spelande bland ungdomar har samband med till exempel att vara pojke, substansbruk (tobak, alkohol och narkotika), sämre skolprestationer, impulsivitet, nätmobbning, kriminalitet, psykisk ohälsa, relationsproblematik och att ha föräldrar som spelar (2-5). Skyddande faktorer kan exempelvis vara positiva föräldrarelationer, meningsfulla aktiviteter och hög socioekonomisk situation (4, 5). Enligt en nationell undersökning har andelen svenska ungdomar som spelat om pengar minskat från år 2012 till 2020. Samma undersökning visade också att det är en betydligt högre andel pojkar som spelat om pengar jämfört med flickor. Dock har en uppåtgående trend identifierats för flickor mellan mättillfällena 2019 och 2020 (6).

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ställdes frågor om spel om pengar till eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Med frågorna följde hjälptexten ”Med spel om pengar menas här att spela för att vinna riktiga pengar och inte virtuella pengar (låtsaspengar) i ett spel, till exempel att spela poker, blackjack, casino etc”. Denna text var ett tillägg som inte fanns med vid tidigare mätningar, vilket potentiellt skulle kunna påverka jämförbarheten bakåt i tiden.

Resultaten i figuren nedan avser andel elever som uppgett att de spelat om pengar det senaste året. Det som särskilt utmärker sig är skillnaden mellan flickor och pojkar, där andelarna ligger betydligt högre bland pojkarna i både årskurs 9 och gymnasiet år 2. Exempelvis var det mer än 1 av 4 (27 %) av gymnasiepojkarna som uppgav att de hade spelat det senaste året, meden motsvarande för flickorna var drygt 2 %. En tillbakablick visar dock att andelen som spelat om pengar var lägre år 2021 än 2016, dock ej för flickorna i nian. Störst minskning sågs bland pojkar i gymnasiet år 2 (från 36 % till 27 %).  

Som en indikation för problematiskt spelande ingick även två så kallade Lie/Bet-frågor (7). Frågorna handlar om man känt att man måste spela för mer pengar samt om man ljugit om hur mycket man spelat för människor som är viktiga för en. Resultaten visar andelen med problematiskt spelande bland de som angett att de spelat om pengar de senaste året. Även för denna indikator syns tydliga könsskillnader, särskilt i årskurs 9, med en högre andel bland pojkarna jämfört med flickorna. Allra högst låg pojkar i årskurs 9 där närmare 1 av 3 av de som spelat det senaste året ansågs ha ett problematiskt spelande. Sett över tid är det för gymnasiepojkarna som den största förändringen skett, med en minskad andel med problematiskt spelande 2021 jämfört med 2016. 

1. Folkhälsomyndigheten (2020) Spel om pengar är en folkhälsofråga. Artikelnummer: 20040. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4f3d1175836843398dd7c9915f3b50e7/spel-pengar-folkhalsofraga.pdf Hämtad 2021-08-25.
2. Emond, A. M., & Griffiths, M. D. (2020). Gambling in children and adolescents. British medical bulletin, 136(1), 21–29. https://doi.org/10.1093/bmb/ldaa027
3. Peters, E. N., Nordeck, C., Zanetti, G., O'Grady, K. E., Serpelloni, G., Rimondo, C., Blanco, C., Welsh, C., & Schwartz, R. P. (2015). Relationship of gambling with tobacco, alcohol, and illicit drug use among adolescents in the USA: Review of the literature 2000-2014. The American journal on addictions, 24(3), 206–216. https://doi.org/10.1111/ajad.12214
4. Dowling N, et al. (2017). Early risk and protective factors for problem gambling: A systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. Clinical psychology review, 51: p. 109-124
5. Pisarska, A., & Ostaszewski, K. (2020). Factors associated with youth gambling: longitudinal study among high school students. Public health, 184, 33–40. https://doi.org/10.1016/j.puhe.2020.03.017
6. Guttormsson U. (red). (2020) Skolelevers drogvanor 2020. Rapport 197. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/publikationer/skolelevers-drogvanor-2020/ Hämtad 2021-08-25.
7. Folkhälsomyndigheten (2021). spelprevention.se Ett kunskapsstöd om spel om pengar och spelproblem. Mäta och upptäcka spelproblem [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/material-och-stod/mata-och-upptacka-spelproblem/ Hämtad 2021-08-25.