Hälsa

Det allmänna hälsotillståndet, mätt som ökande medellivslängd, minskande dödlighet, minskande andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom och så vidare . Det går dock att se, i den senaste undersökningen av barn och ungas hälsa under 2016 att den självskattade hälsan hos barn och unga har försämrats. Störst försämring är det för flickor i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. 

Målindikatorer som följs upp från den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030:

Ohälsa

Ohälsan hos vuxna minskade under flera år men nu har trenden vänt och nu ökar sjukfrånvaron.

Ohälsan i form av sjukskrivningar kan sammanfattas med hjälp av det så kallade ohälsotalet; Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadsperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjuk- och rehabiliteringspenning står för den mindre. Dagar med sjuklön från arbetsgivaren räknas inte in i ohälsotalet. Ohälsotalen minskade mellan under flera år i rad, men trenden vände år 2014 och sedan dess har ohälsotalet ökat för både kvinnor och män. För kvinnor (33,3) är ohälsotalet betydligt högre än för män (22,1). Ohälsotalen i Skåne har genom åren varit något lägre jämfört med genomsnittet för riket.

Ohälsotal* för män och kvinnor i Skåne 1998-2016
* Antal ersatta frånvarodagar med sjukpenning, förtidspension och sjukbidrag mm. per försäkrad person i åldern 16-64 år Källa:försäkringskassan

Medellivslängd

På tio år har medellivslängden i Skåne ökat med drygt 1,5 år för kvinnor och 2 år för män. Medellivslängden i Västra Götaland och Skåne är på ungefär samma nivå, medan nivån i Stockholms län är lite högre än riksgenomsnittet.

Inom Skåne skiljer sig medellivslängden med upp till fyra år för män och kvinnor mellan de olika kommunerna. Männens medellivslängd är högst i Staffanstorp och lägst i  i flera kommuner i nordvästra Skånes inland och kvinnornas medellivslängd är högst i Båstad och lägst i Bjuv och Bromölla. Medellivslängden i mindre kommuner ska tolkas med viss försiktighet, även om beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod (2011-2015).

Skillnaden i medellivslängd har ökat mellan grupper med kort och lång utbildning under många år. Utvecklingen har varit bäst för högutbildade män och sämst för lågutbildade kvinnor. Idag är den förväntade återstående medellivslängden vid 30 år 5,4 år kortare för skånska män och 4,9 år kortare för skånska kvinnor med förgymnasial utbildning jämfört med skånska män och kvinnor med eftergymnasial utbildning. (Figur 7.1)

Självskattad hälsa

I folkhälsoenkäterna för vuxna och barn har skåningar fått besvara en enkel fråga om hur de mår i allmänhet, med fem svarsalternativ från "mycket bra" till "mycket dåligt". Svaren "mycket bra" och "bra" räknas som god självskattad hälsa.

Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet och dödlighet för vuxna, samt mellan självskattad hälsa och levnadsvanor (som rökning och alkohol) och psykosociala faktorer (som mobbing och relationer med föräldrar och vänner) bland barn och unga. I allmänhet skattar unga sin hälsa högre än äldre och män högre än kvinnor.

Den senaste undersökningen av hälsan hos Barn och unga under 2016 visade att de  flesta skolelever i Skåne mår i allmänhet bra. Pojkar mår bättre än flickor och yngre elever mår bättre än äldre. Jämfört med föregående undersökning 2012 har den självskattade hälsan dock försämrats bland pojkar och flickor i samtliga årskurser med störst försämring bland flickor i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Att de äldsta flickorna mår sämst och att det bland flickor sker en påtaglig försämring mellan årskurs sex och nio, är ett mönster som ses för många aspekter av hälsa och välbefinnande.

År 2012, i folkhälsoenkäten för vuxna, svarade 76 procent av männen och 73 procent av kvinnorna i Skåne att de mådde bra eller mycket bra, vilket är på samma nivå som riket. Motsvarande siffror för elever i årskurs 9 var 90 procent av pojkarna och 82 procent av flickorna.Under 2000-talet har trenden varit svagt ökande bland vuxna i Skåne, dock inte bland sjukskrivna (personer med långtidssjukskrivning, sjuk-eller aktivitetsersättning) där går det att se en tydlig minskning.

Det finns stora skillnader i självskattad hälsa mellan den arbetande delen av befolkningen och de som står utanför arbetsmarknaden. Bland arbetslösa män och kvinnor är det färre än två av tre som rapporterar en god självskattad hälsa och bland sjukskrivna är det endast en av sex kvinnor och en av fem män som angett en god hälsa.

Livskvalitet

"Livskvalitet i världsklass" är ett av Region Skånes strategiska mål.

I folkhälsoenkäten mäts hälsorelaterad livskvalitet med frågeinstrumentet EQ5D, där individen klassificerar sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet; hygien; huvudsakliga aktiviteter; smärtor/besvär; rädsla/nedstämdhet) på en tregradig skala (inga, måttliga eller svåra besvär). Utifrån svaren skapas ett livskvalitetsindex mellan 0-1 där EQ5D-index 1 representerar full hälsa (inga besvär inom något område) medan andra svar ger olika avdrag.

Åldern har stor betydelse för indexmedelvärdet (som sjunker med stigande ålder) och män rapporterar något högre värden än kvinnor. EQ5D är väl validerat och studier har visat samband mellan EQ5D och framtida sjuklighet och dödlighet. I Folkhälsoenkät Skåne år 2012 var EQ5D-index 0,84 för män och 0,81 för kvinnor. Tendensen över tid har varit svagt ökande sedan mätningarna började år 2004. Jämförelse med riket saknas.

OECD:s webbverktyg visualiserar välbefinnande i 362 regioner i 34 länder. Mätningen är ett gemensamt ramverk för mätning av regional välfärd, baserat på nio dimensioner. Södra Sverige visar goda resultat och jämförs med regioner i Finland och Frankrike. De visar också olika initiativ kopplat till välbefinnande på en karta. 

Psykisk ohälsa

Man räknar med att omkring 20-40 procent av Sveriges befolkning lider av psykisk ohälsa. Självrapporterad psykisk ohälsa såsom oro och nedstämdhet har ökat sedan 1980-talet med störst ökning bland unga människor i åldern 15-24 år. Andelen är högst bland unga kvinnor men ökningstakten har varit liknande för unga män.

I de skånska folkhälsoenkäterna för vuxna mäts psykisk ohälsa med frågeinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ-12), vilket fångar upp psykisk ohälsa generellt i en befolkning (men inte specifika psykiska besvär eller psykisk sjukdom).

Frågeinstrumentet är väl validerat och studier har visat samband mellan psykisk ohälsa enligt GHQ-12 och framtida sjuklighet, vårdkonsumtion och dödlighet. I Skåne var andelen med psykisk ohälsa 16 procent bland män och 22 procent bland kvinnor i den vuxna befolkningen år 2012, vilket är en något högre nivå jämfört med riket. Trenden är svagt ökande sedan år 2004.

Närvaron av psykiska och somatiska besvär är ett annat sätt att mäta hälsa, och dessa besvär har blivit vanligare bland svenska skolelever sedan slutet av 1980-talet. Psykiska och somatiska besvär är 2016 vanligare bland flickor (i synnerhet nedstämdhet och oro), men pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend. Indikationerna på ökad psykisk ohälsa bland unga är oroväckande eftersom forskning visar att även lindrigare former av psykisk ohälsa ökar risken för framtida psykiatrisk vård, självmordsförsök, försörjningsproblem och för tidig död.

Jämfört med undersökningen av barn och ungas hälsa 2012 har andelen med två eller fler psykiska besvär ökat med undantag för pojkar i årskurs sex, och andelen med fyra besvär har ökat bland pojkar och flickor i årskurserna 6, 9 och gymnasiets årskurs 2, 2016.

Siffrorna för ohälsa och återstående medellivslängd i Skånes kommuner uppdaterades i juli 2017. Vissa siffror gällande barn och unga har uppdaterats med hjälp av ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016”. Undersökningen genomfördes i februari 2016 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla Skånes 33 kommuner.