Hälsa

Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet. För att alla ska ha möjlighet att uppnå god hälsa måste det förebyggande folkhälsoarbetet stärkas och den ojämlika hälsan minskas. Genom att arbeta för hälsosamma levnadsvanor, en förbättrad psykisk hälsa hos både barn och vuxna samt likvärdiga förutsättningar att forma sitt eget liv kan visionen om Det öppna Skåne 2030 uppnås.

Ohälsan hos befolkningen mätt med hjälp av antal sjukskrivningar har minskat, och likaså har medellivslängden ökat över tid i Skåne. Andelen som röker dagligen har minskat kraftigt, och ökningen av andelen med övervikt eller fetma har avtagit sedan Skånes senaste mätning. Däremot förekommer det stora skillnader mellan olika grupper. Medellivslängden är betydligt lägre för grupper med kort utbildning och i vissa kommuner och den självskattade hälsan är bättre hos den arbetande delen av befolkningen.

Foto: MeystPhoto.com/Frits Meyst.

Ohälsa

Ohälsan hos vuxna har i stort minskat under flera år, och är högre för kvinnor än för män.

Ohälsan hos vuxna i form av sjukskrivningar kan sammanfattas med det så kallade ohälsotalet: Försäkringskassans mått på antal frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadsperiod. Ohälsotalet hos vuxna minskade under flera år men ökade mellan 2014-2015. Sedan 2015 har antalet sjukfrånvarodagar minskat igen.

Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjuk- och rehabiliteringspenning står för den mindre. Dagar med sjuklön från arbetsgivaren räknas inte in i ohälsotalet. För kvinnor är ohälsotalet betydligt högre än för män (29 respektive 19 dagar). Ohälsotalen i Skåne var länge något lägre än i riket, men har de senaste åren legat på samma nivå. Både för riket och Skåne ses en positiv trend av minskande ohälsotal.

Ohälsotal* för män och kvinnor i Skåne, 2000-2020
* Antal ersatta frånvarodagar med sjukpenning, förtidspension och sjukbidrag mm. per försäkrad person i åldern 16-64 år
Källa: Försäkringskassan

Medellivslängd

Medellivslängden har över tid ökat för både män och kvinnor. Det återstår fortfarande stora skillnader mellan Skånes kommuner, samt mellan grupper med kort och lång utbildning till fördel för gruppen med eftergymnasial utbildning.

På tio år har medellivslängden i Skåne ökat med ungefär 1,5 år för kvinnor och 2 år för män. Medellivslängden i Skåne är på ungefär samma nivå som rikssnittet.

Inom Skåne skiljer sig medellivslängden åt med upp till fyra år för män och kvinnor mellan de olika kommunerna. Männens medellivslängd är högst i Lomma och lägst i flera kommuner i nordvästra Skånes inland och kvinnornas medellivslängd är högst i Lomma och Vellinge och lägst i Bjuv och Bromölla. Medellivslängden i mindre kommuner ska tolkas med viss försiktighet, även om beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod (2015-2019).

Skillnaden i medellivslängd har ökat mellan grupper med kort och lång utbildning under många år. Utvecklingen har varit till fördel för högutbildade män och till nackdel för lågutbildade kvinnor. År 2015-2019 är den förväntade återstående medellivslängden vid 30 år 6 år kortare för skånska män och 5,6 år kortare för skånska kvinnor med förgymnasial utbildning jämfört med skånska män och kvinnor med eftergymnasial utbildning.

Självskattad hälsa

Den självskattade hälsan hos vuxna och barn, mätt med hjälp av enkätsvar från folkhälsoundersökningar, har försämrats sedan de senaste mätningarna. Män och pojkar skattar sin hälsa bättre än kvinnor och flickor, men den negativa utvecklingen syns i alla grupper.

Studier har visat samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklighet och dödlighet för vuxna, samt mellan självskattad hälsa och levnadsvanor (som rökning och alkohol) och psykosociala faktorer (som mobbing och relationer med föräldrar och vänner) bland barn och unga. I allmänhet skattar unga sin hälsa högre än äldre och män högre än kvinnor. I folkhälsoenkäterna för vuxna och barn utförda av Region Skåne har skåningar fått besvara en fråga om hur de mår i allmänhet. Självskattningen sker genom att välja ett av fem svarsalternativ från "mycket bra" till "mycket dåligt". Svaren "mycket bra" och "bra" räknas som god självskattad hälsa.

Den senaste undersökningen av hälsan hos Barn och unga under 2016 visade att de flesta skolelever i Skåne i allmänhet mår bra. Pojkar mår bättre än flickor och yngre elever mår bättre än äldre. Jämfört med föregående undersökning 2012 har den självskattade hälsan dock försämrats bland pojkar och flickor i samtliga årskurser med störst försämring bland flickor i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Att de äldsta flickorna mår sämst och att det bland flickor sker en påtaglig försämring mellan årskurs sex och nio, är ett mönster som ses för många aspekter av hälsa och välbefinnande.

År 2019, i folkhälsoenkäten för vuxna, svarade 73 procent av männen och 68 procent av kvinnorna i Skåne att de mådde bra eller mycket bra, vilket är på samma nivå som riket. Sedan den första mätningen år 2000 har trenden varit svagt ökande bland vuxna i Skåne. Mellan mätningarna 2012 och 2019 visar dock på en minskning av andel med bra självskattad hälsa. 

Det finns stora skillnader i självskattad hälsa mellan den arbetande delen av befolkningen och de som står utanför arbetsmarknaden. Bland arbetslösa män och kvinnor är det färre än två av tre som rapporterar en god självskattad hälsa och bland sjukskrivna är det endast en av fem kvinnor och en fjärdedel av männen som angett en god hälsa.

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan har ökat hos både vuxna och barn i Skåne.

Ett flertal studier visar att omkring 20-40 procent av Sveriges befolkning lider av psykisk ohälsa. Självrapporterad psykisk ohälsa såsom oro och nedstämdhet har ökat sedan 1980-talet med störst ökning bland unga människor i åldern 15-24 år. Andelen är högst bland unga kvinnor men ökningstakten har varit liknande för unga män.

I de skånska folkhälsoenkäterna för vuxna mäts psykisk ohälsa med frågeinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ-5), vilket fångar upp psykisk ohälsa generellt i en befolkning (men inte specifika psykiska besvär eller psykisk sjukdom).

Frågeinstrumentet är väl validerat och studier har visat samband mellan psykisk ohälsa enligt GHQ-5 och framtida sjuklighet, vårdkonsumtion och dödlighet. I Skåne var andelen med psykisk ohälsa 16 procent bland män och 22 procent bland kvinnor i den vuxna befolkningen år 2019, vilket är en något högre nivå jämfört med riket. Trenden är stigande sedan år 2004.

Förekomsten av psykiska och somatiska besvär är ett annat sätt att mäta hälsa, och dessa besvär har blivit vanligare bland svenska skolelever sedan slutet av 1980-talet. Psykiska och somatiska besvär är 2016 vanligare bland flickor (i synnerhet nedstämdhet och oro), men pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend. Indikationerna på ökad psykisk ohälsa bland unga är oroväckande eftersom forskning visar att även lindrigare former av psykisk ohälsa ökar risken för framtida psykiatrisk vård, självmordsförsök, försörjningsproblem och för tidig död.

Jämfört med undersökningen av barn och ungas hälsa 2012 har andelen med två eller fler psykiska besvär ökat med undantag för pojkar i årskurs sex, och andelen med fyra besvär har ökat bland pojkar och flickor i årskurserna 6, 9 och gymnasiets årskurs 2, 2016. Ny statistik över barn och ungas hälsa publiceras under 2021.

Levnadsvanor

Många levnadsvanor är hälsorelaterade genom ökad risk för både insjuknande och dödlighet i vanligt förekommande folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, företrädesvis hjärtinfarkt och stroke samt cancer och diabetes. Några av dessa hälsorisker är tobaksrökning, otillräcklig fysisk aktivitet samt övervikt och i synnerhet fetma.

Rökning

Andel dagligrökare har minskat sedan år 2000 i Skåne, men skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper.

Tobaksrökning har minskat kontinuerligt över tid i Sverige men är fortfarande ett stort folkhälsoproblem. År 2019 var andelen dagligrökare 9 procent bland både män och kvinnor i Skåne med stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper.

Rökning är vanligare bland medelålders personer och bland utrikesfödda (framför allt utrikesfödda män). Lägst andel dagligrökare ses bland gruppen med eftergymnasial utbildning (5 procent bland män och 4,5 procent bland kvinnor), vilket kan jämföras med 14,5 procent respektive 12,8 procent bland gruppen med högst förgymnasial utbildning. Ännu högre andelar dagligrökare återfinns bland långtidssjukskrivna och arbetslösa, där den allra högsta andelen ses bland arbetslösa män (25 procent). I Skåne har andelen som röker dagligen minskat stort i sett samtliga socioekonomiska grupper under perioden 2000-2019.

Fysisk aktivitet

Ungefär två tredjedelar av den vuxna befolkningen i Skåne uppnår den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Andelen skiljer sig dock åt mellan olika utbildningsgrupper samt grupper med olika födelseregion.

Fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter, såväl fysiska som psykiska. Till exempel understödjer regelbunden fysisk aktivitet minskad risk för många sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, en del cancerformer, typ 2-diabetes och depression. Fysisk aktivitet bidrar även till en minskning av olika symtom och besvär, såsom oro, ångest samt sömnsvårigheter.

Totalt uppnådde två tredjedelar av de svarande i Region Skånes folkhälsoenkät 2019 den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet på en vecka. Det fanns dock stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper samt olika födelseregioner. Bland annat var det färre än hälften av gruppen med förgymnasial utbildning som uppnådde rekommendationen, jämfört med nästan tre fjärdedelar av gruppen med eftergymnasial utbildning. Samma skillnader syntes mellan gruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga världen.

Övervikt och fetma

Andelen med övervikt eller fetma har ökat i Skåne sedan 2000. Ökningen har historiskt varit störst bland män, men mellan 2012 och 2019 är det främst bland kvinnor som den största procentuella ökningen har skett.

Övervikt och fetma har blivit vanligare i den svenska befolkningen sedan början av 1990- talet, men ökningstakten har avtagit på senare år. Övervikt och fetma mäts med BMI (Body Mass Index): kroppsvikten i kilogram delat med längden i kvadratmeter. BMI över 25 räknas som övervikt och BMI över 30 som fetma. Övervikt, och i synnerhet fetma, ökar risken för dålig hälsa (exempelvis diabetes och hjärtkärlsjukdom) samt förtida död.

I Skåne var 59 procent av männen och 46 procent av kvinnorna överviktiga eller feta år 2019. Den lägsta andelen med övervikt eller fetma ses i åldern 18-34 år. Den högsta andelen ses bland män i åldern 45-64 år och bland kvinnor i åldern 55-64 år. Trenden över tid visar att andelen med övervikt/fetma ökade under hela 2000-talet bland män medan ökningen bland kvinnor planade ut år 2008. Mellan 2012 och 2019 är det dock främst bland kvinnor som andelen med övervikt eller fetma har ökat. Jämfört med nationella siffror är andelen med övervikt eller fetma något högre i Skåne än i riket.

Fysisk aktivitet

Ungefär två tredjedelar av den vuxna befolkningen i Skåne uppnår den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Andelen skiljer sig dock åt mellan olika utbildningsgrupper samt grupper med olika födelseregion.

Fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter, såväl fysiska som psykiska. Till exempel understödjer regelbunden fysisk aktivitet minskad risk för många sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, en del cancerformer, typ 2-diabetes och depression. Fysisk aktivitet bidrar även till en minskning av olika symtom och besvär, såsom oro, ångest samt sömnsvårigheter.

I Region Skånes folkhälsoenkät 2019 finns en variabel som visar andel som uppnår den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet på en vecka. Totalt uppnådde två tredjedelar av de svarande denna rekommendation, men det fanns stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper samt olika födelseregioner. Bland annat var det färre än hälften av gruppen med förgymnasial utbildning som uppnådde rekommendationen, jämfört med nästan tre fjärdedelar av gruppen med eftergymnasial utbildning. Samma skillnader syntes mellan gruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga världen.

Övervikt och fetma

Andel med övervikt eller fetma har ökat i Skåne sedan 2000. Ökningen har historiskt varit störst bland män, men mellan 2012 och 2019 är det främst bland kvinnor som den största procentuella ökningen har skett.

Övervikt och fetma har blivit vanligare i den svenska befolkningen sedan början av 1990- talet, men ökningstakten har avtagit på senare år. Övervikt och fetma mäts med BMI (Body Mass Index): kroppsvikten i kilogram delat med längden i kvadratmeter. BMI över 25 räknas som övervikt och BMI över 30 som fetma. Övervikt, och i synnerhet fetma, ökar risken för dålig hälsa (exempelvis diabetes och hjärtkärlsjukdom) samt förtida död.

I Skåne var 59 procent av männen och 46 procent av kvinnorna överviktiga eller feta år 2019. Den lägsta andelen med övervikt eller fetma ses i åldern 18-34 år. Den högsta andelen ses bland män i åldern 45-64 år och bland kvinnor i åldern 55-64 år. Trenden över tid visar att andelen med övervikt/fetma ökade under hela 2000-talet bland män medan ökningen bland kvinnor planade ut år 2008. Mellan 2012 och 2019 är det dock främst bland kvinnor som andelen med övervikt eller fetma har ökat. Jämfört med nationella siffror är andelen med övervikt eller fetma något högre i Skåne än genomsnittet för riket.