Hälsa

Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antalet frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en tolvmånadersperiod per person för försäkrade i åldrarna 16-64 år. Det är sjuk- och aktivitetsersättning som står för den större delen av ohälsotalet, medan sjuk- och rehabiliteringspenning står för den mindre. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Två utbetalda halvdagar motsvarar exempelvis en utbetald nettodag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare räknas inte in i ohälsotalet.

I Skåne var ohälsotalet 2022 betydligt högre för kvinnor än för män, 25,6 respektive 17,6. Jämfört med riket var Skånes totala ohälsotal på marginalen något lägre, 22,6 för riket jämfört med 22 för Skåne. Både för riket och Skåne finns en positiv trend av minskande ohälsotal.

På tio år har medellivslängden i Skåne ökat med ungefär ett år för kvinnor och två år för män. Medellivslängden i Skåne är på ungefär samma nivå som rikssnittet.

Inom Skåne skiljer sig medellivslängden åt med upp till fyra år mellan de olika kommunerna. Männens medellivslängd är högst i Lomma och lägst i Bjuv och Landskrona. Kvinnornas medellivslängd är högst i Staffanstorp och lägst i Åstorp. Medellivslängden i mindre kommuner ska tolkas med viss försiktighet, även om beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod (2017-2021).

Skillnaden i medellivslängd har ökat mellan grupper med kort och lång utbildning under många år. Utvecklingen har varit till fördel för högutbildade män och till nackdel för lågutbildade kvinnor. År 2017-2021 är den förväntade återstående medellivslängden vid trettio års ålder cirka sex år kortare för dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning.

Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet och dödlighet för vuxna. För barn och unga finns ett samband mellan självskattad hälsa och levnadsvanor som rökning och alkohol samt psykosociala faktorer som mobbing och relationer med föräldrar och vänner. Därför används självrapporterat allmänt hälsotillstånd ofta i befolkningsundersökningar som ett övergripande mått på hälsan i befolkningen.

I folkhälsoenkäterna för vuxna och barn utförda av Region Skåne har skåningar fått besvara en fråga om hur de mår i allmänhet. Generellt sett skattar unga sin hälsa högre än äldre och män högre än kvinnor. Självskattningen sker genom att välja ett av fem svarsalternativ från "mycket bra" till "mycket dåligt". Svaren "mycket bra" och "bra" räknas som god självskattad hälsa.

Den senaste undersökningen av hälsan hos Barn och unga under 2021 visade att de flesta skolelever i Skåne i allmänhet mår bra. Pojkar mår bättre än flickor och yngre elever mår bättre än äldre. Jämfört med föregående undersökning 2016 har den självskattade hälsan dock försämrats bland pojkar och flickor i samtliga årskurser.

Den största försämringen återfinns bland flickor i årskurs sex. Att de äldsta flickorna mår sämst och att det bland flickor sker en påtaglig försämring mellan årskurs sex och nio, är ett mönster som återfinns i många aspekter av hälsa och välbefinnande.

Resultat från de skånska folkhälsoenkäterna under åren 2000-2022 visar att andelen av befolkningen som skattar sin hälsa som god över tid totalt sett har legat på en relativt stabil nivå runt 70 procent. Nivån är genomgående något lägre för kvinnor jämfört med män. I den senast genomförda enkäten uppgav 75 procent av männen och 69,8 procent av kvinnorna att de mådde bra eller mycket bra. Jämfört med undersökningen år 2019 är det en högre andel som anger bra självskattad hälsa 2022. Jämfört med riket ligger Skåne något lägre.

Det finns stora skillnader i självskattad hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Framför allt vad gäller utbildningsbakgrund, där det skiljer cirka 20 procentenheter mellan de med förgymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning.

I de skånska folkhälsoenkäterna för vuxna mäts psykisk ohälsa med frågeinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ). I GHQ-5 besvaras frågorna om man de senaste veckorna känt sig olycklig och nedstämd, förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, tyckt man varit värdelös samt om man inte kunnat klara sina problem. Vid jakande svar på minst två av frågorna hamnar man i kategorin ”nedsatt psykiskt välbefinnande”. Frågeinstrumentet är väl validerat och studier har visat samband mellan psykisk ohälsa enligt GHQ-5 och framtida sjuklighet, vårdkonsumtion och dödlighet.

I Skåne var andelen med psykisk ohälsa 13,6 procent bland män och 19,9 procent bland kvinnor i den vuxna befolkningen år 2022, vilket är en lägre nivå jämfört med undersökningen 2019.

Förekomsten av psykiska och somatiska besvär är ett annat sätt att mäta hälsa. Denna typ av besvär har blivit vanligare bland svenska skolelever sedan slutet av 1980-talet. Psykiska och somatiska besvär är vanligare bland flickor (i synnerhet nedstämdhet och oro), men pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend.

Jämfört med undersökningen av barn och ungas hälsa 2016 har andelen med två eller fler psykiska besvär per vecka ökat för både flickor och pojkar i årskurs 6, 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Andelen med fyra besvär (av fyra) har också ökat för samtliga årskurser. 

Många levnadsvanor är hälsorelaterade genom en ökad risk för både insjuknande och dödlighet i folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom hjärtinfarkt, stroke, cancer och diabetes. Några av dessa hälsorisker är tobaksrökning, otillräcklig fysisk aktivitet samt övervikt och fetma.

Rökning

Andelen som röker minskar över tid. Rökning är vanligare bland medelålders personer och bland utrikesfödda. 

Tobaksrökning har minskat kontinuerligt över tid i Sverige men är fortfarande ett stort folkhälsoproblem. År 2022 var andelen dagligrökare 7,3 procent bland både män och kvinnor i Skåne med stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Rökning är vanligare bland medelålders personer och bland utrikesfödda (framför allt utrikesfödda män). Det finns stora skillnader mellan olika utbildningsgrupper, där andelen som röker dagligen är lägre desto högre utbildning. Lägst andel dagligrökare ses i gruppen med eftergymnasial utbildning (3,9 procent bland män och 4,2 procent bland kvinnor), vilket kan jämföras med 14,2 procent respektive 10,6 procent i gruppen med högst förgymnasial utbildning.

Fysisk aktivitet

Ungefär två tredjedelar av den vuxna befolkningen i Skåne uppnår den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Andelen skiljer sig dock åt mellan olika utbildningsgrupper samt grupper med olika födelseregion.

Fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter, såväl fysiska som psykiska. Totalt uppnådde två tredjedelar av de svarande i Region Skånes folkhälsoenkät 2019 den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet på en vecka. Det fanns dock stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper samt olika födelseregioner. Bland annat var det färre än hälften av gruppen med förgymnasial utbildning som uppnådde rekommendationen, jämfört med nästan tre fjärdedelar av gruppen med eftergymnasial utbildning. Samma skillnader syntes mellan gruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga världen.

Övervikt och fetma

Andelen med övervikt eller fetma har ökat i Skåne sedan 2000. Ökningen har historiskt varit störst bland män, men mellan 2012 och 2019 är det främst bland kvinnor som den största procentuella ökningen har skett.

Övervikt och fetma har blivit vanligare i den svenska befolkningen sedan början av 1990- talet, men ökningstakten har avtagit på senare år. Övervikt och fetma mäts med BMI (Body Mass Index): kroppsvikten i kilogram delat med längden i kvadratmeter. BMI över 25 räknas som övervikt och BMI över 30 som fetma. Övervikt, och i synnerhet fetma, ökar risken för dålig hälsa (exempelvis diabetes och hjärtkärlsjukdom) samt förtida död.

I Skåne var 59 procent av männen och 46 procent av kvinnorna överviktiga eller feta år 2019. Den lägsta andelen med övervikt eller fetma ses i åldern 18-34 år. Den högsta andelen ses bland män i åldern 45-64 år och bland kvinnor i åldern 55-64 år. Trenden över tid visar att andelen med övervikt/fetma ökade under hela 2000-talet bland män medan ökningen bland kvinnor planade ut år 2008. Mellan 2012 och 2019 är det dock främst bland kvinnor som andelen med övervikt eller fetma har ökat. Jämfört med nationella siffror är andelen med övervikt eller fetma något högre i Skåne än i riket.