Hur har det gått i Skåne?

Vid Länsstyrelsen i Skånes sammanfattning av miljökvalitetsmålen 2023 bedömdes inga av de miljömål som följs upp regionalt att kunna nås till 2030. ”Grundvatten av god kvalitet” bedöms inte längre vara nära att nå målet till 2030. ”Myllrande våtmarker” bedöms ha en positiv i stället för en neutral utveckling, medan ”Säker strålmiljö” har gått från oklar till negativ utveckling.

Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige och det är sagt att vi ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till nästa generation. För att mäta utvecklingen har sexton rikstäckande miljökvalitetsmål satts. Målen följs årligen upp, tre nationellt och resterande regionalt, med avseende att undersöka om målen kommer uppnås till 2030. Den regionala uppföljningen görs av Länsstyrelsen.

Det är enbart ett av målen, ”Skyddande ozonskikt” som 2023 bedöms bli uppnått till 2030. Målet ”Säker strålmiljö” bedöms vara nära att nås till 2030. De resterande tretton miljökvalitetsmålen förväntas inte vara uppnådda till år 2030. Endast tre mål, ”Bara naturlig försurning”, ”Myllrande våtmarker” och ”God bebyggd miljö” bedöms utvecklas i en positiv riktning avsett målen. För miljömålet ”Säker strålmiljö” har trendpilen sedan förra året ändrats från oklar till negativ, utvecklingen bedöms gå åt fel håll. Målen ”Levande skogar”, ”Ett rikt odlingslandskap”, ”Ett rikt växt- och djurliv”, ”Begränsad klimatpåverkan” samt ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” bedöms också ha en negativ utveckling. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

Skånes miljömål

År 2022 uppgick den slutgiltiga energianvändningen i Skåne till drygt 34 TWh, vilket är liten minskning sedan året innan. Andelen förnybara bränslen ökade något, medan elanvändningen har minskat. Skåne har mycket låg elproduktion i förhållande till konsumtionen. Spotpriset på el minskade under 2023 jämfört med 2022, men var fortsatt högt i förhållande till tidigare år.

Skånes växthusgasutsläpp har minskat med 42 procent mellan 1990 och 2021. De största utsläppen kommer från länets transporter, jordbruk och industrier. Utsläppen från Skånes ekonomiska aktivitet minskar över tid och följer utvecklingen i riket.

Skånes växthusgasutsläpp har minskat med 42 procent sedan 1990 fram till 2021, om utsläpp orsakade i andra länder och de skånska hushållens konsumtion exkluderas. En utveckling som i stort sett följer rikets. De skånska växthusgasutsläppen var år 2021 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med 2020. Skånes växthusgasutsläpp utgjorde 2021 11 procent av rikets totala utsläpp.

Skånes växthusgasutsläpp domineras av transporter som står för 36 procent av utsläppen, jordbruk som står för 22 procent och industri som står för 18 procent. Jordbruk och transport är de sektorer som haft svagast nedgång av utsläpp sedan 1990. Den minskning som dock har skett inom jordbruket förklaras framför allt av effektivisering och reducerad djurhållning samt minskad användning av mineralgödsel. Att växthusgasutsläppen minskat relativt långsamt i transportsektorn kan förklaras av en ökad användning av naturgas som bränsle och ett i stort sett oförändrat antal transporter. Sedan 1990 har utsläppen från avfalls- och avloppssektorn minskat drastiskt, främst på grund av minskat metanutsläpp från avfallsdeponier. Detta har skett genom ökad metanåtervinning från avfallsdeponier samtidigt som organiskt avfall minskat, tillsammans med ökad återvinning och avfallsförbränning. Också kategorin el och uppvärmning har minskat stort vilket beror på en övergång från förbränning av fossila bränslen till framförallt biobränslen. Skåne har en låg andel energiintensiv industri och utsläppen från industrin har över tid minskat i stadig takt och var 2021 relativt låga.

Utsläppen från Skånes ekonomiska aktivitet minskar över tid och Skånes utveckling följer riket. Utsläppsintensiteter beräknas som växthusgaser i relation till de utsläpp som genereras från all varu- och tjänsteproduktion som sker i Skåne under ett år. Förändringen i utsläppsintensiteter kan användas för att visa på framsteg inom en region, alltså mindre utsläpp till samma BRP-värde. Utsläppsintensiteten minskade mellan i Skåne med 4 procent mellan 2021 och 2020. Sett över en längre period har minskningen varit stor, sedan 2008 har utsläppsintensiteten halverats. Skånes utveckling följer rikets.  

Andelen nyregistrerade elbilar och hybridbilar har ökat stort under de senaste åren, medan andelen bensin- och dieseldrivna bilar minskar. Andelen elbilar utgör dock fortfarande en marginell del av den totala personbilsflottan i Skåne.

2023 var 33 procent av de nyregistrerade personbilarna i Skåne elbilar, en ökning med 2 procentenheter sedan 2022. Andelen nyregistrerade bensindrivna bilar ökade något, från 24 till 30 procent, medan andelen dieseldrivna personbilar sjönk med fem procentenheter till 10 procent. Elbilar utgör fortfarande en liten del av den totala personbilsflottan i Skåne. 6 procent av Skånes totala personbilsflotta utgörs av elbilar medan 82 procent utgörs av bensin- och dieseldrivna fordon.

Jämfört med riket och de andra storstadslänen syns ungefär samma andelar, med något större andel nyregistrerade elbilar i Västra Götalands län och en högre andel elbilar av den totala personbilsflottan i Stockholm.