Befolkning

Skånes befolkning består av allt fler äldre och yngre. Regionens stora etniska mångfald bidrar till en fördelaktig åldersstruktur, då utrikesfödda skåningar har en skild åldersstruktur från de som är födda i Sverige. Regionens befolkning är ojämnt fördelat över länet med störst andel bosatta i den sydvästra delen av Skåne, som är hem för hälften av regionens invånare. Sydvästra Skåne är också den del av regionen som har det största flyttnettot.

Visionen för det öppna Skåne 2030 är att det ska finnas en mångfald av goda livsmiljöer som gör det möjligt att bo och verka i hela Skåne.

Befolkningsutveckling

Skånes befolkning uppgick i slutet av 2022 till drygt 1,41 miljoner invånare. Under flyktingkrisen 2015 och följande år upplevde Skåne en rekordhög befolkningstillväxt driven av ett positivt utrikes flyttnetto. Denna trend avmattades under coronapandemin, och de senaste årens befolkningsökning har varit mer måttlig. Den naturliga folkökningen var 2022 den lägsta på 15 år. Sydvästra Skåne har sedan slutet av 1980-talet haft den kraftigaste folkökningen av de fyra regiondelarna, särskilt gäller detta Malmö stad.

Vid årsskiftet 2021/2022 var Skånes invånare strax över 1,41 miljoner, vilket är en ökning med knappt 12 000 personer jämfört med föregående år. Det är cirka 1 100 personer färre än ökningen för 2021 och 9 000 personer färre än rekordåret 2016. Detta betyder att Skåne, efter rekordhöga befolkningsökningar under flyktingkrisen, upplevt ett par år med en mer måttlig ökning. Folkökningen i Skåne förklaras av utrikes flyttnetto, inrikes flyttnetto och den naturliga folkökningen (antalet födda minus antalet avlidna). 

Den minskade befolkningsökningen drivs framför allt av en lägre invandring från andra länder. Inflyttning från andra länder är dock fortfarande den främsta drivkraften bakom folkökningen och stod 2022 för 57 procent av den. Den näst största förklaringen bakom Skånes folkökning är det inrikes flyttnettot. Denna siffra minskade under 2022 jämfört med 2021 från 3 500 personer till cirka 2 700. Den naturliga folkökningen är den lägsta sedan början på 00-talet. Det låga födelsenettot förklaras dels av färre antal födda men till viss del också av att fler individer dog. Antalet födda i Skåne har legat på en stabil nivå om nästan 16 000 barn om året de senaste tio åren. Under 2022 föddes 14 381 barn i Skåne, vilket är en minskning med 7,8 procent jämfört med föregående år och det lägsta antalet sedan 2007. I figuren över folkökningens komponenter syns också justeringsposten. Justeringsposten är den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under perioden. Där ingår födslar, dödsfall, invandringar och utvandringar som rapporterats under perioden, men som inträffat före periodens början.

Befolkningen i sydvästra Skåne, som sedan 80-talets slut haft den kraftigaste folkökningen av de fyra regiondelarna, ökade med 8 800 personer och i nordvästra Skåne ökade befolkningen med 2 900 personer. Av Skånes totala folkökning motsvarar det 74 respektive 25 procent. De största kommunerna står för den största befolkningsökningen. Malmö ökade med 5 600 personer, Lund med 1 000 personer och Helsingborg med 700 personer. De flesta av Skånes kommuner, utom sju, hade en befolkningsökning år 2022. Den som minskade mest var Östra Göinge. Där krympte befolkningen med 364 personer, framför allt på grund av ett negativt inrikes flyttnetto – d.v.s. att fler flyttade ifrån kommunen än till kommunen.

Skånes befolkning förväntas öka till 1 521 299 invånare år 2031. Den snabbaste tillväxten förväntas bland äldre, medan befolkningen i de mest yrkesaktiva åldrarna 25–64 år sannolikt kommer att växa i en långsammare takt. Åldersfördelningen fortsätter att utvecklas olika i regionen där andelen äldre fortsatt förväntas vara störst i sydöstra Skåne medan det också 2031 förväntas vara en ökad koncentration av unga till de stora städerna. De västra delarna av Skåne har störst befolkningsökning i länet.

Befolkningsutveckling i Skånes kommuner, 2017-2022
Källa: SCB

Flyttmönster

Sett i ett längre tidsperspektiv ökar flyttströmmarna både till och från Skåne. Flyttnettot utgör en stor del av befolkningsökningen i regionen – något som påverkades starkt av coronapandemin som ledde till en stor minskning i inflyttningar från utlandet. Skånes inrikes flyttnetto var 2020 det högsta sedan 1994 men har till 2022 återgått till en mer genomsnittlig nivå. Det största totala flyttnettot har sydvästra Skåne.

År 2022 flyttade cirka 40 800 personer till Skåne och knappt 31 800 personer från regionen. Inflyttningen är orsaken till en stor del av Skånes befolkningsökning. Flyttnetto är skillnaden mellan inflyttade och utflyttade och var för Skåne 2022 cirka 9 000 personer. Under 2022 hade Skåne ett positivt inrikes flyttnetto på 2 210 personer, en minskning från 2 698 personer år 2021.

Hälften av regionens befolkning bor i sydvästra Skåne. Samma regiondel har också det största flyttnettot. Under åren 2006-2009 samt 2014-2019 var nivåerna särskilt höga, medan flyttnettot för perioden däremellan var betydligt lägre. Mellan åren 2021 och 2022 ökade flyttnettot för sydvästra Skåne med cirka 1 400 personer.

I nordvästra Skåne bor en fjärdedel av regionens befolkning. Denna regiondel hade det näst största flyttnettot i Skåne under 2022. Nord- och sydöstra Skåne har över tid båda låga flyttnetton och båda regiondelarna upplevde ett minskat flyttnetto jämfört med 2021. 2022 upplevde Nordöstra Skåne ett negativt flyttnetto om 21 personer och Sydöstra Skånes flyttnetto uppgick till cirka 800 personer.

Skånes flyttutbyte med andra län i Sverige var 1997 dryga 17 000 inflyttade och dryga 14 700 utflyttade. År 2021 hade det ökat till 24 400 inflyttade och 22 400 utflyttade. Flyttutbytet med andra delar av världen har ökat ännu snabbare. År 1997 var inflyttningen från utlandet 6 000 personer och utflyttningen till utlandet 5 600. År 2021 var motsvarande siffra cirka 14 500 och 9 000. Inflyttningen från andra länder till Skåne har ökat med cirka 800 personer under 2022 jämfört med föregående år. Den största invandringsgruppen från utlandet var återinvandrade personer födda i Sverige samt personer från Danmark, Indien, Polen och Pakistan.

För alla åldersgrupper, förutom 15–24-åringar, flyttar män något oftare än kvinnor. Inflyttningen från utlandet har under de senaste åren ökat och det är männen som står för den största delen av ökningen. Mellan 2018 och 2019 minskade dock inflyttningarna från utlandet till Skåne, vilket förstärkts ytterligare under 2020. Detta beror till största del på en minskad invandring från utlandet. Även här är ålderskategorin 15–24-år ett undantag med högre migration för kvinnor.

Demografisk struktur

Skåne är en region med stor etnisk mångfald. Regionen har en fördelaktig åldersstruktur som i stor utsträckning beror på att utrikesfödda skåningar har en skild åldersstruktur än de som är födda i Sverige. Andelen äldre invånare har dock ökat över tid och det är stor skillnad mot siffrorna från tidigt 70-tal.

Skåne är en region med stor etnisk mångfald. Regionen har en något yngre befolkning än övriga riket, vilket i stor utsträckning beror på att utrikesfödda skåningar överlag är yngre än de som är födda i Sverige. Andelen äldre invånare har dock ökat betydligt under de senaste 50-60 åren  

Sett som andel av befolkningen är det främst grupperna äldre och yngre som ökar över tid. De senaste 50-60 åren har andelen av befolkningen som är över 70 år ökat markant. Regionen har ändå en, ur ett ekonomiskt perspektiv, fördelaktig åldersstruktur i ett relativt perspektiv, som i stor utsträckning beror på att utrikes födda skåningar har en skild åldersstruktur från de skåningar som är födda i Sverige. Bland de utrikes födda skåningarna är andelen i arbetsför ålder större och andelen äldre mindre än bland de inrikes födda skåningarna.  Bland de utrikes födda är cirka 74 procent i åldrarna 20-64 år, jämfört med 52 procent för de inrikes födda. En befolkningsstruktur med en relativt stor andel av befolkningen i arbetsför ålder ger bättre ekonomiska förutsättningar att upprätthålla en god välfärd. Men då Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden av Sveriges län är utmaningarna ändå stora. Mellan män och kvinnor är skillnaderna i åldersstruktur små både när det gäller inrikes- och utrikes födda, med undantag av att det finns något fler kvinnor bland inrikes födda kvinnor över 70 år.

År 2021 var 23 procent av Skånes dryga 1,4 miljoner invånare födda utomlands. De största utlandsfödda grupperna är från Mellanöstern, forna Jugoslavien, och Norden. 31 procent av Skånes utrikes födda befolkning har bott i Sverige i över 20 år och 23 procent har bott i Sverige kortare än fem år. Personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar uppgår till cirka 105 815 personer, vilket är 8 procent av Skånes befolkning. Med andra ord har drygt 30 procent av den skånska befolkningen utländsk härkomst. År 2021 fanns det människor från totalt 179 födelseländer i Skåne. Det indikerar en stor etnisk mångfald i regionen. Av de utrikesfödda skåningarna är 29 procent födda i ett EU-land och ytterligare 21 procent är födda i de övriga delarna i Europa. Sju av tio utrikes födda i Skåne bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona, som tillsammans hyser drygt hälften av den totala folkmängden i länet.