Tobak

Inledning

Att tobaksbruk påverkar hälsan negativt på flera olika sätt är vida känt. Rökning ökar till exempel risken för flera sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och olika typer av cancer (1, 2). Totalt sett står tobaksbruket för åtta procent av sjukdomsbördan i Sverige (3). Den stora majoriteten som börjar röka gör det i tonåren (4) samtidigt som barn och ungdomar är särskilt sårbara för nikotin (5). Barn och ungdomar kan påverkas av kompisar och föräldrar att börja röka (6, 7) och för vissa kan rökningen fungera som ett sätt att kontrollera depressiva tankar och ångest (8). Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) har under flera decennier gjort undersökningar kring förekomst av tobaksbruk bland skolelever i Sverige. Dessa visar att rökning har minskat kraftigt bland skolelever sedan 1970-talet, men fortfarande är 1 av 10 rökare i årskurs 9, flickor i högre utsträckning än pojkar (9). Enligt en analys från Folkhälsomyndigheten skiljer sig såväl debutålder som regelbunden rökning mellan elever från skolor med hög respektive låg socioekonomisk situation, till nackdel för den senare (10). Liknande socioekonomiska skillnader har även uppmärksammats i forskningsstudier (11, 12).

Utöver vanliga cigaretter finns andra produkter med tobak och nikotin. Snus är en sådan, vilken också kan ha en negativ inverkan på hälsan (13). Snusning är klart vanligare bland pojkar än flickor och trots att nationella siffror visat att snusningen har minskat bland skolelever sedan 1970-talet, syns en ökning de senaste åren (9). Dessutom har nya snusprodukter tillkommit. Det så kallade ”tobaksfria” ”vita snuset” är en nikotinprodukt som tycks ha ökat markant på kort tid bland ungdomar (14). Andra förekommande produkter är elektroniska cigaretter (e-cigaretter, eller vejping som det också kallas) och vattenpipa. I e-cigaretter förångas vätska (e-vätska eller e-juice) vanligen bestående av en mix av bärarvätskor (glycerin och/eller propylenglykol), smakämnen samt nikotin (även om det också finns nikotinfria alternativ) via ett värmeelement (15). Även om hälsoeffekterna av vejping behöver forskas kring ytterligare, inte minst avseende effekter på lång sikt (16, 17), finns det idag forskning som visat på samband mellan vejping och lungskador, hjärtinfarkt, skador vid handhavandet av e-cigaretterna, förgiftningar samt allergiska reaktioner (16-19). Dessutom finns det forskningsresultat som visat att ungdomar som använder e-cigaretter har en högre benägenhet att övergå till vanliga cigaretter (20). Vad gäller vattenpipsrökning finns den typen både med och utan tobak (21), där även den utan tobak kan innehålla giftiga ämnen (22). Nationella siffror från CAN har visat att bruk av e-cigaretter bland unga ökade från 2014 och framåt, men vid mätningen 2020 sågs en minskning. Även vattenpipsrökning har minskat nationellt (9).

Rökning

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2021 ombads eleverna ange om de rökte cigaretter. Det fanns sju svarsalternativ: ”Nej, jag har aldrig rökt”; ”Nej, men jag har provat”; ”Nej, jag har rökt men slutat”; ”Ja, varje dag”; ”Ja, nästan varje dag”; ”Ja, när jag är på fest/jag feströker”; ”Ja, ibland”. De elever som angav något av de jakande svarsalternativen definierades som rökare. Högst andel rökare återfanns i gymnasiet år 2 (totalt 16 %). Dock visar trenden en tydlig minskning av andel rökare i såväl årskurs 9 som gymnasiet år 2 sedan mätningarna 2012 och 2016. Detta gäller både flickor och pojkar. Exempelvis hade andelen rökande pojkar i gymnasiet år 2 mer än halverats från år 2012 (33 %) jämfört med år 2021 (15 %). Andelen rökare bland sjätteklassarna är betydligt lägre än för de äldre eleverna (totalt 1,4 %). 

Daglig rökning

Andelen dagligrökare var högst i gymnasiet år 2 (totalt 4,2 % jämfört med 2,2 % respektive 0,4 % i årskurs 9 och 6). För både flickor och pojkar i årskurs 9 och gymnasiet år 2 har det skett en tydlig stegvis positiv utveckling, med en lägre andel dagligrökare för varje mätning mellan år 2012 och 2021. Bland flickor i gymnasiet år 2 exempelvis, minskade andelen dagligrökare från 14 % (2012)  till 8 % (2016), för att minska ytterligare till 4 % år 2021. 

Snusning

De skånska elever som på frågan ”Snusar du?” svarade jakande på följande möjliga svarsalternativ: Nej, jag har aldrig snusat”; ”Nej, men jag har provat”; ”Nej, jag har snusat men slutat”; ”Ja, varje dag”; ”Ja, nästan varje dag”; ”Ja, ibland” definierades som snusare. Vad gäller snusning var det en tydlig skillnad mellan flickor och pojkar, varav de senare i betydligt högre grad angav att de snusade. Könsskillnaderna återkom i respektive årskurs och högst andelen snusare fanns bland pojkar i gymnasiet år 2 där drygt 1 av 5 (22 %) snusade. Sett till utvecklingen från 2016 och 2021 har särskilt stor ökning skett i årskurs 9 och gymnasiet år 2. För pojkarna i årskurs 9 har det i det närmaste skett en dubblering (från 5,9 till 11,1 % mellan 2016 och 2021) och i gymnasiet år 2 syns en tydlig skillnad från 15 till 22 % mellan motsvarande mättillfällen. Även bland flickorna var det en tydlig uppgång från 0,6 till 4,5 % (årskurs 9) och 1,2 till 8,4 % (gymnasiet år 2). Även om andelarna är betydligt lägre för sjätteklassarna syns en ökning även i denna årskurs. 

Daglig snusning

Andelen dagligsnusare speglar i stort samma mönster som vid snusning överhuvudtaget, det vill säga det är en högre andel pojkar än flickor som uppgett att de snusar liksom de äldre eleverna jämfört med de yngre. Högst andel dagligsnusare återfanns således bland pojkarna i gymnasiet år 2, som 2021 låg på 14 %. Detta var i det närmaste en dubblering sedan år 2016 då 8 % uppgav att de snusade dagligen. Även om andelen bland flickorna i samma årskurs låg betydligt lägre syns en ökning från 0,3 % år 2016 till nästan 3 % år 2021.

Vattenpipa

Förekomst av vattenpipsrökning undersöktes genom frågan: ”Har du rökt vattenpipa någon gång?” Det var en något högre andel pojkar än flickor som hade rökt vattenpipa i årskurs 6 och gymnasiet år 2. Mönstret var desto tydligare när det gäller ålder, med högre andelar ju äldre elever. Högst var således andelarna i gymnasiet år 2 där 19 % av flickorna och 24 % av pojkarna hade rökt vattenpipa någon gång. Vid jämförelser med tidigare mätningar har andelen som rökt vattenpipa dock minskat succesivt för varje mättillfälle i årskurs 9 och gymnasiet år 2, bland såväl flickor som pojkar. Denna stegvisa nedåtgående trend sågs inte på samma sätt bland eleverna i årskurs 6.

E-cigarett

Vad gäller användning av e-cigaretter ställdes frågan ”Har du använt e-cigaretter (”vape”) någon gång (elektronisk cigarett som omvandlar nikotinhaltig vätska till vattenånga)?” Frågan besvarades med följande svarsalternativ: ”Nej”; ”Ja, under de senaste 30 dagarna”; ”Ja, under de senaste 12 månaderna” och ”Ja, för mer än 12 månader sen”. Samtliga jakande svar redovisas nedan som att man använt e-cigaretter någon gång. Frågan ställdes endast till eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 och gjorde debut i enkäten år 2016.

Resultaten visar att 1 av 3 elever i gymnasiet år 2 har använt e-cigaretter, medan motsvarande siffra i årskurs 9 var 1 av 4. I båda årskurserna hade pojkarna i något högre utsträckning än flickor använt e-cigaretter. Pojkar i gymnasiet år 2 var med andra ord den grupp med högst andel som använt e-cigaretter (38 %), medan andelen var lägst bland flickor i årskurs 9 (22 %). Resultaten visade också att andelen som använt e-cigaretter var lägre år 2021 än 2016 i båda årskurserna och bland både flickor och pojkar.

Referenser

  1. GBD 2017 Risk Factor Collaborators (2018). Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet (London, England), 392(10159), 1923–1994. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  2. National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US) Office on Smoking and Health. (2014). The Health Consequences of Smoking—50 Years of Progress: A Report of the Surgeon General. Centers for Disease Control and Prevention (US).
  3. Agardh E., Boman U. och Allebeck P. (2014) Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning? – Kartläggning utifrån ”DALYmetoden” 1990–2010. Institutionen för folkhälsovetenskap. Stockholm: Karolinska Institutet.
  4. A non smoking generation (2019) Det är bara barn som börjar använda tobak. Rapport om ungas attityder till tobak. Rapport: 2019:1. https://nonsmoking.se/rapporter/det-ar-bara-barn-som-borjar-anvanda-tobak/ Hämtat 2021-08-26.
  5. Torres, O. V., Tejeda, H. A., Natividad, L. A., & O'Dell, L. E. (2008). Enhanced vulnerability to the rewarding effects of nicotine during the adolescent period of development. Pharmacology, biochemistry, and behavior, 90(4), 658–663. https://doi.org/10.1016/j.pbb.2008.05.009
  6. Simons-Morton, B. G. & Farhat, T. (2010) Recent Findings on Peer Group Influences on Adolescent Smoking. J Primary Prevent. 31:191–208. DOI 10.1007/s10935-010-0220-x
  7. Scalici, F., & Schulz, P. J. (2017). Parents' and peers' normative influence on adolescents' smoking: results from a Swiss-Italian sample of middle schools students. Substance abuse treatment, prevention, and policy, 12(1), 5. https://doi.org/10.1186/s13011-017-0089-2
  8. Fluharty, M., Taylor, A.E., Grabski, M., Munafò, M.R., (2017). The Association of Cigarette Smoking With Depression and Anxiety: A Systematic Review. Nicotine Tob. Res. 19, 3–13
  9. Guttormsson U. (red). (2020) Skolelevers drogvanor 2020. Rapport 197. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/publikationer/skolelevers-drogvanor-2020/ Hämtad 2021-08-26.
  10. Folkhälsomyndigheten (2020) Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9. Artikelnummer: 20160. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4d81f7bb5fed47c48a62b3873fd3957a/skillnader-anvandning-alkohol-narkotika-tobak-elever-arskurs-9.pdf Hämtad 2021-08-26.
  11. Gilman, S. E., Abrams, D. B., & Buka, S. L. (2003). Socioeconomic status over the life course and stages of cigarette use: initiation, regular use, and cessation. Journal of epidemiology and community health, 57(10), 802–808. https://doi.org/10.1136/jech.57.10.802
  12. Joffer, J., Burell, G., Bergström, E., Stenlund, H., Sjörs, L., & Jerdén, L. (2014). Predictors of smoking among Swedish adolescents. BMC public health, 14, 1296. https://doi.org/10.1186/1471-2458-14-1296
  13. Folkehelseinstituttet (2019) Helserisiko ved snusbruk. [Health risks from snus use Norwegian Institute of Public Health. Report 2019] versjon 2. Rapport 2019. https://www.fhi.no/globalassets/bilder/rapporter-og-trykksaker/2019/helserisiko-ved-snusbruk-rapport-2019-v2.pdf Hämtat 2021-08-26.
  14. A non smoking generation. (2020) TOBAK I NY FÖRPACKNING RAPPORT OM UNGAS ATTITYDER TILL TOBAK. 2020:1 https://nonsmoking.se/fakta-och-forskning/egna-rapporter/ Hämtad 2020-10-20.
  15. Länsstyrelsen Västra Götalands län (2018) Elektroniska cigaretter. En kunskapssammanställning om användning, attityder, och potentiella hälsoeffekter. Rapport nr: 2018:16. Sahlgrenska akademin, Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs Universitet. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402724e29/1528181940235/2018-16.pdf Hämtad 2021-08-26.
  16. Brown, A., & Balk, S. J. (2020). E-Cigarettes and Other Electronic Nicotine Delivery Systems (ENDS). Current problems in pediatric and adolescent health care, 50(2), 100761. https://doi.org/10.1016/j.cppeds.2020.100761
  17. Gotts, J. E., Jordt, S. E., McConnell, R., & Tarran, R. (2019). What are the respiratory effects of e-cigarettes? BMJ (Clinical research ed.), 366, l5275. https://doi.org/10.1136/bmj.l5275
  18. Alzahrani, T., Pena, I., Temesgen, N., & Glantz, S. A. (2018). Association Between Electronic Cigarette Use and Myocardial Infarction. American journal of preventive medicine, 55(4), 455–461. https://doi.org/10.1016/j.amepre.2018.05.004
  19. Tzortzi, A., Kapetanstrataki, M., Evangelopoulou, V., & Beghrakis, P. (2020). A Systematic Literature Review of E-Cigarette-Related Illness and Injury: Not Just for the Respirologist. International journal of environmental research and public health, 17(7), 2248. https://doi.org/10.3390/ijerph17072248
  20. Chatterjee K, Alzghoul B, Innabi A, et al. (2016) Is vaping a gateway to smoking: a review of the longitudinal studies. Int J Adolesc Med Health. [Epub ahead of print]. doi: 10.1515/ijamh-2016-0033
  21. Englund A. (red) (2019) Skolelevers drogvanor 2019. Rapport 187. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-187-skolelevers-drogvanor-2019.pdf Hämtad 2021-08-26.
  22. Shihadeh, A., Salman, R., Jaroudi, E., Saliba, N., Sepetdjian, E., Blank, MD., et al. (2012). Does switching to a tobacco-free waterpipe product reduce toxicant intake? A crossover study comparing CO, NO, PAH, volatile aldehydes, "tar" and nicotine yields. Food Chem Toxicol, 50(5):1494-8.