Hur har det gått i Skåne?
Rapport publicerad 22 april 2026
Tillgänglighet och infrastruktur
Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela Skåne. För att säkerställa detta ska aktörerna i Skåne kraftsamla för att utveckla tillgängligheten och binda samman hela Skåne. En viktig del av detta är infrastruktur och en väl utbyggd kollektivtrafik.
Det här kapitlet diskuterar tillgängligheten till och användandet av kollektivtrafik. Kapitlet inkluderar också ett avsnitt om personbilstrafik i länet.
Tillgänglighet till och med kollektivtrafik
Tillgången till kollektivtrafik varierar stort beroende på var i Skåne man bor. Detta beror bland annat på vilken kommun man är bosatt i, och om man där är bosatt i eller utanför en tätort. I tätorter förväntas tätare kollektivtrafik och kortare avstånd till hållplatser på grund av högre befolkningstäthet och fler användare. När man mäter vilka som har ”enkel tillgång till kollektivtrafik” har man därför olika definitioner beroende på var man bor: för de i tätort ska en hållplats finnas inom 500 meter, och för de utanför tätort inom 1 kilometer. Detta avser hållplatser med en turtäthet motsvarande minst en avgång i timmen på vardagar mellan 06:00 och 20:00.
För bosatta utanför tätort är det framför allt i de till ytan mindre, tättbebyggda kommunerna i Skånes västra delar som en större andel av befolkningen har relativt enkel tillgång till kollektivtrafik. För bosatta inom tätorter är tillgången av naturliga skäl väsentligt högre även inom ett kortare avstånd, men även här finns det stora skillnader mellan Skånes kommuner. Skillnaderna beror inte bara på vilket utbud av kollektivtrafik som finns för de hållplatser som ligger inom kommunen utan även hur utspridd befolkningen är.
Tillgänglighet till Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer
Skånes regionala kärnor är: Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Landskrona, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. De regionala kärnorna är större orter med betydelse för sitt omland vad gäller arbetstillfällen, service-, handels- och kulturutbud.
Skånes tillväxtmotorer är Malmö, Lund, Helsingborg samt Kristianstad och Hässleholm sammantaget. Tillväxtmotorerna förser regionen med ett kunskapsintensivt näringsliv, högre utbildning, specialistsjukvård och ett brett handels- och kulturutbud. De har en viktig roll för att driva utvecklingen i Skåne och i dessa orter finns en hög andel av länets arbetsplatser. 2023 fanns 61 procent av länets arbetsställen i dessa fem orter.
Tillgängligheten med kollektivtrafik till närmaste regionala kärna eller tillväxtmotor inom 45 minuter skiljer sig mellan Skånes delar. Befolkningen i länets mellersta och norra delar har sämre tillgänglighet till regionala kärnor än i länets västra del.
Kartan visar antal distributionen av människor i sysselsättning och åldern 20-64 år som kan nå en regional kärna inom 45 minuter med kollektivtrafik.
Kartan visar antal distributionen av människor i åldern 20-64 år som kan nå en regional kärna inom 45 minuter med kollektivtrafik.
Kollektivtrafikresor
Coronapandemin dämpade resandet med kollektivtrafiken rejält. Trenden innan pandemins utbrott var dock mycket positiv där framför allt antalet tågresor ökade. Sedan pandemins slut har dock en återhämtning skett, och sedan 2024 ligger antalet tågresor över nivåerna som rådde innan pandemin. I kontrast har antalet resor med både stadsbuss och regionbuss minskat under det senaste året. I båda fallen är nivån också något lägre än innan pandemin.
Enligt Kollektivtrafikbarometern från Svensk Kollektivtrafik ligger marknadsandelen för kollektivtrafik på 27 procent av det motoriserade resandet år 2025. Det är en från 30 procent år 2024. Det hållbara resandet, som även innefattar gång och cykel, har en marknadsandel på 46 procent, ner från 49 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel har minskat lite även inom det hållbara resandet, främst till förmån för cykel.
Bredband
En väl utbyggd digital infrastruktur bidrar till att det är möjligt att bo och verka överallt. Digitala aktiviteter kan i många fall ersätta en fysisk resa och bidra till att minska utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar.
Skåne som helhet uppnådde det nationella bredbandsmålet 2022 för hushåll och 2023 för arbetsställen. Det är fortfarande stor skillnad i tillgång till bredband mellan tätbebyggda och glesbebyggda områden, men antalet hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband utanför tätort och småort har ökat de senaste åren. En bidragande orsak har varit det regionala bredbandsstödet som bedöms ha genererat cirka 2 500 kompletterande anslutningar.
Det nationella bredbandsmålet för 2025 är att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband. Målet innebär att 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 000 Mbit/s (1 Gbit/s) i hemmet och på arbetet, och av de 2 procent som återstår bör 1,9 procent ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s.
Tillgång till bredband innebär att ett hushåll eller ett arbetsställe är anslutet till bredband, eller har absolut närhet till bredband till en anslutningskostnad under 40 000 kr, med hastigheten 1 000 Mbit/s (1 Gbit/s) enligt Post- och telestyrelsens (PTS) metod för mätning.
Jämfört med andra län 2023 ligger Skåne på en tredjeplats när det gäller hushållens tillgång till bredband och på en sjätteplats för arbetsställenas tillgång. Under perioden 2017–2023 har andelen hushåll med tillgång till bredband ökat från 86,2 till 99,4 procent. Ökningen för arbetsställen har under samma period varit från 76 till 98,4 procent.
Bredbandstillgång i Skåne, 2023
Andel hushåll och arbetsställen efter bebyggelse som har tillgång till 1 Gbit/s bredband.
| Hela Skåne | Tättbebyggda område | Glesbebyggda områden | |
|---|---|---|---|
| Hushåll | 99.4% | 99.9% | 92.3% |
| Arbetsställen | 98.4% | 99.6% | 92.1% |
Kartan visar andel hushåll som har tillgång till bredband år 2023. Källa: PTS 2024.
Kartan visar andel arbetsställen som har tillgång till bredband år 2023. Källa: PTS 2024.
Fordon och trafik
Skånes personbilsflotta är i omställning. En stor andel av nya personbilar som registreras drivs med el eller genom hybridlösningar. Andelen nyregistrerade bensinbilar har dock ökat de senaste åren och bensin är även fortsatt det vanligaste drivmedlet för nyregistrerade personbilar. År 2025 var 34 procent av dessa bensindrivna följt av 25 procent för el och 24 procent för laddhybrider.
Om man ser till alla de fordon som är i trafik så är bensin och diesel fortsatt de dominanta drivmedlen. Bensinbilar utgör 51 procent av personbilsflottan och dieselbilar 28 procent år 2025. Elbilar, laddhybrider och elhybrider utgör tillsammans knappt 18 procent av densamma. Om man ser över tid har andelen dock stadigt ökat, och andelen bensinbilar bland alla personbilar har stadigt sjunkit.
Andelen personbilar som drivs av el eller miljöbränslen (här definierat som el, elhybrider, laddhybrider, etanol och gas) har ökat över tid, från 5 procent i Skåne år 2010 till drygt 21 procent år 2024. Detta ligger under nivån både sett till riket i stort och jämfört med storstadslänen Stockholm och Västra Götaland, även om skillnaderna är relativt små: år 2024 var andelen personbilar som drivs av el och miljöbränslen 24 procent i riket och Västra Götaland. Stockholms län står ut med en andel på 40 procent, som kan härledas till att det är ett mycket mer urbaniserat län, och som följd har tätare laddinfrastruktur. Andelen i Stockholm har ökat stadigt och i snabb takt sedan 2019. Ökningen i Skåne och Västra Götaland har varit något lägre.