Till utveckling.skane.se
Hur har det gått i Skåne?
Rapport publicerad 22 april 2026
Arbetsmarknad
För att nå visionen om Skåne som en region präglad av innovation och robust tillväxt krävs en effektiv arbetsmarknad. Skåne har sedan en lång tid tillbaka lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än riket i övrigt, men det är stor variation mellan kommunerna. Detta kapitel diskuterar sysselsättningen och arbetslösheten över tid och hur de är fördelade i befolkningen.
I kapitlet används genomgående begreppet ”arbetsför befolkning”, vilket avser personer i en ålder där deltagande på arbetsmarknaden är som mest sannolikt. I tidsserier används definitionen 20–64 år för att säkerställa jämförbarhet över tid men i enskilda diagram, eller tidsserier som sker från 2023 och framåt, används definitionen 20–65 år. För enskilda tidsserier som exempelvis arbetspendling finns inte öppna data för denna åldersgrupp, och ett annat spann tillämpas.
Sysselsättning
Skåne har lägst sysselsättningsgrad av Sveriges län. Utvecklingen följer riket i stort, men har sedan 1990-talet legat några procentenheter lägre. År 2025 hade Skåne en sysselsättningsgrad på 77,5 procent att jämföra med rikets på 80,6 procent. Det innebär med andra ord en avvikelse på ungefär 3 procentenheter, som har varit ganska konstant under 2000-talet.
År 2025 var sysselsättningsgraden 3,1 procentenheter lägre än i riket. Som jämförelse hade Uppsala län år 2025 den näst största negativa avvikelsen på 1,9 procentenheter. De andra storstadslänen, Stockholm och Västra Götaland, har båda en positiv avvikelse på ungefär en halv procentenhet från rikets snitt.
Skånes låga sysselsättningsgrad har flera förklaringar och beror inte främst på att sysselsättningen minskar. Både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder ökar, men eftersom befolkningen tenderar att öka nästan lika snabbt eller till och med snabbare än arbetsmarknaden hinner skala upp så ökar andelen sysselsatta endast långsamt. Avståndet till rikets sysselsättningsgrad förblir då relativt konstant. Befolkningsökningen har dock minskat i grad de senaste åren.
Sedan återhämtningen efter finanskrisen 2008/09 har andelen sysselsatta ökat de flesta år i både riket och Skåne, med undantag av en kort period i samband med pandemin 2020. De senaste årens lågkonjunktur och ansträngda ekonomi har dock satt sina spår, och sysselsättningsgraden har minskat tre år i sträck.
Sysselsättningsgraden varierar betydligt beroende på vilken befolkningsgrupp som studeras. Om man ser till män och kvinnor så föreligger en skillnad på ungefär 2 procentenheter: år 2025 var 78,7 procent av män i arbetsför ålder sysselsatta, att jämföra med 76,5 procent för kvinnor. Glappet minskade under åren efter den globala finanskrisen år 2009 men har ökat något igen sedan ungefär år 2016.
Detta beror till stor del på att män och kvinnor befinner sig på olika arbetsmarknader. Under 1990-talskrisen drabbades det mansdominerade privata näringslivet först, vilket medförde en nedgång i andelen sysselsatta män. Därefter följde en kris för de offentliga finanserna, vilket resulterade i kraftiga neddragningar i kvinnodominerade offentliga arbeten.
Skillnaden blir än större om man jämför inrikes och utrikes födda. Inrikes och utrikes födda män och kvinnor har båda en sysselsättningsgrad på ungefär 83 procent medan nivån är 70 procent för utrikes födda män och 63,4 procent för utrikes födda kvinnor. För båda de senare grupperna har andelen dock ökat sedan 2020 med ungefär 5 procentenheter.
Andelen sysselsatta varierar även kraftigt mellan Skånes kommuner. De kommuner som har lägst sysselsättning är ofta större städer eller gamla industrikommuner i omvandling. De större städerna attraherar ofta en befolkning som förvärvsarbetar i lägre utsträckning än genomsnittsbefolkningen. Det handlar om studerande, utrikes födda och unga. I industrikommunerna handlar det ofta om att ortens dominerande tillverkningsindustrier drabbats av den strukturomvandling som minskat antalet sysselsatta inom industrin i flera decennier. De kommuner som har högst andel sysselsatta är ofta villakommuner i närheten av de större städerna, men även en del landsbygdskommuner med stark företagartradition och hög andel utpendlare.
Efter en kraftig återhämtning efter nedgången under pandemin har arbetsmarknaden vänt nedåt under de senaste åren. Mellan 2024 och 2025 minskade sysselsättningsgraden i 22 kommuner och ökade endast i fem (Hässleholm, Sjöbo, Skurup, Ystad och Ängelholm). Nedgången under det senaste året är dock relativt blygsam: den största minskningen, i Höganäs, Perstorp och Örkelljunga, är 0,7 procentenheter.
Sysselsättningsgrad fördelat på kommun, 2025
Procent av den arbetsföra befolkningen (20-65 år). Baserat på preliminära data. Källa: SCB (BAS).Skånes snitt: 75,8%
Sysselsättning i skånska kommuner 2025 och förändring 2024-2025
Baserat på den arbetsföra befolkningen (20-65 år). Beräknat på preliminära data.
| Kommun | Sysselsättningsgrad (%) | Förändring i sysselsättningsgrad (procentenheter) |
|---|---|---|
| Skåne län | 77,1 | -0,2 |
| Bjuv | 76,9 | -0,2 |
| Bromölla | 78,2 | -0,3 |
| Burlöv | 75,9 | 0 |
| Båstad | 81,2 | -0,2 |
| Eslöv | 79,6 | -0,5 |
| Helsingborg | 75,8 | -0,3 |
| Hässleholm | 78,1 | 0,1 |
| Höganäs | 82,0 | -0,6 |
| Hörby | 81,2 | -0,4 |
| Höör | 82,9 | -0,1 |
| Klippan | 77,3 | -0,3 |
| Kristianstad | 78,4 | 0 |
| Kävlinge | 85,1 | -0,4 |
| Landskrona | 76,1 | -0,1 |
| Lomma | 85,3 | -0,4 |
| Lund | 68,4 | -0,5 |
| Malmö | 74,3 | 0 |
| Osby | 79,5 | -0,4 |
| Perstorp | 70,2 | -0,6 |
| Riket | 80,2 | -0,2 |
| Simrishamn | 78,7 | -0,5 |
| Sjöbo | 82,9 | 0,1 |
| Skurup | 82,1 | 0,2 |
| Staffanstorp | 85,8 | -0,4 |
| Svalöv | 81,0 | 0 |
| Svedala | 86,8 | -0,3 |
| Tomelilla | 79,9 | -0,1 |
| Trelleborg | 80,4 | -0,4 |
| Vellinge | 85,0 | -0,4 |
| Ystad | 83,8 | 0,2 |
| Ängelholm | 84,4 | 0,3 |
| Åstorp | 77,3 | 0 |
| Örkelljunga | 78,1 | -0,6 |
| Östra Göinge | 77,0 | 0 |
Arbetslöshet
Skåne tampas med en fortsatt högre arbetslöshet än rikssnittet och en stor andel långtidsarbetslösa. I samband med coronapandemins utbrott steg antalet arbetslösa, och efter att ha sjunkit fram till 2023 har arbetslösheten ökat även i spåren av de senaste årens svaga arbetsmarknad.
Arbetslöshetsgraden visar hur stor andel arbetslösa individer utgör av det totala antal som ”står till arbetsmarknadens förfogande”, det vill säga summan av sysselsatta och arbetslösa i arbetsför ålder. Arbetslösheten i Skåne är högre än rikssnittet. Under 2025 låg arbetslösheten för befolkningen i Skåne i åldersspannet 20–64 år på 7,5 procent, medan den i riket uppgick till 5,7 procent. Även ungdomsarbetslösheten för de mellan 18 och 24 år, låg högre i Skåne än i riket på 10,3 respektive 8,4 procent.
Arbetslösheten har över tid varit högre bland män än kvinnor. Avståndet har dock minskat över tid. År 2020 hade män 0,2 procentenheter högre arbetslöshet än kvinnor och åren 2023–2024 var skillnaden i princip noll. År 2025 har kvinnor 0,1 procentenheter högre arbetslöshet.
Om valet av datakälla
I det här kapitlet används arbetslöshetsstatistik från SCB:s ”Befolkningens arbetsmarknadsstatus”, BAS. Denna data är registerbaserad med information från flera system och kan därmed urskilja exempelvis om en individ är heltidsstuderande, även om de samtidigt är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Man undviker därmed dubbelräkning av individer, och kan dessutom använda samma åldersgrupp som i sysselsättningskapitlet. BAS är dock endast tillgängligt från 2020 och framåt, vilket leder till en kortare tidsserie än i tidigare versioner av denna rapport.
Arbetslösheten är ojämnt fördelad mellan Skånes kommuner. En övergripande trend är att arbetslösheten tenderar att vara högre i norra Skåne än i de södra delarna av länet, med Malmö som undantag. Delvis kan detta sannolikt förklaras med att norra Skåne tidigare var tillverkningsindustrins kärnland i Skåne. De senaste decenniernas strukturomvandling har slagit hårt mot tillverkningsindustrin och resulterat i att många av de stora tillverkande företagen kraftigt har reducerat personalen eller lagts ned. År 2025 var arbetslösheten högst i Perstorp på 12 procent, följt av Malmö på 10,2 och Helsingborg på 9,6.
Mellan 2024 och 2025 steg arbetslösheten i 25 kommuner i Skåne. Den sjönk endast i fem: Östra Göinge, Båstad, Perstorp, Kristianstad och Hässleholm. De största ökningarna var i Bjuv och Helsingborg med en halv procentenhet vardera.
Arbetslöshet fördelat på kommun, 2025
Procent av den arbetsföra befolkningen (20-65 år) till arbetsmarknadens förfogande. Baserat på preliminära data. Källa: SCB (BAS)Skånes snitt: 7,7%
Arbetslöshet i skånska kommuner 2025 och förändring 2024-2025
Baserat på preliminära data över den arbetsföra befolkningen (20-65 år) till arbetsmarknadens förfogande.
| Kommun | Arbetslöshet (%) | Förändring i arbetslöshet (procentenheter) |
|---|---|---|
| Skåne län | 7,5 | 0,2 |
| Bjuv | 8,4 | 0,5 |
| Bromölla | 8,7 | 0,3 |
| Burlöv | 8,8 | 0,1 |
| Båstad | 3,4 | -0,2 |
| Eslöv | 6,6 | 0,2 |
| Helsingborg | 9,6 | 0,4 |
| Hässleholm | 7,5 | -0,1 |
| Höganäs | 4,2 | 0,2 |
| Hörby | 4,7 | 0,1 |
| Höör | 4,4 | 0,2 |
| Klippan | 6,2 | 0,1 |
| Kristianstad | 7,6 | -0,1 |
| Kävlinge | 4,4 | 0,4 |
| Landskrona | 9,3 | 0,4 |
| Lomma | 3,4 | 0,4 |
| Lund | 5,1 | 0,1 |
| Malmö | 10,2 | 0,1 |
| Osby | 6,9 | 0,3 |
| Perstorp | 12,1 | -0,1 |
| Riket | 5,7 | 0,3 |
| Simrishamn | 4,4 | 0,1 |
| Sjöbo | 4,5 | 0 |
| Skurup | 5,4 | 0,2 |
| Staffanstorp | 4,4 | 0,3 |
| Svalöv | 5,4 | 0,3 |
| Svedala | 4,2 | 0,4 |
| Tomelilla | 5,5 | 0,3 |
| Trelleborg | 6,7 | 0,5 |
| Vellinge | 3,4 | 0,4 |
| Ystad | 4,3 | 0,1 |
| Ängelholm | 4,2 | 0 |
| Åstorp | 8,6 | 0,3 |
| Örkelljunga | 5,7 | 0 |
| Östra Göinge | 7,8 | -0,6 |
Arbetspendling i Skåne
Skåne är en tätt sammanlänkad arbetsmarknadsregion där många bor i en kommun, arbetar i en annan och spenderar sin fritid i en tredje. Andelen arbetspendlare till andra kommuner varierar stort mellan kommuner med störst andel i kommunerna i sydvästra Skåne kring Malmö och Lund. Lägst andel återfinns i å ena sidan de större kommunerna Malmö, Helsingborg och Kristianstad, och å andra sidan i Simrishamn och Hässleholm.
Arbetspendling är naturligt högre i små kommuner som ligger i nära anslutning till större städer. I en till ytan större kommun som Hässleholm är det fullt möjligt att många pendlar en längre distans inom kommunen än exempelvis någon som bor i Lomma och arbetar i Malmö, men detta ger inte samma utslag i statistiken.
Högst andel arbetspendlare – definierat som de som har en arbetsplats i en annan kommun än den de bor i – år 2024 var Staffanstorp med 78 procent och Burlöv och Lomma med 77 procent. Lägst andel återfinns i Kristianstad på 22 procent och Malmö på 24 procent.
Arbetspendling från skånska kommuner, 2024
Procent av de sysselsatta i kommunen i åldern 15-74 år som arbetar i en annan kommun. Källa: SCB (BAS)Statistiken visar även till vilken kommun som arbetspendlingen går. Även här syns stora skillnader mellan kommunerna. I Bromölla och Osby har exempelvis 30 procent av de sysselsatta sin arbetsplats i en annan kommun. Detsamma gäller i lägre grad för Båstad på 17 procent, och är en logisk konsekvens av att dessa kommuner ligger längs länsgränsen.
Man kan även skilja på om arbetspendlarna jobbar i samma hörn av Skåne som bostadskommunen eller om man jobbar i övriga länet. Här syns framför allt skillnaden mellan kommuner som ligger i utkanten av sin hörnstruktur: Bjuv, Sjöbo, Hörby, Ystad och Landskrona har alla en stor andel som arbetar i övriga Skåne men inte inom ens eget hörn. I alla fall utom Bjuv, där pendlingen går till nordöstra Skåne, har en avsevärd del av dessa pendlare sin arbetsplats i Malmö.
Arbetspendling över Öresund
Skåne är beläget i Öresundsregionen med nära kommunikationer till Danmark och ett väl utbyggt samarbete inom bland annat arbetsmarknadsområdet. Att vidare stärka samverkan inom Öresundsregionen och verka för sammankoppling både med södra Östersjöområdet, Tyskland och övriga Europa är ett område som diskuteras i den regionala utvecklingsstrategin.
En nyckeldel av integrationen över Öresund är möjligheten att bo i ett land och jobba i ett annat. Region Skåne tar tillsammans med Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån fram löpande siffror på arbetspendlingen över Öresund, baserat på de som bor på ena sidan sundet men arbetar på andra sidan. År 2024 arbetspendlade drygt 22 000 personer mellan Skåne och Östdanmark, varav de allra flesta till Köpenhamn och intilliggande kommuner. Den övervägande delen av dessa, 21 000, bor i Sverige och jobbar i Östdanmark, och drygt 900 individer bor i Danmark och jobbar i Skåne. Om man även räknar in de som arbetar i övriga Sverige och Danmark innefattas totalt 23 150 individer. De senaste årens ökning har fortsatt, och detta är 8 procent fler än 2023. Antalet som pendlar till Skåne och övriga Sverige fortsätter dock sin nedåtgående trend, och 10 procent färre pendlar från Danmark till Sverige än förra året.
Utöver helårsstatistiken tas även kvartalsstatistik fram. Denna har fördelen att ha mindre eftersläp, men kan inte helt ersätta helårsstatistiken. Detta är främst på grund av behovet av säsongsrensning, det vill säga att justera helårssiffrorna för variation i arbetsmarknaden över årets gång, och för att vissa uppgifter kan tillkomma senare. Kvartalsstatistik är tillgänglig från första kvartalet 2022 och visar i vilket fall på en god trend: antalet kvartalsvisa pendlare har ökat varje kvartal sedan seriens början. Om man gör jämförelser inom tidsserien bör dessa göras med motsvarande kvartal. Under fjärde kvartalet 2025 pendlade totalt 24 120 mellan Sverige och Danmark, en uppgång på 6 procent jämfört med fjärde kvartalet 2024.
Arbetspendling över Öresund, 2024
Tabellen anger arbetsställets plats.
| Arbetsregion | Antal | Förändring sedan tidigare år (%) |
|---|---|---|
| Skåne | 910 | -12 |
| Övriga Sverige | 343 | -3 |
| Sverige totalt | 1 253 | -10 |
| Östdanmark | 20 998 | 10 |
| Övriga Danmark | 897 | -5 |
| Danmark totalt | 21 895 | 9 |
| Totalt | 23 148 | 8 |
Öresundsdatabasen innehåller även information om vilka branscher pendlarna jobbar i och hur deras demografiska uppdelning ser ut. Bland de som pendlar till Danmark arbetar 18 procent inom transport och magasinering, 16 procent inom företagstjänster och 14 procent inom handel. Bland den betydligt mindre gruppen som pendlar till Sverige är den största branschen företagstjänster på 20 procent, följt av utbildningsväsendet på 19 procent. Den höga andelen för utbildningsväsendet kan antagningsvis länkas till Skånes flera högre lärosäten.
Om man ser till pendlarnas demografi så är det vanligare i båda riktningarna att män pendlar. Det enda undantaget är bland 25–29-åringar som pendlar från Danmark till Sverige, men detta berör ett relativt lågt antal personer. Även bland den större pendlingsströmmen från Sverige till Danmark så minskar dock glappet mellan könen i de yngre åldersgrupperna. Åldersmässigt är den största enskilda gruppen som pendlar till Sverige män mellan 50–54, som utgör 12 procent av gruppen. Bland de som pendlar till Danmark är det något mer utspritt, men 9 procent var är i åldersgrupperna 40–44 och 45–49.