Arbetsmarknad

Sysselsättningsgraden i Skåne är den lägsta i Sverige och Skåne tampas med en hög andel långtidsarbetslösa. Medelinkomsten i Skåne är lägre än i riket. Både sysselsättningsgrad, andel arbetslösa och skillnader mellan könen varierar mellan kommunerna där den högsta arbetslösheten finns i sydvästra Skåne. 

Sysselsättning

Skåne har lägst sysselsättningsgrad av landets län. Skillnaden mot rikssnittet var 2022 dock på sin lägsta nivå sedan 2010. Sysselsättningsgraden varierar inom regionen med lägst andel sysselsatta i Skånes sydvästra del. Sysselsättningsgraden är lägre för kvinnor än för män.

Även när gränspendlare medräknas har Skåne den lägsta sysselsättningsgraden i Sverige. Andelen sysselsatta i Skåne 2022 var 77,3 procent jämfört med rikssnittet på 80,2 procent. Jämtlands- och Hallands län, med den högsta sysselsättningsgraden, ligger på 84 procent. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan Skåne och riket har ökat över tid, men minskat något de senaste åren (notera tidsseriebrott på grund av olika källor, RAMS fram till 2019, efter det BAS fjärde kvartal).

Andelen sysselsatta varierar mellan Skånes fyra delregioner. Lägst sysselsättningsgrad har sydvästra Skåne där 76 procent av den totala befolkningen i åldrarna 20-64 år förvärvsarbetade 2022. Den låga sysselsättningsgraden i sydvästra Skåne beror på en hög tillväxt av både antalet sysselsatta och antalet invånare i arbetsför ålder. Högst sysselsättningsgrad, på 81,5 procent, har sydöstra Skåne.

I majoriteten av Sveriges län är sysselsättningsgraden högre bland män än bland kvinnor. I Skåne är andelen sysselsatta män 78,3 procent respektive 76,4 procent för kvinnor. 

Sysselsättningsgraden varierar starkt med födelseland. Av Skånes befolkning i åldrarna 20-64 år med Sverige som födelseland var 83,1 procent av männen respektive 82 procent av kvinnorna sysselsatta 2018. Motsvarande värde för befolkningen född utanför Europa var 51,8 procent respektive 44,8 procent. Bortsett från invånare födda i övriga Norden är sysselsättningsgraden för alla födelseländer lägre i Skåne än i riket.

Sysselsatta i Skåne och Riket, 2012-2022*
Andel förvärvsarbetande befolkning (20-64 år)
Källa: SCB, Öresundsdatabasen. *Notera tidsseriebrott mellan 2019 och 2020

Arbetslöshet

Skåne tampas med en fortsatt högre arbetslöshet än rikssnittet och en stor andel långtidsarbetslösa. I samband med coronapandemins utbrott steg andelen korttidsarbetslösa kraftigt. Procentuellt är fler män och färre kvinnor arbetslösa och den högsta arbetslösheten finns i sydvästra Skåne.

Andelen personer av Skånes arbetskraft (sysselsatta och arbetslösa som vill arbeta och söker jobb) i åldrarna 16-64, som var öppet arbetslösa eller sysselsatta inom arbetsmarknadspolitiska konjunkturåtgärder, uppgick 2022 till 8,7 procent – en minskning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Arbetslösheten har över tid varit högre bland män än kvinnor, men 2022 blev arbetslösheten bland kvinnor något högre än för männen. 2022 var 8,8 procent av kvinnorna respektive 8,6 procent av männen öppet arbetslösa.

Skåne har en relativt sett hög arbetslöshet på 8,7 procent jämfört med 6,7 procent för riket. Arbetslösheten är högst i sydvästra samt nordöstra Skåne på 9,1 respektive 9,0 procent av arbetskraften. Det har därigenom skett ett tydligt geografiskt skifte inom regionen, då arbetslösheten under hela 1990-talet var lägst i östra Skåne. Idag är arbetslösheten lägst i sydöstra Skåne på 5,7 procent av arbetskraften. Även om arbetslösheten 2022 var hög jämfört med riket så var det den lägsta andelen arbetslösa som uppmätts sedan 2009.

Finanskrisen, som utbröt hösten 2008, orsakade fram till slutet av 2009 en kraftigt stigande arbetslöshet. Åren 2010-2013 fortsatte arbetslösheten att stiga, om än i väsentligt svagare takt. År 2014 inleddes återigen en fallande trend som bröts först under år 2019 då coronapandemin bröt ut. Under 2020 sjönk arbetslösheten åter och understiger nu nivån innan pandemin. I januari 2022 uppgick antalet arbetslösa i Skåne till 8,5 procent av arbetskraften enligt Arbetsförmedlingen. I januari 2020, innan pandemin påverkat arbetslösheten, låg den på 9,8 procent.

En tydlig trend efter 2009 är en växande andel långtidsarbetslösa. 2006 hade 0,7 procent av arbetskraften varit arbetslösa i minst två år. Finanskrisen 2008/09 innebar en kraftig ökning av långtidsarbetslösheten, vilken även efter finanskrisen fortsatt att stiga. Först i slutet av 2021 och 2022 har långtidsarbetslösheten vänt nedåt. I december 2022 var andelen arbetslösa mer än två år 2,3 procent av arbetskraften. Coronapandemin ledde också till en kraftig ökning i andelen korttidsarbetslösa, nivåer som återhämtats under 2021 och 2022.

Kompetensförsörjning

De största underskotten av personal på den skånska arbetsmarknaden finns sedan många år bland tekniskt utbildade, sjuksköterskor och de med gymnasial vård och omsorgsutbildning samt yrkes- och ämneslärare. Enligt Region Skånes utbildningsprognos är det också inom dessa branscher det kommer finnas störst brister år 2025.

Att företag har tillgång till rätt kompetens är en förutsättning för att nya företag ska startas upp och befintliga företag ska växa. Ett sätt att utvärdera hur effektiv kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden är att se till balansen mellan tillgång och efterfrågan på utbildade.

De största negativa skillnaderna mellan efterfrågan och utbud på den skånska arbetsmarknaden finns sedan många år bland tekniskt utbildade, sjuksköterskor och de med gymnasial vård och omsorgsutbildning samt yrkes- och ämneslärare. Enligt Region Skånes utbildningsprognos är det också inom dessa branscher det kommer finnas störst brist på personal år 2025. De största gapen mellan tillgänglig och efterfrågad kompetens kommer 2025 finnas inom kvinnodominerande yrken som huvudsakligen finansieras med offentliga medel samt i mansdominerade tekniska yrken i privat sektor.

Omvänt prognostiseras det inom andra utbildningar stora överskott på personal. De största relativa underskotten förväntas inom eftergymnasiala utbildningar inom personal- och beteendevetenskap, sociologi, konstnärliga utbildningar, journalistik och media. Efterfrågan på grundskoleutbildade förväntas fortsätta vara låg.

Utbildningar med störst absolut underskott på utbildade enligt prognos 2025
Källa: SCB
Utbildningar med störst absolut överskott på utbildade enligt prognos år 2025
Källa: SCB

Inkomster

Medianinkomsten i Skåne är lägre än rikssnittet och de två andra storstadslänen. Inkomstskillnaderna mellan könen är stora och varierar kraftigt mellan kommunerna. Minst skillnad i inkomst mellan kvinnor och män är det i Malmö.

I förvärvsinkomst ingår samtliga skattepliktiga inkomster före skatt, exempelvis löneinkomst, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Medianinkomsten för förvärvsarbetande i åldersgruppen 20-64 år är lägre i Skåne än i riket, 324 respektive 357 tusen kronor år 2022. Också jämfört med de två andra storstadslänen har Skåne en lägre förvärvsinkomst.  2022 var förvärvsinkomsten i Stockholms län 384 tusen kronor och i Västra Götalands län 360 tusen kronor. Skillnaderna kvarstår också när hänsyn tas till gränspendling över Öresund.

Skillnaderna i inkomst är stora mellan de skånska kommunerna. Lomma och Vellinge toppar inkomstligan medan Perstorp, Malmö och Östra Göinge ligger i andra änden. Skillnaderna mellan könen är också stora. Kvinnors medianinkomst 2021 var i genomsnitt 83 procent av männens. Även detta mått skiljer sig mellan kommunerna. I Malmö är kvinnors förvärvsinkomst 87 procent av männens, vilket är den högsta andelen i regionen. I Perstorp och Klippan är andelen 73 respektive 75 procent, vilket är regionens lägsta. För Skåne som helhet har tillväxten i medianinkomsten procentuellt varit större bland kvinnor än män åren 2015-2021.

Medianinkomst förvärvsinkomst 20-64 år i Skånes kommuner fördelat på kön, 2021
Sammanräknad förvärvsinkomst (Tkr). *Kvinnors andel av mäns medianinkomst.
Källa: SCB