Hur har det gått i Skåne?

Det finns stor variation i tillgången till kollektivtrafik för Skånes befolkning. Detta beror dels på i vilken del av Skåne man är bosatt, dels på om man är bosatt i en tätort eller på landsbygden.

Med ”enkel tillgång till kollektivtrafik” avses att befolkningen har en hållplats som har en turtäthet motsvarande minst en avgång i timmen på vardagar mellan 06:00 och 20:00 inom en kilometer för bosatta utanför tätort och inom 500 meter för bosatta i tätort. 

Skånes regionala kärnor är: Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Landskrona, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. De regionala kärnorna är större orter med betydelse för sitt omland vad gäller arbetstillfällen, service-, handels- och kulturutbud.   

Skånes tillväxtmotorer är Malmö, Lund, Helsingborg samt Kristianstad och Hässleholm sammantaget. Tillväxtmotorerna förser regionen med ett kunskapsintensivt näringsliv, högre utbildning, specialistsjukvård och ett brett handels- och kulturutbud. De har en viktig roll för att driva utvecklingen i Skåne och i dessa orter finns en hög andel av länets arbetsplatser. 2023 fanns 61 procent av länets arbetsställen i dessa fem orter. 

Tillgängligheten med kollektivtrafik till närmaste regionala kärna eller tillväxtmotor inom 45 minuter skiljer sig mellan Skånes delar. Befolkningen i länets mellersta och norra delar har sämre tillgänglighet till regionala kärnor än i länets västra del.

Coronapandemin dämpade resandet med kollektivtrafiken rejält. Trenden innan pandemins utbrott var dock mycket positiv där framför allt antalet tågresor ökade, och ligger över nivåerna som gällde innan pandemin.

Kollektivtrafikens utveckling under 2000-talet har varit mycket positiv, framför allt när det gäller resor med tåg. Även stads- och regionbusstrafik har haft en positiv utveckling.

Coronapandemin fick resandet med kollektivtrafik att minska drastiskt under 2020 och 2021. Det totala antalet resor sjönk med 42 procent mellan 2019 och 2021. Under 2022 återhämtade sig resandet med kollektivtrafik väsentligt och närmar sig nu förpandemiska nivåer.

Enligt kollektivtrafikbarometern ligger marknadsandelen för kollektivtrafik på 33 procent av det motoriserade resandet 2023. Det är en ökning med 2 procent från föregående års mätning och en återhämtning med 12 procent jämfört med 2021.

En väl utbyggd digital infrastruktur bidrar till att det är möjligt att bo och verka överallt. Digitala aktiviteter kan i många fall ersätta en fysisk resa och bidra till att minska utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar.

Skåne som helhet uppnådde det nationella bredbandsmålet 2022 för hushåll och 2023 för arbetsställen. Det är fortfarande stor skillnad i tillgång till bredband mellan tätbebyggda och glesbebyggda områden, men antalet hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband utanför tätort och småort har ökat de senaste åren. En bidragande orsak har varit det regionala bredbandsstödet som bedöms ha genererat cirka 2 500 kompletterande anslutningar.

Det nationella bredbandsmålet för 2025 är att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband. Målet innebär att 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 000 Mbit/s (1 Gbit/s) i hemmet och på arbetet, och av de 2 procent som återstår bör 1,9 procent ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s.

Tillgång till bredband innebär att ett hushåll eller ett arbetsställe är anslutet till bredband, eller har absolut närhet till bredband till en anslutningskostnad under 40 000 kr, med hastigheten 1 000 Mbit/s (1 Gbit/s) enligt Post- och telestyrelsens (PTS) metod för mätning.

Jämfört med andra län 2023 ligger Skåne på en tredjeplats när det gäller hushållens tillgång till bredband och på en sjätteplats för arbetsställenas tillgång. Under perioden 2017–2023 har andelen hushåll med tillgång till bredband ökat från 86,2 till 99,4 procent. Ökningen för arbetsställen har under samma period varit från 76 till 98,4 procent. 

Personresor över Öresund minskade drastiskt till följd av pandemin, medan godstransporterna påverkades i mindre utsträckning. Nivåerna är numera tillbaka på nivåer som är jämförbara eller något över nivåerna innan pandemin.

Region Skåne framtar tillsammans med Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån siffror på arbetspendlingen över Öresund, baserat på de som bor på ena sidan sundet men arbetar på andra sidan. År 2023 arbetspendlade drygt 20 100 personer mellan Skåne och Östdanmark, som innefattar regionerna Hovedstaden och Sjælland. Den övervägande delen, lite över 19 000, bor i Sverige och jobbar i Östdanmark, och runt 1 000 individer bor i Danmark och jobbar i Skåne. Om man även räknar in de som arbetar i övriga Sverige och Danmark innefattas totalt 21 400 individer. 

Jämfört med 2022 har antalet Öresundspendlare ökat med 7 procent. Ökningen har skett bland de som pendlar till Danmark, och främst den största delen av pendlare som jobbar i Östdanmark: här är ökningen 9 procent. Antalet pendlare till Skåne och övriga Sverige har minskat. Detta är sannolikt en konsekvens av valutakursen och det ekonomiska läget som gör det lönsammare för arbetstagare att bo i Sverige och jobba i Danmark, och därmed tjäna lön i danska kronor, än vice versa. Sett på totalen har öresundspendlingen ökat varje år sedan 2020, då nivåerna sjönk som följd av coronapandemins utbrott.