Hur har det gått i Skåne?
Rapport publicerad 22 april 2026
Befolkning
Skånes invånare blir fler, men i allt långsammare takt. Antalet barn blir färre samtidigt som antalet äldre ökar. Skånes demografiska förutsättningar är trots allt bättre än i många andra delar av landet, med en relativt ung befolkning som växer i snabbare takt än riket som helhet. Skillnaderna inom Skåne har dock blivit alltmer tydliga. Befolkningen är yngre och ökar betydligt snabbare i västra Skåne än i den östra halvan. Förståelse för länets befolkningsutveckling är central för att kunna skapa förutsättningar för att stärka hela Skåne.
Befolkningsutveckling
Vid årsskiftet 2025/2026 hade Skåne strax över 1,43 miljoner invånare. Under 2025 ökade befolkningen med 4 500 personer, vilket motsvarar en ökning med 0,3 procent. Det senaste årets utveckling är en del av en nedåtgående trend. Under 2023 och 2024 ökade Skåne med cirka 7 500 respektive 6 800 personer. Detta kan jämföras med den genomsnittliga ökningen under åren 2003–2022 på 13 500 personer om året, vilket är tre gånger så mycket som 2025 års ökning om 4 500 personer.
Enligt Skånes befolkningsprognos väntas tillväxttakten ligga kvar på under en halv procent om året kommande tio år och folkmängden beräknas överstiga 1,5 miljoner invånare först i mitten av 2030-talet.
Historiskt sett har Skånes befolkning ökat i en högre takt än i riket överlag. Jämfört med befolkningsmängden år 1990 har Skånes befolkning ökat med 34 procent, att jämföra med 23 procent för riket som helhet. Skånes ökning är också större än i Västra Götalands län, men lägre än i Stockholms län vars befolkning ökade med 51 procent. Individuella delar av Skåne har dock ökat mer, speciellt i sydvästra delen av länet.
Under 2025 ökade antalet invånare i 23 av Skånes 33 kommuner, vilket är fler än hur det har sett ut föregående två år. De flesta av de växande kommunerna ligger i Skånes västra delar, framför allt i sydväst. Det är dock tydligt att den generella lägre tillväxttakten är länsövergripande eftersom nästan alla skånska kommuner hade en lägre procentuell ökning under 2025 jämfört med deras egna historiska genomsnitt. Undantaget är Burlövs kommun som för andra året i rad hade en relativt stor ökning med 1,7 procent.
Befolkningen minskade i 10 kommuner under 2025. De krympande kommunerna återfinns främst i nordöstra Skåne med ett par undantag. Befolkningen minskade totalt med 1 360 personer i kommunerna med negativ befolkningstillväxt, ungefär lika många som föregående år. Kristianstad kommun blev 470 personer färre och tillsammans med Hässleholms kommun står de för 50 procent av minskningen. Östra Göinge fortsätter dock ha den största procentuella minskningen med 1,9 procent.
SCB:s statistik över folkmängd per kommun år 2025 är inte helt exakta utan innehåller ett litet brus. Det påverkar inte tolkningen av utfallet men innebär att folkmängd per kommun inte nödvändigtvis summerar till redovisad folkmängd för länet.
Folkmängd i skånska kommuner
Antal invånare 2025 och absolut ökning sedan 2024.
| Kommun | Folkmängd 2025 | Befolkningsförändring sedan 2024, antal |
|---|---|---|
| Skåne län | 1 433 083 | 4 457 |
| Malmö | 367 924 | 2 280 |
| Helsingborg | 152 776 | 685 |
| Lund | 132 333 | 743 |
| Kristianstad | 85 908 | -471 |
| Hässleholm | 51 915 | -199 |
| Landskrona | 47 571 | 262 |
| Trelleborg | 47 405 | 136 |
| Ängelholm | 45 159 | 49 |
| Vellinge | 37 833 | 17 |
| Eslöv | 35 126 | 204 |
| Kävlinge | 32 655 | 178 |
| Ystad | 32 188 | 82 |
| Höganäs | 28 489 | 59 |
| Staffanstorp | 27 482 | 179 |
| Lomma | 24 677 | -38 |
| Svedala | 23 714 | 133 |
| Burlöv | 20 444 | 343 |
| Sjöbo | 19 397 | 60 |
| Simrishamn | 18 779 | -111 |
| Klippan | 17 713 | -1 |
| Höör | 17 680 | 162 |
| Skurup | 17 139 | 40 |
| Åstorp | 16 491 | 42 |
| Bjuv | 16 052 | 67 |
| Båstad | 16 046 | 20 |
| Hörby | 15 559 | -3 |
| Svalöv | 14 474 | -69 |
| Östra Göinge | 13 718 | -260 |
| Tomelilla | 13 669 | 30 |
| Osby | 12 861 | -86 |
| Bromölla | 12 497 | 27 |
| Örkelljunga | 10 293 | 16 |
| Perstorp | 7 115 | -120 |
Befolkningsökningens komponenter
Skåne hade rekordhöga befolkningsökningar i spåren av flyktingkrisen år 2015, men sedan ett par år har ökningen varit mer måttlig. Inbromsningen drivs framför allt av ett lägre invandringsöverskott. Relativt få invandrade under året, ungefär samma nivå som under pandemiåren 2020–2021. Antalet som utvandrade var högt för tredje året i rad. Invandringsöverskottet blev endast 600 personer, vilket är mycket lågt ur ett historiskt perspektiv. De höga utvandringssiffrorna beror åtminstone till viss del på att Skatteverket sedan 2023 utför ett omfattande arbete med att avregistrera personer som inte längre uppehåller sig i Sverige.
En annan anledning till den senaste tidens inbromsning är att det föds allt färre barn i Skåne. Antalet födda barn i Skåne har legat på en stabil nivå på nästan 16 000 barn om året sedan 2010. År 2022 skedde en tämligen drastisk minskning till cirka 14 400 födda barn. Sedan dess har antalet födda barn fortsatt att successivt minska, men takten på minskningen tycks avta. Under 2025 föddes det ungefär 13 400 barn i Skåne, vilket är ungefär lika många som föregående år. Färre födda barn i kombination med att Skåne har allt fler äldre personer och därmed även fler dödsfall gör att födelsenettot, det vill säga antalet födda minus antalet döda, är det lägsta sedan början på 2000-talet. Trenden med färre födda har Skåne gemensamt med övriga Sverige, och för den delen en stor del av Europa.
En allt större del av Skånes befolkningsökning beror på ett positivt flyttnetto gentemot resten av Sverige. Under 2025 ökade Skånes befolkning med 2 500 personer till följd av inrikes flyttningsöverskott. Det är tredje året i rad som Skåne hade störst inrikes flyttningsöverskott bland alla län i Sverige. Både Stockholms län och Västra Götalands län har haft ett negativt flyttnetto gentemot resten av Sverige under majoriteten av åren den senaste tioårsperioden. Skåne har haft ett positivt flyttnetto gentemot resten av Sverige i över 40 år. Strax under 50 procent av de som flyttade till Skåne från resten av landet under 2025 bosatte sig i Malmö, Lund eller Helsingborg.
I diagrammet över folkökningens komponenter syns också justeringsposten. Justeringsposten är den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under perioden. Där ingår födslar, dödsfall, invandringar och utvandringar som rapporterats under perioden, men som inträffat före periodens början.
Hur många som flyttar till och från Skåne har stor inverkan på Skånes befolkningsutveckling. För enskilda kommuner har även flyttnetton inom Skånes gränser betydelse. Sett till de senaste tre åren har Skånes storstadskommuner Malmö, Lund och Helsingborg i genomsnitt haft ett negativt flyttnetto gentemot resten av länet. Det har alltså varit fler som flyttat från storstäderna till en annan kommun i Skåne än tvärtom. Förutom naturlig folkökning så har storstadskommunernas invånare främst blivit fler till följd av stor inflyttning från resten av Sverige och utlandet.
För resterande kommuner har flyttar inom länet påverkat befolkningsutveckling olika mycket och även varierat över tid. Sett till de senaste tre åren är det Östra Göinge, Kristianstad och Perstorp som i genomsnitt har haft störst negativt flyttnetto bland de mindre kommunerna, medan Ystad, Ängelholm och Staffanstorp haft störst positivt flyttnetto. Flyttar inom Skåne och Sverige sker allra oftast i ung ålder för studier eller arbete. För flyttar mellan Skånes kommuner är det även vanligt att flytta i yngre medelåldern till följd av att ha bildat familj.
Demografisk struktur
Sett ur ett längre tidsperspektiv har åldersstrukturen i Skåne och Sverige förändrats markant. Framförallt har det skett en förskjutning mot en äldre befolkning där andelen som är 70 år eller äldre är betydligt större idag än för 50–60 år sedan. En allt större andel äldre är en utveckling som väntas fortgå och i dagsläget är det de allra äldsta som väntas öka mest. Om tio år förväntas antalet personer som är 85 år eller äldre ha ökat med över 40 procent. Samtidigt väntas antalet barn i förskoleålder och grundskoleålder vara betydligt färre.
Trots fler äldre är Skånes befolkning relativt ung jämfört med andra delar av Sverige. Det har delvis att göra med att Skåne är en storstadsregion, men också för att Skåne har stor etnisk mångfald. Utrikes födda skåningar har en annan åldersstruktur än de skåningar som är födda i Sverige. Bland de utrikes födda skåningarna är andelen i arbetsför ålder större och andelen äldre mindre än bland de inrikes födda skåningarna. Bland de utrikes födda är 80 procent 20–69 år gamla, jämfört med 57 procent för de inrikes födda. Mellan män och kvinnor är skillnaderna i åldersstruktur små både när det gäller inrikes- och utrikes födda, förutom att antalet kvinnor är något fler i äldre åldrar och tvärtom i unga åldrar.
Ålderssammansättningen i Skånes kommuner ser olika ut. Länet huserar å ena sidan Malmö, en av Sveriges yngsta kommuner sett till befolkningens ålder, å andra sidan Simrishamn som tillhör de kommuner med äldst befolkning i Sverige. Andra kommuner som sticker ut med en hög andel som är 65 år eller äldre är Båstad, Ystad och Höganäs. Överlag har kommunerna i Skånes östra delar en större andel äldre än i Skånes västra delar, med några undantag såsom Lomma och Vellinge. Kommuner med större städer har generellt sett en yngre befolkning men det är även tydligt att många av kommunerna nära till exempel Malmö, domineras av barnfamiljer, så som Svedala och Staffanstorp.
Åldersstrukturen påverkar många olika aspekter av samhället, inte minst balansen mellan den del av befolkningen som behöver omsorg, de yngsta och äldsta, samt den arbetsföra befolkningen. Skillnader i åldersstruktur är också en av anledningarna till att befolkningstillväxten skiljer sig åt i olika kommuner. Andel i barnafödande åldrar samt andel i äldre åldrar är avgörande för den naturliga folkökningen, det vill säga skillnaden mellan antal födslar och dödsfall.
De mellankommunala skillnaderna i åldersstruktur förväntas bli ännu större framöver till följd av lågt barnafödande, låg invandringsnivå och en fortgående urbaniseringstrend. Andelen äldre förväntas fortsatt vara störst i sydöstra Skåne medan den största koncentrationen av unga fortsatt kommer att finnas i de stora städerna.
År 2025 var 24 procent av Skånes dryga 1,4 miljoner invånare födda utomlands. För cirka 20 år sedan var motsvarande andel 15 procent. Invånare som är födda utanför Europa står för störst del av ökningen. Bland de utrikes födda skåningarna idag är ungefär hälften födda i Europa och andra hälften födda i övriga världen. De största utlandsfödda grupperna är från Mellanöstern, Polen, Danmark och forna Jugoslavien men över 175 olika födelseländer finns representerade i Skåne. En tredjedel av Skånes utrikes födda befolkning har bott i Sverige i över 20 år och ungefär en femtedel har bott i Sverige kortare än fem år. Sju av tio utrikes födda skåningar bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona. Personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar uppgår till cirka 116 000 personer, vilket är 8 procent av Skånes befolkning.